5.1 Slutsatser & Iakttagelser
Prisutvecklingen för avfall har legat på en relativt sett låg nivå under flera år.
För typlägenheten i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för avfall är på 116 kr/månad. Det är mer än dubbelt så dyrt i kommunen med det högsta priset, Härjedalen, (253 kr/mån). I landets billigaste kommuner, Malmö och Burlöv, är priset mindre än hälften (54 kr/mån) av medelvärdet.
De iakttagelser som gjorts avseende avfallspriserna är sammanfattningsvis följande:
Spridningen är stor mellan kommunerna och prismodellerna är mycket varierande. I årets studie syns det även i utfallet bland de 10 högsta och lägsta kommunerna. Flera
kommuner har ändrat sin prismodell och samtidigt t ex skapat incitament för kunden att välja insamling av komposterbart avfall i separata kärl. Vissa kommuner, framför allt i glesbygd t ex Bergs kommun i Jämtlands län, har behovsanpassad tömning vilket också kan ge en lägre totalkostnad.
Nils Holgerssons standardfråga avseende avfall baseras på en insamlingsvolym motsvaran-de ca 1200 liter/vecka. Om frågan istället ställs öppet till kommunerna har ca 63 procent besvarat frågan (56 procent förra året). Resultatet är att medelkostnaden sjunker med knappt 5 procent till 18,9 kr/kvm inkl moms.
I Nils Holgersson efterfrågas endast kostnaden för insamling av hushållsavfall. Det har blivit vanligare att även returmaterial i form av olika förpackningar, tidningar mm samlas in fastighetsnära. Att det uppstår en dubbelkostnad för insamling av detta material för fastigheten är inte helt okontroversiellt. Konsumenten har redan betalt för detta via en avgift på förpackningar samt att det dessutom urholkar producentansvarsprincipen.
Andelen kommuner med fasta kostnader har ökat över tiden. Mer än hälften av kommun-erna tillämpar idag lägenhetsavgifter. I medeltal motsvarar den avgiften en tredjedel av den totala kostnaden för hämtning av hushållsavfall. Vid minskade volymer av
hushållsavfall så innebär det att den icke påverkbara avgiften kommer att öka sin andel.
- Avfall -
5.2 Resultat
Figur 21 Kommuner med lägsta och högsta avfallskostnader
Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst avfallskostnader samt medel för sökningen, vilket var knappt 20,6 kr/kvm år 2015 och drygt 20,8 kr/kvm år 2016. Årets under-sökning visar på en ökning med 1,0 procent jämfört med föregående år. I förra årets underunder-sökning var ökningen högre, 1,8 procent.
Den lägsta kostnaden för avfall finns även i år i Malmö/Burlöv med 9,7 kr/kvm. Härjedalen har den högsta avfallskostnaden, 45,6 kr/kvm. För en lägenhet innebär detta en variation mellan 54 och 253 kr/månad. Skillnaden är med andra ord nästan 200 kr/månad för en lägenhetsinnehavare. De kommuner som har höga avfallsavgifter är oftast mindre kommuner och finns i hög grad i gles-bygd.
En annan faktor som påverkar avfallskostnaden är hur fördelningen av kostnaderna för insamling av avfall som tillhör producentansvaret sker. Studier som gjorts, på uppdrag av flertalet av aktörerna inom Nils Holgersson-gruppen och Avfall Sverige, visar på att de boende i hög utsträckning belastas även med dessa kostnader. Om och i så fall hur det påverkar de olika kommunernas avfallsavgifter är sannolikt olika från kommun till kommun.
I Bilaga 3 redovisas den alternativa kostnaden som kommunerna redovisat.
5.3 Bakgrund och fastighetens förutsättning
Liksom tidigare års redovisningar är variationen i kostnad stor mellan kommunerna för att ta hand om avfall. Variationen för avfallskostnaden är fortfarande större än för övriga studerade kostnads-slag. Kommunernas olika lösningar varierar mycket varför det är svårt att få en entydig och enkel redovisning. Nästan alla kommuner har infört kärlhantering och allt fler kommuner, jämfört med
tidigare undersökning, delar upp avfallet i en komposterbar och en brännbar del. Förpacknings-återvinning är väl utbyggd i kommunerna. Detta i kombination med kompostering gör att avfalls-mängden som fraktas bort från bostaden minskar. Redovisning av den behandlade avfalls-mängden hushållasavfall, som Avfall Sverige årligen publicerar i skriften Svensk Avfallhantering 2015, noterar dock en ökning med 2 procent mellan åren 2013 och år 2014.
För fastigheten i undersökningen gäller följande:
o En fastighet med 15 lägenheter, 1000 kvm boyta och motsvarande 5 st 240 liters säckar (för kärl: 3 st 370 liters kärl eller 2 st 660 liters kärl) med hämtning en gång i veckan.
o Hämtningspoäng mellan 30-50, hämtavstånd 9 m. Inga trappor/dörrar i hämtningsväg.
o Kärlhyra och grovsophämtning ska ingå i avgiften.
o Ingen komprimering.
o Kommuner med uppdelning av avfall i brännbart och organiskt har själva redovisat uppdelningen. Det som använts som "normaluppdelning” vid beräkning är ca 1000 liter brännbart och resterande komposterbart, d v s ca 200 liter.
I de flesta kommuner finns något avgiftsalternativ som stämmer överens med de givna förut-sättningarna. För de kommuner som har 14-dagarshämtning räknas med dubbla säck- eller kärlmängden, 6 st 370-literskärl eller 10 st 240 liters säckar. Vid avgift i kr/kg har fastighetens avfallsvikt varit normerad till 4 987 kg/år. Underlaget för beräkning av avfallsvikten är hämtad från plockanalyser som genomförts av REFORSK.
Allt fler kommuner tillämpar källsortering med uppdelning i vått och torrt avfall och/eller någon form av kompostering. För att jämföra sådana avgifter krävs nya och betydligt mer detaljerade antaganden för att jämföra fastighetens kostnader. I praktiken är detta mycket svårt då
kommunerna har så totalt skilda avgiftskonstruktioner och insamlingsmetoder. Insamlingsverktyget har i denna undersökning dock anpassats för att kunna lämna mer detaljerade svar.
Grovsophämtningen har visat sig svår att i praktiken få med i kostnadsbeskrivningen, då den hos många kommuner inte längre erbjuds. Detta visar också svårigheten att få med de olika
servicenivåer som faktiskt erbjuds fastighetsägaren beroende på vilken kommun som studeras.
En ytterligare komponent som kan vara svår att göra en rättvis betraktelse av är hämtavståndet 9 m. Kommunerna tillämpar mycket olika praxis och prismodeller för detta. Prisskillnaden kan i många fall vara stor så att det i praktiken blir helt missvisande. Det finns också kommuner som av arbetsmiljöskäl inte accepterar några egentliga hämtavstånd. I dessa kommuner har fastighets-ägarna anpassat lösningarna för att korta ner hämtningsavståndet där med få ner sina kostnader.
- Avfall -
Figur 22 Kostnaden för hämtning av hushållsavfall [kr/kvm inkl moms] i rikets kommuner åren 1996, 2006 och 2016
I ovanstående kartbild redovisas den geografiska spridningen av kostnaden för hämtning av hushållsavfall (kr/kvm inkl moms).