Autenticitet förespråkas allt mer i dagens svenska skolor och kan kopplat till undervisning ses utifrån flera dimensioner. De dimensioner som främst har undersökts i denna uppsats är dimensionen kring uppgifters öppenhet och dimensionen gällande uppgifters verklighets-anknytning.
Människans texter: Språket (1) kan sammanfattningsvis konstateras ha låg autenticitetsgrad i fråga om hur den presenterar argumenterande text, hur den exemplifierar texttypen samt i den övergripande strukturens likheter med verklighetens texter. Något högre grad av autenticitet har boken gällande hur öppet den beskriver argumentstyperna i argumenterande text, men i övrigt är beskrivningarna stängda som obligatoriska inslag. Ser man denna bokens kapitel om argumenterande text i sin helhet har den låg grad av autenticitet.
Fixa genren (2) har låg grad av autenticitet med antal exempeltexter i åtanke. I övrigt har den dock hög autenticitetsgrad; argumenterande text presenteras utifrån ett situerat perspektiv, det finns exempel från verkligheten och förhållningssättet till vad en argumenterande text bör innehålla är relativt öppet. Dessutom liknar beskrivningen av argumenterande texters struktur och innehåll i stor utsträckning debattartiklarna. De olika typerna av argument presenteras dock som obligatoriska inslag och denna del av undersökningen kan således sägas ha ett stängt förhållningssätt.
Svenska timmar: Språket (3) är den lärobok som ger argumenterande text mest utrymme. Antalet sidor som texttypen presenteras på bidrar till dess höga grad av autenticitet i fråga om antalet exempeltexter och exemplens verklighetsanknytning. Däremot har kapitlet en dekontextualiserad utgångspunkt och fler obligatoriska än valfria inslag, vilket indikerar en lägre grad av autenticitet. Denna bok säger dessutom emot sig själv i fråga om placering av det starkaste argumentet i texten och försvagar på så sätt bokens trovärdighet. Något som talar för den här bokens koppling till verkligheten är att många av de inslag som beskrivs i boken också har funnits i debattartiklarna.
Den bok som på minst antal sidor har presenterat den argumenterande texten är Svenska impulser 2 (4). Trots att det är ett kort avsnitt lyckas den presentera argumentationsstrukturen på ett nästan lika ingående sätt som det långa kapitlet i Svenska timmar: Språket (3).
36
Emellertid finns inte lika många förslag på varje strukturdels innehåll, vilket minskar graden av autenticitet. Den är således låg gällande hur öppet boken beskriver texttypen och exempel-texten som presenteras är skriven av elever. Boken har däremot en situerad utgångspunkt den övergripande strukturen som beskrivs stämmer väl överens med verkligheten.
Med denna sammanfattning i åtanke kan man konstatera att det är svårt att avgöra läroböckernas autenticitet och vidare forskning skulle krävas för en mer avgörande slutsats. Vad man däremot kan konstatera är att alla fyra böcker saknar vissa saker som återfinns i nästan alla debattartiklar och som dessutom presenteras i annan forskning på området. Ett större antal teser, varierat antal argument och förslag på lösningar saknas helt eller framställs på ett sätt som inte stämmer överens med verkligheten. Detta konstaterande innebär att graden av autenticitet sänks i alla fyra läroböcker.
Avslutningsvis har argumenterande texter beskrivits på olika sätt i de fyra undersökta läroböckerna och undersökningens resultat visade alltså att autenticitetsgraden i varje bok varierade beroende på vilka aspekter som togs i beaktning. Det finns alltid en problematik med att undersöka något genom att dela upp det i mindre delar. På så sätt förlorar man helhetsperspektivet. Men det är samtidigt inte förrän man undersöker varje del som man kan problematisera och diskutera helheten.
37
Litteratur
Ban, Ki-moon, 2016: Ban Ki-moon: Mer jämlikhet är bästa investeringen. Hämtat från Svenska Dagbladet, http://www.svd.se/ban-ki-moon-mer-jamlikhet-ar-basta-investeringen. Publicerat 8.3.2016. Hämtat 10.3.2016.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina, 2012: Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur. Borgström, Eric, 2012: Vad räknas som belägg för skrivförmåga?: Ett textkulturellt perspektiv
på skrivuppgifter i den svenska gymnasieskolans nationella prov. Sakprosa, 6(1): 1−34. I: Skrivbedömning: uppgifter, texter och bedömningsanvisningar i svenskämnets nationella prov. 2014. Örebro: Örebro University.
Borgström, Eric, 2014: Skrivbedömning: uppgifter, texter och bedömningsanvisningar i svenskämnets nationella prov. Örebro: Örebro University.
Bryman, Alan 2011: Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber AB.
Burman, Anders, 2014: Pedagogikens idéhistoria: uppfostringsidéer och bildningsideal under 2 500 år. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Dinamarca, Rossana, 2016: Inför feminism i skolan för killar. Hämtat från Aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/debatt/article22395804.ab. Publicerat 8.3.2016. Hämtat 10.3.2016.
Gleerups utbildning AB, Läromedel: Gymnasium och vuxenutbildning: Svenska: Svenska timmar: Språket. Hämtad från Gleerups utbildning AB,
https://www.gleerups.se/40673367-product. Hämtat 21.3.2016.
Gulikers, Judith, Bastiaens, Theo & Kirschner, Paul, 2004: A Five-Dimensional Framework for Authentic Assessment. Educational Technology Research & Development. Vol. 52. Nr. 53. s. 67–86.
Holmberg, Per 2008: Genrepedagogik i teori och praktik. I: Svenskans beskrivning 30: Förhandlingar vid Trettionde sammankomsten för svenskans beskrivning, Stockholm den 10 och 11 oktober 2008. S. 123−132.
Jansson, Bo, 2016: ”Skolans språkkris riskerar Sveriges konkurrenskraft”. Hämtat från Dagens Nyheter, http://www.dn.se/debatt/skolans-sprakkris-riskerar-sveriges-konkurrenskraft/. Publicerat 17.04.2016. Hämtat 02.05.2016.
Jönsson, Anders, 2015: Lärande bedömning. 3 uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Kinberg Batra, Anna, 2016: Lärarassistenter ger lärarna mer tid för undervisning. Hämtat från Dagens Nyheter, http://www.dn.se/debatt/lararassistenter-ger-lararna-mer-tid-for-undervisning/. Publicerat 7.3.2016. Hämtat 10.3.2016.
Larsson, Daniel J, 2016: Nej, betyg avgör inte din framtid. Hämtat från Aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/debatt/article22404997.ab. Publicerat 9.3.2016. Hämtat 10.3.2016.
Ledin, Per, 2013: Den kulturella texten: format och genre. I: Viden om Læsning. (13): 6−18. Lidmar-Bergström, Karna, 2016: Samhället behöver bättre kunskaper i geologi. Hämtat från
Svenska Dagbladet, http://www.svd.se/samhallet-behover-battre-kunskaper-i-geologi. Publicerat 22.2.2016. Hämtat 10.3.2016.
38
Löfven, Stefan 2016: Alla människor ska kunna leva på sin lön. Hämtat från Expressen, http://www.expressen.se/debatt/alla-manniskor-ska-kunna-leva-pa-sin-lon/. Publicerat 16.3.2016. Hämtat 20.3.2016.
Markstedt, Carl-Johan & Eriksson, Sven, 2012: Svenska impulser 2. 2. uppl. Sanoma Utbildning, Stockholm.
Mediehusens branschorganisation TU: Svenska mediehus 2015/2016: Fakta om marknad och medier. Hämtad från TU.
http://www.dagspress.se/images/stories/SvenskDagspress2015_2016_webb.pdf. Hämtat 20.05.2016.
Mral, Brigitte & Johannesson, Kurt: Retorik. Hämtad från Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/retorik. Hämtat 11.04.2016. Nationalencyklopedin 2016a. autentisk, Hämtad från Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/autentisk. Hämtat 21.3.2016.
Nationalencyklopedin 2016b. struktur, Hämtad från Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/struktur. Hämtad 22.3.2016. Om ämnet svenska. Hämtad från Skolverket,
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sve?tos=gy&subjectCode=sve. Hämtat 21.3.2016.
Persson, André, 2016: Dags att dubbla priset på plockgodis. Hämtat från Expressen, http://www.expressen.se/debatt/dags-att-dubbla-priset-pa-plockgodis/. Publicerat 14.3.2016. Hämtat 20.3.2016.
Renberg, Bo, 2006: Språkets mirakel: om tänkande, tal och skrift. 1. uppl. Stockholm: Liber. Rydstedt, Rudolf, 1993: Retorik. Lund: Studentlitteratur.
Sahlin, Per & Stensson, Helga, 2011: Fixa genren. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur. Sandström, Anna: Vad är läromedel?. Hämtat från Skolverket,
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/vad-ar-laromedel-1.181690. Senast granskad 27.1.2015. Hämtat 2.5.2016.
Sjöstedt, Bengt & Jeppsson, Tomas, 2011: Människans texter: Språket. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket, 2011: Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011 (Lgy11). Hämtad från Skolverket. http://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok %2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705. Hämtat 22.3.2016. Waje, Lennart & Skoglund, Svante, 2011: Svenska timmar: Språket, 4. uppl. Malmö:
Gleerups.
Walton, Douglas, 2007: Media Argumentation: Dialectic, Persuasion, and Rhetoric. Cambridge: Cambridge University Press.
Wingborg, Mats & Tjänstemännens centralorganisation, 1987: Argumentationsanalys: en metod att undersöka artiklar och debattinlägg. 1. uppl. Stockholm: TCO.