Av- och omregleringar

Genom att fokusera på av- och omregleringarnas effekter ämnar författarna ge en mer direkt anknytning till den tidigare forskning som är knuten till studien. Att en ren konkurrensökning påverkar marknaderna har tidigare belysts, där av- och omregleringar är en form av konkur-rensökning. Tidigare har faktumet statuerats att den aktuella lagen, som är grunden för detta arbete, ämnar skapa en mer konkurrensneutral marknad för bostadsföretagen. Det är därför författarnas mening att försöka belysa den tidigare forskning som finns på denna del av kon-kurrensspektrumet för att möjliggöra en grund för vidare analys av marknaden såväl som ka-pitalstrukturen.

Någonting Demsetz (1968) söker svar på är varför infrastrukturen bör regleras. Demsetz (1968, s. 65) menar att kostnadsreglering kan vara mer effektivt för industrier kopplade till infrastruktur än för andra industrier. Problemet är dock att antagandet inte finner stöd i de tidigare ekonomiska teorierna. Detta beror på att det inte är möjligt att säga om regleringarna hanterar kostnadsosäkerheten bättre än den annars hade gjorts av marknaden. Ytterligare fort-sätter Demsetz (1968, s. 63) konstatera att: ”Regulation comes in all sizes and shapes, and it is by no means clear what type of regulation would be most desirable.” Till vilken grad

mark-naden faktiskt bör ersättas av regleringar är en fråga som lämnas obesvarad. Visserligen kon-staterar Demsetz (1968, s. 65) att de styrande organens utökade roll kan argumenteras för uti-från den empiriska grunden av en dokumenterad allmän överlägsenhet av den offentliga för-valtningen av dessa branscher. Dock konstaterar Demsetz (1968, s. 65) vidare att det är hans tro att det är konkurrensen från den öppna marknaden som mest effektivt hanterar företagande än vad en reglerande kommission har möjlighet till.

Oavsett det underliggande syftet till att vissa marknader regleras är det av intresse att under-söka effekterna av regleringarnas avskaffande. Reger et al. (1992) undersöker effekterna av regleringar och avregleringar inom den amerikanska banksektorn med fokus mot strategiska val och resultat. Den modell Reger et al. (1992, s. 196) använder, påvisar att avregleringar både har direkta och indirekta effekter på bankernas risk och avkastning. I studiens resultat beskriver Reger et al. (1992, s. 198) hur avregleringar leder till ökade marknadsetableringar som får till följd att rivaliteten bland bankerna ökar, vilket driver ner den genomsnittliga av-kastningen. Att avkastningen på marknaden minskar härrör till den direkta effekten där den indirekta effekten kommer ifrån det positiva sambandet mellan risk och avkastning. Samban-det skapar incitament för bankerna att acceptera en högre risknivå på verksamheten under infasningen och implementeringen av omregleringen för bibehållandet av normala avkast-ningsnivåer. Avsikten med omregleringen av den Svenska bostadsfastighetsmarknaden är inte upprätthållandet av normala avkastningsnivåer. Istället är det en ökning av de kommunala bolagens faktiska avkastning som eftersöks. Huruvida resultaten som Reger et al. (1992) pre-senterar är möjliga att applicera på denna studie samt dess utvalda område är inte en själv-klarhet. Mycket på grund av tidigare diskussioner kring effekternas olikheter beroende på bland annat industritillhörighet. Om en koppling, om än en teoretisk sådan, bör göras har Yazdanfar & Öhman (2015, s. 115) förklarat ett negativt samband mellan lönsamhet och be-låningsgrad. En sammankoppling till Reger et al. (1992, s. 198) resultat vad gäller avregle-ringens effekter som ökad risk och lönsamhet innebär inte bara att teorierna kring ökad kon-kurrens faller samman. Även att omregleringar leder till, om än indirekta, förändringar av företagens kapitalstruktur.

Att det tidigare sambandet skulle vara möjligt att göra stöds av Winston (1998, s. 108) som menar att de olika industrierna beter sig relativt lika när det kommer till anpassningsprocessen till följd av av- och omregleringar. Winston (1998) undersöker fem olika branscher och deras anpassning till olika av- och omregleringar på den Amerikanska marknaden. Grunden till Winstons (1998) studie ligger i den neoklassiska synen på ekonomi, vilket innebär att mono-polisten såväl som företaget, ute på den perfekt konkurrensutsatta marknaden, verkar för att minimera kostnaderna oavsett mängden konkurrens. Här konstaterar Winston (1998, s. 91) att reglerade företag verkar inom andra premisser bestående av bland annat statligt kontrollerade priser och då utan stimulansen från obegränsad konkurrens. De Svenska kommunala bostads-fastighetsaktiebolagen har, som ett exempel kopplat till denna studie, fram till omregleringen verkat under en självkostnadsprincip som har hållit nere de allmänna hyresnivåerna (SOU 2008:38, s. 302). Winston (1998, s. 91) menar vidare att med denna del utanför ekvationen, ter sig de kommunala företagens incitament för effektivisering annorlunda jämfört med både monopolisten och det konkurrensutsatta företaget. För att bevisa detta påvisar Winston (1998, s. 98) att varje industri, som är inkluderad i studien, påtagligt har förbättrat produktiviteten och reducerat de reala verksamhetskostnaderna med 25 till 75 procent. Varefter det blir tydligt att stimuleringen av konkurrens genom av- och omreglering genererar förbättringar för före-tagen och marknaden i stort.

Winstons (1998) analys är inte bara applicerbar på företag som verkar på reglerade marknader utan även på statligt ägda företag. Huruvida dessa företag endast verkar på reglerade

mark-nader är ett faktum, som för den teoretiska kopplingens värde, bortses ifrån. Dewenter & Ma-latesta (2001, s. 320) menar att statligt ägda företag bland annat anses försaka vinster i jakten på sociala och politiska mål. I sin studie framhäver Dewenter & Malatesta (2001) empiriska bevis för den relativa effektivitetsskillnaden mellan de offentliga och privata företagen. Resul-tatet visar enligt Dewenter & Malatesta (2001, s. 332) på att de privata företagen är betydligt mer lönsamma än de statligt ägda företagen. Resultaten är inte bara statistiskt starka utan be-tonar även en stor skillnad i lönsamhet mellan de båda företagskategorierna. I studien gör Dewenter & Malatesta (2001, s. 332-333) även en jämförelseanalys som visar på att de statligt ägda företagen har en högre skuldnivå än de privata företagen. Ett resultat som går i linje med Yazdanfar & Öhman (2015, s. 115) gällande det negativa sambandet mellan lönsamhet och skuldnivå. Kapitalstrukturen sammansättning skiljer alltså mellan de privata och de statligt ägda företagen likt de även gör mellan icke- och reglerade företag. Ytterligare påvisar detta en grund för pecking order teorin där mer lönsamma företag väljer att finansiera sig med en större del internt genererade medel.

Ytterligare resultat som går i linje med tidigare nämnda studier är Berger & Mester (2003) som undersöker hur effekterna av bland annat omregleringar och dynamiska konkurrens för-ändringar påverkar utvecklingen av de Amerikanska bankerna. Berger & Mester (2003) påvi-sar framförallt att kostnadseffektiviteten försämrades mellan en period under 1991-1997. En försämring som överskuggas av en signifikant ökning beträffande lönsamhet (Berger & Mes-ter, 2003, s. 90). Även Koetter et al. (2012, s. 477) påvisar att lönsamheten ökar bland de Amerikanska bankerna som effekt gällande av- och omregleringar. Den bild som Berger &

Mester (2003) samt Koetter et al. (2012) tillsammans med övriga refererade studier målar upp är en positiv bild av de genomförda av- och omregleringarna. Frågan kvarstår då vad effek-terna har varit på den Svenska marknadens av- och omregleringar. Statskontoret (2012) har publicerat en rapport där 11 marknader som genomgått en regleringsförändring har samman-ställts. Tyvärr påvisar rapporten svagheter vad gäller själva utvärderingen av effekterna där det snarare blir till en uppföljning av implementeringen av förändringarna. Trots svagheterna är det möjligt att utröna vissa, om än mindre självklara effekter. Bland annat påvisar Statskon-toret (2012, s. 42-43) argument för att konkurrensen har ökat vilket har genererat lägre priser för kunderna på marknaden. Statskontoret (2012) påpekar dock att det inte direkt är möjligt att knyta de lägre priserna till de faktiska avregleringarna på grund av för dålig data. Vidare går det att konstatera utifrån Statskontorets (2012, s. 125-127) rapport att även konkurrensen på telemarknaden har ökat vilket var ett av målen med de många av- och omregleringar som gjorts under de senaste 25 åren. Vilka direkta effekter de olika regleringarna har lett till föru-tom i de fallen av ökad konkurrens är svårt att säga. Dock ger det en tydlig fingervisning be-träffande både de underliggande målen och ett resultat om en signifikant högre konkurrens.

Vad gäller kapitalstruktur påvisar Bradley et al. (1984) att företag som verkar under någon form av marknadsreglering så som bland annat telefon-, el- och flygindustri är konsekvent bland de högst belånade företagen. Detta föranleder enligt Bradley et al. (1984, s. 870) en misstanke om skillnader mellan reglerade och oreglerade företags belåningsgrad. En tes som förstärks av tidigare stycken i detta arbete och av Titman & Wessels (1988, s. 9). I försöket att förklara kapitalstrukturens förändring vid av- och omregleringar är det intressant att Spiegel

& Spulber (1994, s. 424) anser att kapitalstrukturen i sig har en signifikant påverkan på mark-nadens reglerade priser. Detta genom att priserna delvis bestäms utifrån företagens kapital-struktur, vilket vidare leder till att företag väljer nya nivåer av eget kapital och skuldsättning för att strategiskt kunna påverka resultatet av en förändrad lagstiftningsprocess. Detta är det motsatta perspektivet denna studie ämnar förklara. Den forskningsteoretiska poängen ligger vid det att om kapitalstrukturen förändras inför en möjlig reglering, är det även möjligt att tänka att kapitalstrukturen förändras när regleringen förändras eller upphör. Detta leder dock

till en högre skuldstrategi, vilket leder till att risken för att gå i konkurs ökar (Spiegel & Spul-ber, 1994, s. 424). Syftet med Spiegel & Spulber (1994, s. 424) arbete är att förklara hur dessa interaktioner fungerar samt undersöka deras konsekvenser för lagstiftningsprocessen. Spiegel

& Spulber (1994, s. 424) menar vidare att kapitalstrukturen spelar en betydelsefull roll när det kommer till regleringar. Det beror på den interaktion som sker mellan investeringsbeslut och finansiella beslut av ett reglerat företag och de priser som väljs av regleraren eller tillsyns-myndigheten.

Beträffande den effekt som förändringar av- och omregleringar har på kapitalstrukturen har Sanyal & Bulan (2008) undersökt varför företag förändrar verksamhetens finansiering vid övergången från reglerad till en mer konkurrensutsatt marknad. Sanyal & Bulan (2008, s. 29) lyfter fram ett unikt exempel där de beskriver avregleringen av den amerikanska elektricitets-industrin under 90-talet. Den ökade marknadsrisken och ökningen av konkurrens ledde till att företagen minskade sin belåning med 25 procent. Vidare finner Sanyal & Bulan (2008, s. 29) att respektive policy som bidrar till att konkurrensen ökar leder till minskade skuldnivåer. Vad som är av huvudintresse beträffande Sanyal & Bulans (2008, s. 29) studie är den anpassnings-process företagen går igenom. Sanyal & Bulans (2008, s. 29) påvisar hur en första introdukt-ion av möjliga av- och omregleringar, var för sig, bidrar till en minskning av skulderna med 14 procent. Där ytterligare en minskning på 3,6 procent sker när processen tar ytterligare ett steg mot implementering (Sanyal & Bulans, 2008, s. 29). Det belägger ytterligare en grund för författarnas val av tre tidperioder för vidare analys. Att lagen trädde i kraft den första januari 2011 betyder att förarbetet påbörjades långt tidigare, vilket möjliggjort för de kommunala bostadsfastighetsföretagen att påbörja anpassningsprocessen innan själva implementeringen av lagen.

Ovtchinnikov (2010) presenterar bevis som går i linje med de sjunkande skuldnivåerna som Sanyal & Bulan (2008) påvisat men som går emot de tidigare forskarnas åsikter kring regle-ringarnas påverkan på lönsamhet. Ovtchinnikov (2010, s. 249) menar nämligen att av- och omregleringar leder till en signifikant minskning av lönsamheten. Där företagens motåtgärd blir en minskning av skuldnivåerna, vilket i sig går emot pecking order teorin då mer lön-samma företag minskar skuldnivåerna genom användandet av en större del internt genererat kapital för finansiering och inte beroende av sämre uppnådda lönsamhetsnivåer. Ovtchinnikov (2010, s. 249) påvisar istället det motsatta sambandet och anser att resultaten mer går i linje med trade-off teorin. I sin studie undersöker Ovtchinnikov (2010) fem olika industrier med syfte att undersöka av- och omregleringars påverkan på kapitalstrukturen. Utöver resultatet att belåningen minskar till följd av minskad lönsamhet, vilket i sig är en effekt av de förändrade regleringarna, finner Ovtchinnikov (2010, s. 270) att själva minskningen av skuldsättningen sker genom emittering av eget kapital. Vidare konstaterar Ovtchinnikov (2010, s. 270) även att kapitalstrukturen inte är statisk utan förändras till följd av de förändrade marknadsförhål-landena generade av chocken från av- och omregleringen. Resultaten talar för trade-off teorin då företagen överväger förmånerna av att anpassa skuldnivåerna emot den optimala nivån utifrån ett kostnadsperspektiv.