av svensk funktions - FORSKNINGEN SOM HALTAR

hinderforskning

– Svensk handikappforskning har utvecklats positivt i pengar, projekt och internationell lyskraft. Men forsk-ningen är inte i fas med samhället, utan faktiskt lite omodern.

Berth Danermark, Professor, Örebro Universitet

Finansiering av forskningen om funktionshinder fram till idag Åren 1970–1990

Under 1970-talet var Delegationen för social forskning och Forskningsrådsnämnden de viktigaste finansiärerna.

Under åren 1970–75 anslog Delegationen för social forskning 15,6 miljoner kronor till social forskning varav 2 miljoner kronor gick till handikappvård och rehabilitering, vilket var näst största tillämpnings-området för DSF (SOU 1977:53). Även under 1980-talet fanns det få fasta forskningsresurser till handikapp-forskningen men det fanns förhållandevis gott om projektmedel. Finansiärerna var flera varav de viktigaste var forskningsråden och statliga myndigheter. En sammanställning av projekt i mitten av 80-talet visade på ett femtiotal olika finansiärer (Kebbon 1985). Den tekniska forskningen (huvudsakligen om hjälpmedel) dominerade under 1980-talet handikappforskningen och de största finansiärerna för detta var Styrelsen för teknisk utveckling (STU) och Byggforskningsrådet (BFR). Under åren 1986–91 satsades 80,5 miljoner på handikappforskning. Styrelsen för teknisk utveckling (STU) stod för 20 miljoner kronor, det vill säga 25 pro-cent av finansieringen av funktionshinderforskningen.

Forskningsrådsnämnden (FR) fördelade efter beredning från prioriteringskommittéer varav handikappforsk-ning var en. Under åren 1986/87–1989/90 beviljades 13,4 miljoner kr till handikappforskning till mer än 50 projekt (SOU 1992:42, sid 506).

Delegationen för social forskning beviljade under budgetåren 1985-86-89/90 totalt 18 miljoner kronor till handikappforskningen vilket motsvarar 11 procent av anslaget för Delegationen för social forskning. Den prioriterade forskningen var om:

• handikappframkallande faktorer

• effekter av socialpolitiska åtgärder samt arbetslivets och fritidens utformning

• begreppsutveckling och språklig kommunikation

• effekter av behandling och rehabilitering

Sedan 1990-talet har det gjorts tre större svenska kart-läggningar och utredningar om utvecklingen av svensk av svensk funktionshinderforskning och resursutveck-lingen på uppdrag av de forskningsråd som har haft samordningsansvaret för funktionshinderforskningen.

Dessa har utförts av forskare och omfattat såväl kart-läggning som förslag till hur forskningen kan utvecklas.

• Svensk forskning om handikapp 1994 (SFR)

• Program för forskning om funktionshinder och han-dikapp 2001 (FAS)

• Forskning om funktionsnedsättning och funktions-hinder 2011 (Forte)

Nedanstående beskrivning av resursutvecklingen bygger på dessa rapporter och på statistik från Forte.

Jämförelserna med övriga politikområden bygger på redovisningar FAS lämnade under åren 2007–2009 för de forskningsområden man hade samordningsansvar för (Handikapp, Äldre, Barn och ungdom samt interna-tionella migrationer och etniska relationer (imer).

Åren 1990–2000

Figur 1 Källa: Program för forskning om funktionshinder och handikapp.

(2001), FAS

Socialvetenskapliga forskningsrådets finansiering av handikappforskning låg på ungefär samma nivå (till och med en viss minskning) under hela 1990-talet.

Forskningsresurser ökade däremot för övriga politikom-råden framför allt äldre och barn och familj (figur 1).

I samband med att FAS år 2000 fick i uppdrag av re-geringen att ta fram ett program för forskning om funk-tionshinder och handikapp gjordes en inventering av de resurser som då satsades på handikappforskning. Under 2000 gavs 34 miljoner i stöd till handikappforskning.

Största finansiären var Kommunikationsforskningsbe-redningen (KFB)/Nutek och Hjälpmedelsinstitutet på ett program om funktionshinder och IT. Programmet om-fattade 13 miljoner kronor, dvs 38 procent av handikapp-forskningen. Även KK-stiftelsen finansierade forskning kring IT. Näst störst finansiär var Socialvetenskapliga forskningsrådet på 8 miljoner kronor.

Åren 2002–2010

Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS), numera Forskningsrådet hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) presenterade 2011 en kartläggning efter uppdrag från Socialdepartementet inför forsknings-propositionen 2012.

Figur 2: Forskning om funktionsnedsättning och funktionshinder 2002–2010: Kartläggning, analys och förslag. (2011). FAS

Uppdraget utfördes av institutet för Handikappveten-skap i Linköping/Örebro på uppdrag av FAS. De gjorde datainsamling om forskning mellan 2002 och 2010.

Enligt kartläggning har den totala forskningsfinansie-ringen under tidsperioden ökat från cirka 35 mkr år till 150 mkr. Det var framförallt landstingen och skapsrådet som stod för ökningen (figur 2). I Veten-skapsrådets fall var det området Medicin som hade ökat medan till exempel inom området Humaniora/sam-hällsvetenskap minskade funktionshinder mellan 2007 och 2009.¹ Landstingens ökade finansiering gällde framförallt vårdvetenskap.

1 Enligt den årliga redovisningen FAS lämnat till regeringen om handikapp-forskningens utveckling fram till 2010

Finansiärer 2002–2010, i Tkr

Stöd från Socialvetenskapliga forskningsrådet 1993–2000 Index: 1993/94:100

Figur 3 Källa: Redovisningar till regeringen av regeringsuppdraget för samordningsansvaret. FAS

Finansieringen från forskningsrådet FAS låg under perioden i stort stilla och funktionshinderforskningen minskade även relativt andra politikområden vilket till stor del beror på särskilda satsningar från socialdeparte-mentet, till exempel vad gäller äldre (figur 3).

Figur 4 Källa: Redovisningar till regeringen av regeringsuppdraget för samordningsansvaret. FAS politikområden

Även i en total sammanställning över statlig och icke- statlig finansiering till olika politikområden visar att funktionshinderområdet visserligen ökade under 2000- talet men inte i samma omfattning som andra jämför-bara politikområden (figur 4). Ökningarna inom äldre och barn och ungdom berodde framförallt på politiska satsningar.

Vad forskas det om i Sverige idag?

– Det finns två kluster av aspekter inom funktionshin-derforskningen i Sverige. Det ena handlar om genetik, medicin, diagnoser och individuella aspekter. Det andra om socioekonomiska, sociala, kulturella faktorer, om etik och moral. Det är en enorm obalans. Forsk-ning om individuella aspekter dominerar kraftigt. Sned-fördelningen fragmentiserar vår kunskap och förståelse inom funktionshinderforskningen. Politiskt kommer de åtgärder man föreslår att bygga på fragmentarisk kun-skap. Det är viktigt att tänka på när man pratar om hur forskning ska styras. Det vore ett kardinalfel att styra åt fortsatt fragmentisering.

Berth Danermark, Professor, Örebro Universitet

Medicinsk och vårdvetenskaplig forskning dominerar

Figur 5 Källa Forskning om funktionsnedsättning och funktionshinder 2002–2010: Kartläggning, analys och förslag, (2011) FAS

FAS stöd Forskning och handikapp 2002–2009, i Tkr

Stöd från statliga och icke-statliga finansiärer, i Tkr

Perspektiv i forskningen, 2002–2010, (procent av antalet projekt)

Teknik/naturvetenskap Humaniora/samhällsvet

Beteendevet

Medicin/vårdvetenskap

Rapporten FAS presenterade 2011 innehöll en kartlägg-ning av vilka perspektiv forskkartlägg-ningen om funktions-hinder och funktionsnedsättning har. Författarna kom fram till att den omgivningsinriktade funktions-hinderforskning stod för mycket liten del. Istället är det den individinriktade medicinska/vårdvetenskapliga projekt som dominerar och som har ökat kraftigt under perioden, både till projektantal och i fråga om pengar.

Den medicinska/vårdvetenskapliga forskningen dominerar med 70 procent av projekten (figur 5). Den beteendevetenskapliga forskningen svarar för 17 procent av forskningen och humaniora/samhällsvetenskapliga forskningen för 10 procent och den tekniska/natur-vetenskapliga forskningen svarar för 3 procent av alla projekt. Det arbete som sker inom teknisk forskning är ofta av utredningskaraktär (till exempel av tidigare Hjälpmedelsinstitutet). Den funktionsnedsättning som har studerats mest är hörselnedsättning. 21 procent av antalet projekt mellan 2002–2010. En förklaring till detta är framförallt Institutet för handikappvetenskaps (IHV) expansion under 2000-talet och att institutet har hörselforskning som profilområde. Ser man på fördel-ningen så är endast 8 procent av funktionshinderforsk-ningen inriktad på omgivfunktionshinderforsk-ningen (och definieras i den-na kartläggning som Disability studies). Dock är detta högt räknat då man vid kartläggningen har haft en liberal tolkning av vad som ska inkluderas i begreppet.

Dominerar gör den individinriktade forskningen med 59 procent av projekten och de relationella (individ-om-givning) står för 32 procent. Den relationella forskning-en återfinns framförallt inom beteforskning-endevetforskning-enskapforskning-en.

Figur 6 Källa: Forskning om funktionsnedsättning och funktionshinder 2002–2010: Kartläggning, analys och förslag.(2011) FAS

Resultaten av kartläggningen att fördelningen av erhåll-na medel för forskning (figur 6) så erhöll Medicin/vård-vetenskap 50 procent, beteendeMedicin/vård-vetenskap 26 procent, humaniora/samhällsvetenskap 19 procent och teknik/

naturvetenskap 5 procent. Det kan jämföras hur stora de olika ämnesområdena är totalt sett inom universitet och högskolor vad gäller anslag: medicin 31 procent, teknik 23 procent, naturvetenskap 18 procent, samhälls-vetenskap 15 procent, humaniora 7 procent och övrig forskning 6 procent (Prop. 2012/13:30).

I FAS-rapporten påpekar författarna att det finns behov av ökat fokus på forskning kring diskriminering/

mänskliga rättigheter, samspelet funktionsnedsättning och andra faktorer som kön, etnicitet och klasstillhörig-het. Det konstaterades även att det fanns få exempel på longitudinella studier, det vill säga där en och samma grupp av personer med funktionsnedsättning följs under en längre tid. Ett annat område som är starkt eftersatt är forskning inriktad mot arbetslivet, endast 8 procent av projekten hade inriktning mot detta. Den statliga finansieringen har varit oförändrad sedan 2008 och stagnerat på cirka 90–95 miljoner kronor per år.

Andel medel till respektive ämnesområde 2002–2010

Teknik/naturvetenskap

Beteendevetenskap

Humaniora/

samhällsvetenskap Medicin/vårdvetenskap

Kartläggningen redovisades även publikationsanaly-ser på tidskriftsartiklar, bokkapitel/böcker och avhand-lingar. Det utkristalliserades utifrån det 200 författare som ansågs vara bärare av sina forskningsområden ut-ifrån att de hade publicerat minst fem artiklar eller fler än tre bokkapitel/böcker för varje femårsperiod 2002–

2006 respektive 2006–2010. Huvudkluster pekades rehabiliteringsforskning respektive språk, kognition och hörsel utifrån innehållsanalyser. Det konstaterades dock att det kunde fanns problem med återväxten uti-från att antalet publicerade avhandlingar var avtagande liksom en minskad nyrekrytering av doktorander. Om den trenden håller i behövdes en kraftfull rekryterings-strategi, enligt rapportförfattarna.

Viktig forskning saknas i Sverige

FAS studie visade på områden där det saknades forsk-ning kring arbetsliv, diskriminering och mänskliga rät-tigheter. Detta är något som även andra kartläggningar har påvisat.

Arbetsliv

På uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen (2012) tog konsultfirman Oxford Research fram en nulägesrap-port om den forskning som finns kring diskriminering vid rekrytering i arbetslivet och som utförts vid svenska universitet och högskolor sedan år 2000. Samtliga sju diskrimineringsgrunder ingick i kartläggningen.

Oxford Research konstaterade att det fanns betydande forskning kring kön och etnicitet men att forskning om diskriminering kopplat till funktionsnedsättning sakna-des helt i Sverige. En förklaring konsultfirman hade var att forskning om personer med funktionsnedsättning generellt inte berört arbetsmarknaden. I de fallen att forskning har behandlat funktionsnedsättning och ar-betsliv har det skett med inriktning mot rehabilitering.

Oxford Research föreslog därför att forskning om före-komst och omfattning av diskriminering kopplat till funktionsnedsättning bör prioriteras.

Attityder

Myndigheten för delaktighet (MFD) uppdrog 2015 till Örebro universitet (Bjarnason m.fl. 2015) att ta fram en forskningssammanställning om attityder till personer med funktionsnedsättning. De konstaterade att den internationella forskningen inom detta område är om-fattande men att den nordiska forskningen uppmärk-sammat detta i mindre utsträckning. Någon svensk forskning refererades det inte till.

Tillgänglighet och diskriminering

En kartläggning utförd på uppdrag av Tema likabehand-ling (2011) om svensk forskning om likabehandlikabehand-ling i arbetslivet mellan åren 2000–2011 visade att det finns ytterst begränsad forskning kring arbetsliv, lika villkor och tillgänglighet för personer med funktionsnedsätt-ning att finna. Vidare konstaterades att: ”Det område där forskningen tydligast lyser med sin frånvaro är det som fokuserar på tillgänglighet för personer med funktionsned

sättning” (sid 76). Detta gäller även forskning om dis-kriminering: ”Medan flera andra diskrimineringsgrunder diskuteras i relation till diskriminering i arbetslivet sker inte detta i motsvarande utsträckning för funktionshinder./…/

Den forskning som finns har riktat in sig på att personer med funktionsnedsättning bör förändras för att likna perso

ner utan funktionsnedsättning.” (sid 73). ”Forskning har snarare fokuserat på hinder eller avhjälpning av hinder med inriktning på individer i form av rehabilitering, medan forskning om strukturella förutsättningar och maktrelationer inte har kunnat påvisas i större utsträck-ning. Speciellt gäller det forskning med inriktning mot arbetslivet.” (Sid 76).

Mänskliga rättigheter

Vetenskapsrådet redovisade i en rapport 2005 (VR 2005:8) till regeringen ett uppdrag det fått att genom-föra en heltäckande kartläggning av svensk forskning om mänskliga rättigheter och en översiktlig bedömning av forskningsläget. Vetenskapsrådet konstaterade att det bland annat saknades forskning om diskriminering på grund av funktionshinder och att forskning ” om funktionshindrades rättigheter ur ett människorätts-perspektiv” behövdes stärkas.

Forskarnas syn

Enkät till svenska forskare

För att få en aktuell bild av utvecklingen inom funk-tionshinderforskningen skickade jag ut en enkät i september 2015 till forskningsmiljöerna inom funk-tionshinderforskningen. Urvalet gjordes utifrån information om kontaktpersoner på de 18 lärosäten som finns angivna på svenska nätverket för handikappforsk-ning webbplats. 14 svar kom in. Möjligheterna att svara på frågorna skiljer sig åt mellan universiteten och beror bland annat på om den huvudsakliga forskningen är samlad till en viss institution eller om det är en löst or-ganiserad centrumbildning. I senare fallet har enkäten i två fall skickats vidare och i ett fall i ett samlat skick.

Därför varierar svarsfrekvensen beroende på fråga.

Forskningsfinansiering

Det var lika stor andel (47 procent) som ansåg det var svårare att få forskningsfinansiering idag jämfört med 2010, som andel som ansåg att det var oförändrat. En-dast ett svar uppgav att det var lättare.

Definition av funktionshinderforskning

Alla fick möjlighet att själva definiera begreppet funk-tionshinderforskning. Flertalet angav definitioner som ligger nära den miljörelativa definitionen av funk-tionshinder, det vill säga studier om samspelet mellan människors varierande funktionsförutsättningar och omgivningens hinder och möjligheter och tvärveten-skap. Tre uppgav definitioner som att det låg i hinder i samhället eller i omgivningen och i den meningen närmare den sociala modellen.

Antal forskare och forskarstuderanden

Det gavs möjlighet att ange hur många forskare med inriktning mot funktionshinderforskning respektive forskarstuderande man hade. De som framgår tydligt är att den helt dominerande miljön för funktionshinder-forskning idag är Institutet för Handikappvetenskap i Örebro och Linköping.

Skillnaden mellan funktionshinderforskning och Disability studies

En fråga ställdes om hur man uppfattade skillnaden mellan funktionshinderforskning och Disability Studies (Se kapitel 5). På denna fråga fanns klart olika inställning och syn i svaren. Flertalet som har svarat menar att funktionshinderforskning är ett bredare

be-grepp. Två av svaren anger även att medicinsk vetenskap ingår inom denna forskning. Disability Studies ses av flera som mer avgränsat till samhällsforskning och med ett tydligare kritiskt perspektiv. Flertalet uppger sociala modellen som det man uppfattar som liktydigt vad Disability Studies står för, den amerikanska traditionen berörs inte. De som tar tydligt ställning menar att den Forskningsmiljö, lärosäte

Hur många forskare med inriktning mot funktionshinder

forskning hade ni 2014, antal personer,

(inom parentes för 2011, se nedan)*

Hur många forskarstuderande med inriktning mot funktions

hinderforskning hade ni 2014?

(Phd och Lic),

(inom parentes för 2011, se nedan)*

Lund Univ – Institutionen för kulturvetenskaper 2 0

Mälardalen Högskola, Hälsa, vård och välfärd 1 3,5

Jönköping Högskola, CHILD 10 10

Halmstad Högskola, Wigforssgruppen 14, (13) 6, (5)

Uppsala Univ, Sociologiska inst 1 3

Umeå Univ,

Centrum för funktionshinderforskning 15, (14) 6, (9)

Högskolan Väst,

Institutionen för individ och samhälle 5 (8) 1 (0)

Stockholm Univ,

Specialpedagogiska institutionen 7 (6) 3 (9)

Malmö Högsk, Harec Ej svar, (2) Ej svar, (1)

Lund Univ, Certec 8, (11) 5, (4)

Göteborgs Univ, Inst för socialt arbete Ej svar Ej svar

Stockholm Univ, Pedagogiska institutionen 1 1

Institutet för Handikappvetenskap,

Örebro Univ och Linköping Univ 42, (47) 39, (42)

* Enligt den kartläggning som presenterades i Aktuel skandinavisk og britisk handicapforskning (2011) av Bengtsson & Stigaard. I den kartläggningen lades Institutet för Handikappvetenskap i Linköping Universitet och Örebro Universitet samman vilket jag gjort även i denna kartläggning för att få jämförelse med den danska kartläggningen.

sociala modellen har varit alltför reduktionistisk. En minoritet anser sig ligga närmare den sociala modellen.

Forskarutbildning

Sex lärosäten som har svarat har forskarutbildning med inriktning mot funktionshinder och övriga har det inte.

Forskarstuderande med funktionsnedsättning Endast fem anger att de arbetar aktivt för att få fler forskarstuderanden med egen funktionsnedsättning.

Övriga nio svarande arbetar inte aktivt med detta.

Exempel på åtgärder av de som har svarat

• Vi har rektorernas uppdrag att särskilt beakta detta och vi tar särskild hänsyn till detta vid rekrytering (givet att kraven för att bli antagen är uppfyllda) och vid uppläggningen av studierna. Vi har till exempel.

rätt att förlänga studietiden utöver de 48 månader som högskolelagen stipulerar.

• Ja. Vid rekrytering av doktorander, men inte som för-sta kriterium; här gäller forskningskompetens i förför-sta rummet.

• På Certec värderas de egna levda erfarenheterna som något positivt. Ett exempel: Certec har satt upp rekrytering av nya doktorander som prioriterat mål för 2016. I dessa utlysningar kommer det troligtvis att finnas med en mening om att egna erfarenheter av funktionsnedsättning är meriterande.

• Ja, i den meningen att vi gärna ser att funktionshin-drade söker de doktorandplatser vi utlyser, men vi måste alltid rekrytera de som har de bästa meriterna. 1 av våra doktorander har nära anhörig som har funk-tionsnedsättning

Det kom även en kritisk kommentar till frågan.

• Tycker inte det är ett avgörande kriterium. Jag är själv halvdöv och andra ser dåligt, har svår astma etc. Det är en del av den universella mänskliga precis som kön och etnisk tillhörighet. Vad menar Du egentligen med frågan har egna funktionsnedsättningar. Hur avvikan-de måste man vara för att höra till??

Uppdragsforskning

Flertalet uppger att de har haft uppdrag av olika slag från externa uppdragsgivare. Framförallt är det statliga myndigheter och landsting som varit uppdragsgivare.

Exempel på uppdragsforskning:

• Utvärderingsuppdrag från Arvsfonden

• Sammanställning av forskning åt Forte

• Supported employment för ett företag

• Om särskolan för skolverket

• Brukarundersökningar

• Kunskapsöversikt övergång från sysselsättning till arbete – Socialstyrelsen

• Om Teknisk och mänsklig assistans

• 3D skrivare för synskadade i skolan

• Förstudier

Kontakt med funktionshinderorganisationerna Tretton av femton uppgav att man hade regelbunden kontakt med funktionshinderorganisationer, genom till exempel föreläsningar och brukarmedverkan. Flera har regelbundna arrangemang för information om forsk-ning, till exempel Certec informerar, Specialpedagogi-kens dag, IHV-dagen, Psyke-veckan, Certec informerar eller Harecdagen. Fler uppger även att man ställer upp på föreläsningar för lokala föreningar.

Sammanfattning

Enkäten har besvarats av flertalet kontaktpersoner vid lärosätena. Några av slutsatserna som kan dras.

• Funktionshinderforskningsbegreppet används mycket brett och någon entydig innebörd finns inte. Det miljö relativa och tvärvetenskapliga betonas.

• Disability Studies sammankopplas i hög grad till den brittiska Sociala modellen och ses som skilt från den svenska forskningstraditionen och som reduktionis-tisk.

• Att få fler forskarstuderanden med funktionsnedsätt-ning är det relativt få som arbetar aktivt med. Endast ett svar uttrycker direkt att erfarenhet av funktions-nedsättning värderas positivt.

• Nästan samtliga uppger att de har regelbunden kon-takt med funktionshinderorganisationer, framförallt genom olika informationsarrangemang om aktuell forskning.

• Finansiering till funktionshinderforskning ses som allt svårare att få.

• FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning uppges av flera komma in på olika sätt i pågående och utförd forskning, dock få konkreta exempel på forskning med fokus på konven-tionen.

Tidigare utredningar och förslag om utveckling av funktionshinderforskningen

Mycket sällan finns forskning utifrån den funktions-hindrade personens eget perspektiv och så gott som aldrig forskning som tar sin utgångspunkt i medbor-garskap och mänskliga rättigheter. Detta är oroande med tanke på att handikapp och funktionshinder är så omfattande arbetsfält i många samhällssektorer.

Bengt Lindqvist, tidigare statsråd och ordförande i Handikappförbundens Centralkommitté och Synskadades riksförbund

Utredningar och andra initiativ

Sedan funktionshinderforskningen påbörjades har inriktning och behov tagits i ett antal olika samman-hang. Gemensamt är att de har pekat på behovet av en funktionshinderforskning med ökat fokus på samhället och omgivningen.

Handikapputredningen 1992

Handikapputredningen lade i sitt slutbetänkande 1992:52 fram en rad förslag på samhällsförändringar.

Till detta föreslogs även en satsning på forskning. Bland annat tryckte man på behovet av utvecklad metodik för utvärderingar. Utredningen ansåg vidare att det fanns behov av forskning avseende bland annat: ”effekterna av strukturella förändringar i offentlig verksamhet, forskning på juridikens område angående lagstöd för människor med funktionsnedsättningar, frågor som rör funktionshindrades

inflytandemöjligheter, samhällsekonomiska studier bland annat av tidiga, aktiva habiliterings och rehabiliteringsin

satser och analyser av välfärdsutvecklingen för svårt funk

tionshindrade.” (SOU 1992:52, sid 504). Utredningen föreslog vidare en nationell programgrupp för handi-kappforskning. Programgruppens sammansättning föreslogs bestå av åtta allmänföreträdare, bland dem handikapporganisationernas företrädare och företrädare för olika samhällssektorer som utbildning, arbetsmark-nad, hälso- och sjukvård med mera är majoritet. Övriga skulle vara forskningsföreträdare. Programgruppen föreslogs ha självständig och övergripande position i förhållande till forskningsråden. Vidare föreslogs att en skyldighet skulle åläggas respektive forskningsråd att genom ett kollegialt råd, förslagsvis med ansvariga företrädare från respektive kansli, mötas för samord-ning av frågor om handikappforsksamord-ning. Universiteten föreslogs ta fram en plan för den centrumverksamhet som bedrevs kring handikappforskning. Andra

In document FORSKNINGEN SOM HALTAR (Page 24-38)