Attityderna och människorna bakom dem

Jag ska här undersöka vilka människor som har värderat frågorna bakom respektive idealtyp av attityder som viktiga. Med hjälp av logitregressionens koefficienter, kan s.k. oddskvoter tas fram. I varje oberoende variabel finns en referensgrupp, kvinna i könsvariabeln,

inlandskommuner i ortstypvariabeln, årskurs nio i åldersvariabeln och arbetare i social bakgrundsvariabeln. De andra grupperna inom respektive variabel jämförs mot

referenskategorins värde, som är 1. Vid ett värde lägre än 1, är oddset för att den kategori som jämförs mot referenskategorin ska tillhör attitydkategorin ifråga sämre än för

referenskategorin och tvärtom (Fritzell & Lundberg, 1994). Oddskvoterna ska jämföras för de oberoende variabler som är signifikanta först och främst på 1- och/eller 5-procentsnivån. I andra hand kommer även variabler som har något sämre signifikansvärden, på

10-procentsnivån att tas med i jämförelsen. Dessa kommer då att jämställas med ”en tendens” till att variabeln har betydelse för vem som tillhör attitydkategorin ifråga (jmf Berglund, 2001).

Tabell 3 Attitydkategorier

Oddskvoter Sign Oddskvoter Sign Oddskvoter Sign Oddskvoter Sign

Kön

(Kompletta tabeller med beta-koefficienter och standardfelsvärden återfinns i bilaga 6).

Kön är som synes signifikant på 1-procentsnivån i kategorin arbetsinnehåll. Detta gör att det utan tvekan är så att kvinnorna i denna studie värderar arbetets innehåll högre än vad männen gör. Barn som har en far som är högre tjänsteman värderar också arbetets innehåll högt i jämförelse med referensgruppen barn som har en far som är arbetare.

I attitydkategorin karriär och lön syns att de som går i tredje årskursen på gymnasiet värderar egenskaperna lön och karriär lägre än de som går i årskurs nio i grundskolan. Det är också tydligt att de som har en far som är högre tjänsteman och eventuellt också innehar en ledande befattning tycker att karriär är viktigare än de som utgör referenskategorin, det vill säga de som har en far som är arbetare. Det finns också en tendens till att ungdomar från östra

Norrbotten tycker att karriär och lön är viktigare egenskaper i ett arbete, än vad referenskategorin ungdomar från inlandskommunerna tycker.

Det är signifikant att män värderar sociala värden inom arbete lägre än vad kvinnor gör.

Vidare är det också tydligt att de som är utanför arbetskraften har en mycket hög oddskvot för att värdera sociala värden inom arbete högt. Individerna som har en far som står utanför arbetskraften är dock relativt få, cirka 40 stycken, varför det är svårt att dra några generella slutsatser av det höga värdet. Det finns dock en tendens till att variabeln social bakgrund generellt har betydelse för vem som betraktar sociala värden som en viktig egenskap för att han/hon ska vara intresserad av ett arbete. För barn till män som är högre tjänstemän finns en tendens till att värdera sociala värden inom arbete lägre än referenskategorin barn till män som är arbetare.

De som går i trean på gymnasiet har en tendens att värdera trygghet och säkerhet i och som ett resultat av arbete som mindre viktiga egenskaper i arbete, än vad referenskategorin bestående av dem som går i nian i grundskolan gör. Det finns också en tendens att de som har en far som studerar eller är utanför arbetskraften värderar trygghet och säkerhet betydligt lägre än vad de ungdomar som har en far som är arbetare gör. Emellertid är det som sagt svårt att dra några generella slutsatser av detta på grund av att det var förhållandevis få respondenter som hade en far som var utanför arbetsmarknaden.

Jag har vidare undersökt hur befolkningen i enskilda kommuner ställer sig till de olika attityderna. Då framkommer snart att det finns en tendens att invånarna i Luleå värderar trygghets- och säkerhetsattityderna högt. Detta fenomen förekommer inte i de andra kommunerna. Vidare har även jämförelser gjorts mellan kommuner med olika

betygsgenomsnitt för dem som går ut grundskolan, dock utan att resultaten visar på några signifikanta skillnader.

4.1.1 Resultatdiskussion – attityder och människorna bakom dem

Arbetsinnehållet betraktas som viktigt främst av kvinnor och personer som har fäder ur det övre tjänstemannaskiktet. Det är främst unga kvinnor som flyttar ifrån glesbygden idag, näst största gruppen är män ur de högre klasskikten. Eftersom de unga som flyttar, oftast gör det för att utbilda sig, så tyder detta på att de har en högre ambition ifråga om utbildning och

arbete än vad övriga kan tänkas ha. Kvinnor, även unga som ännu inte inträtt på

arbetsmarknaden, visar som tidigare diskuterats, också en ambition att arbeta mer än vad kvinnor generellt sett gör idag.

Högre utbildning och vilja att arbeta mer är komponenter som kan antas sitta ihop med en vilja att ha kvalificerade arbetsuppgifter. Högutbildade väljer och vill knappast arbeta med yrken under den kompetensgrad som deras utbildningssatsning gett dem. Därmed är det inte heller konstigt att det är gruppen kvinnor och personer ur hem med fäder ur det högre

tjänstemannaskiktet som betraktar arbetsinnehållet som viktigt. För dessa personer är ansvar, intressanta arbetsuppgifter, utveckling, utbildning och självständighet mer viktigt än vad det är till exempel för den grupp som i störst utsträckning blir kvar i glesbygdskommunerna, det vill säga unga män med arbetarklassbakgrund. Det är även tydligt att den sociala bakgrunden spelar roll för hur karriärmöjligheterna i arbete värderas. De som värderar karriär och lön högt kommer ofta från en familjebakgrund där fadern är högre tjänsteman, eventuellt också med ledande befattning.

Kopplingen mellan ovanstående och Buchmanns (1989) diskussion om den sociala

bakgrundens roll, där hon kopplar sitt resonemang till Bourdieus tes om hur olika tillgångar i det sociala rummet ger access till olika statuspositioner är tydlig. Sociala kontakter och kunskaper om vilka sociala koder som är giltiga i ett visst sammanhang ger tillgång till olika fält i det sociala rummet. Till exempel så syns här att de respondenter som har kontakter inom det högre tjänstemannaskiktet och kunskaper om dess koder, visar högt intresse för

arbetsuppgifter som kräver tillgång till fält där positionerna är inom det högre tjänstemannaskiktet.

Ungdomsarbetslöshet och osäkerheten i om en viss utbildning verkligen leder till ett jobb, kan dock vara på väg att urholka detta resonemang. Det är inte längre lika säkert att individer från högutbildade hem utbildar sig för att det kanske ändå inte leder till bra jobb. När de ändå utbildar sig, vilket de än så länge oftare gör än till exempel arbetarklassungdomar, så kan det hända att de trots detta inte får jobb. Detta leder till att de måste göra en omvärdering och söka en annan väg, vad än deras bakgrund säger (Walther, du Bois-Reymand m.fl. 2006).

Ifråga om att den yngre åldersgruppen i denna undersökning värderar karriär och lön högre än den äldre åldersgruppen, så tyder detta på att Kirkpatrick Johnsons (2001) resonemang om

ungas så kallade överambition ifråga om vad som är viktigt i arbete är rättvisande i detta fall.

Det är fullt möjligt att den äldre åldersgruppen har börjat få sådan insikt i arbetslivet att de inser de begränsningar som för många finns inför möjligheterna att nå höga positioner med god betalning.

Det finns också en tendens till att ungdomar i Östra Norrbotten finner karriär och lön viktiga, i högre grad än vad ungdomar från övriga Norrbotten gör. Detta kan ha att göra med de

nyetableringar som pågår i detta område. När arbetstillfällena ökar, så ökar naturligtvis också möjligheterna att göra karriär och framtidsutsikterna/-visionerna blir mer hoppfulla.

Ungdomarna i denna region kan möjligen tack vare detta, se arbete med hög lön som möjligt i högre utsträckning än vad ungdomar i de andra regionerna gör.

Männen i denna studie värderar den sociala biten av arbete lägre än vad kvinnor gör. Detta kan bero på att män i högre grad än kvinnor ser sitt framtida sociala umgänge utanför arbetet.

Unga män står i högre utsträckning utanför arbetsmarknaden efter skolavslut. Detta gör att de då har tid att bygga upp sociala nätverk utanför arbetet, på så sätt som Hurrelmann (1989) menar att många ungdomar tillbringar ungdomstiden. Många kvinnor kommer också att ha större ansvar för hemmet och eventuella barn, än vad männen har. Detta leder till att de har mindre tid utanför arbetet för att skapa och underhålla sociala kontakter. Detta är en tänkbar orsak till att kvinnor i högre grad än män ser den sociala biten av arbete som viktigt.

Att det finns en tendens till att de som går i trean på gymnasiet värderar trygghetsaspekter av arbete högre än den yngre åldersgruppen kan ses som en motvikt mot den yngre gruppens så kallade överambition (jmf Kirkpatrick Johnson, 2001). När insikten om att alla inte kan nå höga, bra betalda positioner och arbetslivets realitet och en vardag med eventuell familj kommer närmare, är det möjligt att trygghetsaspekterna av arbete istället börjar värderas högt.

Den likgiltighetstendens ifråga om attityder till arbete som Sennett (2000) ser, verkar inte finnas bland respondenterna i denna studie. De har förvisso inte kommit ut på

arbetsmarknaden ännu, utan har bara börjat fundera på sina framtida arbeten, vilket kan vara orsak till detta. Många av respondenterna sätter höga värden på olika av värderingsfrågorna, vilket också tyder på att arbete är viktigt för dem. Inte minst de respondenter som menar att innehållet i arbetet är viktigt motsäger en likgiltighetstendens, åtminstone inom denna kategori. Dock kan inga generella slutsatser dras av detta, på grund av respondenternas ringa

eller obefintliga arbetslivserfarenhet. Vad som sedan utvecklas med tiden går inte att sia om utifrån detta material.