Vad är avgörande för om du som beställare väljer att ett projekt ska drivas som partnering,

Det kan ju vara så at man har väldigt bråttom att komma fram med någonting, man har ett slutmål då man måste vara klar, den tidsaspekten. Alltså det finns absolut ingen möjlighet att gå ut och fråga i konkurrens på färdig handling för att man måste komma igång, då är ju tidsaspekten väldigt avgörande. Alternativt kan man ju gå ut och fråga på en ramhandling alltså man gör en totalentreprenad men det är ju inte säkert att man ens hinner det. Komplexiteten är också avgörande.

11. I vår teoretiska referensram nämner vi att partnering bidrar till ett aktivt deltagande av alla aktörer genom hela processen. Hur väl stämmer det överens sett ur ert perspektiv och vilka möjligheter har ni att påverka projektet?

Det här möjliggör att alla har möjligheter, vilken aktör det än må vara att påverka projektet inom vissa ramar. Det är ju beställaren budget, det är alltså han som bestämmer. Det krävs alltså från beställaren ett ganska stort kunnande i

byggproduktion och tekniska lösningar för att det inte ska glida iväg fel. Det krävs också kunskap både praktiskt och teoretiskt men även en viss feedback gällande ekonomin, där exempelvis en konsult måste ge feedback tillbaks till beställaren, den här lösningen kostar si och så mycket, varför gör vi inte på det här sättet då kan vi spara såhär pass m mycket osv. Så man behöver ha konsulter och entreprenörer som är medgörliga och ger kalkyler successivt och ger ekonomisk feedback så man kan driva det framåt åt rätt håll. Man får inte komma i det läget att det blir för dyra lösningar, man måste se det och få den hjälpen på vägen.

12. Vilka mjuka parametrar anser ni väga tyngst vid val av samarbetspartners?

Engagemang, men också det här med att kunna ha en helhetssyn, att vara duktig, att kunna bistå med kalkyler. Inte bara det här med tekniska lösningar. Även om man är duktig tekniker ska man också kunna vara duktig på den ekonomiska biten så man kan ge goda råd till beställaren. När man driver ett projekt på det här sätter så har man ju ett riktpris men det är ju inga garantier. Så att jag tror att när det gäller mjuka

parametrar så dels ett lika engagemang från alla parter, att man är lika aktiv, att man har, inte bara ett tekniskt kunnande utan också ett ekonomiskt kunnande.

13. Vilka kontrakt och ersättningsformer använder ni i partnering?

Om vi exempelvis tar det här samverkansprojektet så är det ju så att det finns ett avtal med entreprenören. Dom har ju då till fast pris handlats upp för sina åtaganden på plats, alltså för organisation, maskinger utrustning etc., där är det en fast peng. Sen är det så att man i övrigt har ett riktpris för slutkostnad. Sen har man en timpeng, så ser kontraktet ut för dom. Sen är det ju så, det är ju inte dom som gör hela projektet i övrigt sen utan sen är det ju flera andra kontrakt som är gjorda till fast pris,

exempelvis betongstommen. Det liksom varierar.

14. Använder ni någon särskild modell-/process för ett projekt med samverkansformen partnering?

Nej det kan jag inte säga. Det här ju någonting som inte har funnits under så många år, och vi har ju inte varit inblandad i så många. Det här har ju växt fram, det är ju ingen vedertagen modell på så sätt.

15. I vår teoretiska referensram nämner vi vikten av att arrangera en workshop samt att alla aktörer har öppen ekonomi. Hur väl stämmer det överens med verkligheten?

Så har det väl inte varit i det här fallet, men däremot pratar man om öppen ekonomi, en öppen redovisning så att säga. Vi pratar om den här kontrollen av ekonomi för beställaren. Man har kontinuerligt avstämningsmöten med entreprenören som får redovisa sina utlägg och hur deras budget och kalkyler ser ut så man kan ställa kalkylerna mot varandra. Parallellt kalkylerna hos entreprenören kontra beställaren.

Så den öppna ekonomin är ju en förutsättning. Workshop tror jag är bra, men inget som jag varit med att pröva.

16. På vilket sätt anser du att man finner optimala lösningar för kunden på bästa sätt?

Det är ju det här med engagemanget, och sen glädjen att vara med och driva projektet från ett tidigt skede. Att man kan dra nya av de olika aktörernas kompetenser.

17. Hur hanteras/hanterades konflikter och problem mellan aktörerna i de projekt som företaget deltar/deltagit i?

Det är ju så att i det här fallet så driver vi ju projekteringsmöten parallellt med byggmöten. Det blir ju väldigt mycket möten och det är ju vid dom mötena och även då ett heltidsengagemang från beställarens sida som gör att man kan lösa de problem som finns. Det är mycket frågor som bollas upp från produktionen som sedan då tas vidare till projektringen. Det är många typer av möten och forum som sker samtidigt. Det är inte en fråga om att hantera konflikter på så sätt att alla får slåss och göra upp utan det är att man träffas ju och informerar varandra.

18. Hur bedöms arbetsinsatsen för olika aktörer i förhållande till en traditionell entreprenad?

Precis på samma sätt egentligen. Det är ju såhär att alla jobb ska utföras enligt dom regler och normer som finns framtagna idag. Det finns inget undantag i det här fallet utan det ska ju utföras på ett proffsigt och riktig sätt.

Det görs ingen utvärdering av projekt men multihallen kanske skulle vara en bra idé att göra det på.

19. Var i processen finns det mest pengar att tjäna i ett projekt med samverkansformen partnering?

Mycket handlar om när man pratar om tekniska lösningar och metoder. Alltså arbetssätt, hur man tacklar olika saker som man kan tjäna pengar på. De finns även möjligheter att ha kostnader i olika led. En beställareorganisation kan även den göra upphandlingen av material som tillhandahålls entreprenören istället för att köpa på färdiggjord handling. Det finns möjligheter att tjäna mellanledspengar. Sen är det ju de med att alla aktörer kan lägga fram sin syn på hur man tacklar den här typen av projekt.

Jag tror man kan tjäna mycket pengar i början av ett projekt. Det är egentligen där man har stora möjligheter. Det är ju där man har vinsten eftersom man i tidigt skede inte låser sig på det teoretiska planet genom att gå ut och fråga och sen ta in pris. Det är bättre att ha en dialog och få svart på vitt direkt.

20. På vilket sätt tror du strategisk partnering kommer påverka konkurrensen i framtiden?

Jag vill inte säga att det kommer bli någon vana, någon självklarhet. Det är inget som säger att du behöver köra partnering och den pressen att man behöver sätta sig på det sättet. De man kanske måste gå in och göra är att ta ett helhetsgrepp från beställarens

sida när det gäller alla inköp. Visst man kan ha ett samarbete men man kan bygga upp samarbete med entreprenören, men jag tror att beställaren kan tjäna pengar genom att själv handla och tillhandla saker till entreprenören. Kapa led helt enkelt. Visst någon form av partnering dela samarbetet i tidiga skeden som det egentligen handlar om kan säkert förekomma i en framtid. Men vad jag tror på, och det hänger också ihop med delad entreprenad, att lyfta undan vissa bitar från entreprenören, de här köper vi själva för att hålla nere kostnaderna. Att entreprenören bara håller med gubbar och monterar.

21. Hur tror du partnering kommer utvecklas i framtiden?

De krävs att det finns ett engagemang, att man hittar en modell där det finns en morot för entreprenör att tjäna pengar. Att man ska skriver ett sådant avtal så han verkligen engagerar sig.