Dessa avgifter har med små variationer gällt även de övriga gårdarna inom undersökningsområdet tillhörande Övre tredingen, och de preciseras inte i

detalj på individnivå i Tabell 5. För Kronolänets gårdar (Tabell 6) är avgifts

strukturen mindre komplicerad. Som exempel kan anföras att ”Oluff Wier”

i Bosjöholm antecknas för 7 skilling och 6 ”heste gesterj” och samma avgifter

gäller alla individuella gårdar i Kronolänet, utom Lemmeshult, som även er

lägger studskatt.

Som framgår av Tabell 5 var antalet gårdar i undersökningsområdet ingå

ende i Norra Åsbo härads Övre treding 11 enligt jb. 1583/84, medan motsva

rande antal enligt den ca 60 år äldre jb. ca 1523 var 8. Skillnaden består av 3

gårdar, varav 2 att döma av gårdsnamnen har uppstått i anslutning till tidiga

re kända gårdar: en andra gård i Ekholm och ett explicit nybygge i Sönderös-

sjö har blivit skattlagda i mellantiden. En tredje gård, ”Jngholm” som troli

gen kan identifieras med Jännaholm, är en nytillkommen gård i förhållande

till den äldre jordeboken. Förhållandena tyder på att det under den mellan

liggande perioden har skett såväl hemmansklyvningar som nykolonisation av

gårdar i området. Frågan blir då, om samma fenomen återfinns bland Krono

länets gårdar.

Tabell 6. Kronolänets gårdar med avgifter enligt jb. 1583/84

Kronolänet: gårdar (Socken: Ö. eller F.)

Bönder Stud skilling Gästeri avgift

Smör Bord tolft

Järn st

Bosjöholm (Ö.) Oluf Wier - 7 6 - -

-Lemmeshult (Ö.) Siuffind Findsen 1 7 6 - -

-Björnamossa (Ö.) Monns Tuesen - 7 6 - - -Fasalt (Ö.) Bent Flansen - 7 6 - - -Bjärabygget* (Ö.) Bent Ågesen - 7 6 - - -Florshult (Ö.) Siuffind Ågesen - 7 6 - - -Florshult (Ö.) Poul Ågesen - 7 6 - -

-Florshult (Ö.) Kield Ågesen - 7 6 - -

-Bjälkabygget (Ö.) Niels Nielsen - 7 6 - -

-Bjälkabygget (Ö.) Johan Eskildsen - 7 6 - -

-Boalt (Ö.) Niles Pedersen - 7 6 - -

-Boalt (Ö.) Monns Olsen - 7 6 - -

-Långalt (Ö.) Niels Hellesen - 7 6 - -

-Höjaholm (Ö.) Jonn Fugill - 7 6 - - -Krångelbygget (Ö.) Siuffind Skomager - 7

6

- - -Porkenahult (F.) Jens Jensen - 7 6 - - -Onsena (F.) Bent Onesen - 7 6 - - -Attarp (Ö.) Jens Poulsen - 7 6 - - -Björnholm (F.) Niels Joensen - 7 6 - - -Örnalt (F.) Svend Jeppesen - 7 6 - - -Healt (F.) Henrik Jensen - 7 6 - - -Fedingshult (F.) Niels Suder - 7 6 - - -Killhult (F.) Joen Svendsen - 7 6 - - -Fagerhult (F.) Kiersten Jenns - 7 6 - - -Fagerhult (F.) Gudmund Trølsen - 7 6 - - -Sällerås (F.) Esbörn Svendsen - 7

6

- - -Koneholm (F.) Peder Ågesen - 7 6 - - -Bjärabygget (F.) Svend Jonsen - 7 6 - - -Järingsholm** (F.) PederGudmundsen - 7 6 - - -Spång(Ö) Peder Skreder - 7 6 - - -Sandsjöholm (F.) Brunkel Pedersen - 7 6 - - -Mellösa (Ö.) Anders Hunesen - 7 6 - - -Skinningeholm (F.) Anders Nielsen - 7 6 - - -Bärnalt (F.) Peder Jensen - 7 6 - - -Gemensamma avgifter från Kronolänets 35 gdr*** lt. +4 skpr 35 108 Kronolänet i Ö. + F. 34 bönder

* I längden skrivs "Bjerebye", och denna gård nämns på motsvarande plats som "Boijerböd" i jb 1523, vilket har tokats som "Bjärabygget" i Örkelljunga. ** I längden skrivs namnet "Ericks- holm”, vilket i jb 1523 motsvaras av "Eringsholm", som har tolkats som det senare kända "Jä- ringsholm". Tolkningen stärks av att eskm. 1584 bland lejebönder anför "Peder i Jeringeholm".

Kronolänet har enligt jb. 1583/84 bestått av 34 gårdar i Örkelljunga-Fager-

hultsområdet (jämte 1 gård i Rya socken, Persköp, som inte upptas i tabellen).

Motsvarande siffra för undersökningsområdet var enligt Krabbes jb. 30 gårdar

inom Kronolänet. Även här kan vi se att en ny enhet har tillkommit vid en ti

digare känd gård, nämligen en andra gård vid Bjälkabygget, men vi ser även att

helt nya enheter nu dyker upp för första gången i skriftligt källmaterial, nämli

gen Sandsjöholm, Mellösa (det senare Drakabygget) och Bärnalt. För de enhe

ter som redovisas i kronans jordeböcker 152.3 resp. 1583/84 rör det sig alltså om

en ökning av de jordeboksförda gårdarna i Övre tredingen och i Kronolänet

med sammanlagt 7 gårdar: från 38 gårdar till 45. Vi kan här räkna med att det

rör sig om en faktisk bebyggelseökning på 18,4 procent, vilket pekar på en på

taglig bebyggelseexpansion trots att det rör sig om isolerade iakttagelser på ett

begränsat material. Vi återkommer nedan till frågan om bebyggelsedynami

ken under 1500-talet sedan även uppgifterna i eskm. 1584 har analyserats.

I fråga om landbornas avgifter till kronan enligt jb. 1583/84 ser vi att tre-

dingsgårdarnas differentierade avgiftsstruktur i stora drag kvarstår sedan

1523. Det är samma gårdar som ca 1523 respektive 1583/84 antecknas för en av

gift i spannmål, nämligen Ekholm (den först anförda av de två enheterna

med detta namn), Ringarp (d:o, identifierbar som Västra Ringarp) och Spång

(d:o), medan följande gårdar har antecknats för en smöravgift: Ringarp (dvs.

Östra Ringarp), Sönderössjö (2 gårdar), Smedhult (2 gårdar) och Ekholm

(den andra, nytillkomna gården där). För de nytillkomna enheterna Nybyg

get i Sönderössjö och Jännaholm antecknas ingen motsvarande avgift, men

gården i Sönderössjö uppförs i längden med studskatt i likhet med de andra

två gårdarna i Sönderössjö och övriga tredingsgårdar. Det gäller faktiskt även

Jännaholm men inte den nytillkomna gården i Ekholm.

I de bevarade räkenskaperna från Helsingborgs län för räkenskapsåret

1582/1583 (rsk. 1582/83) finns en notis som visar att en av de självägande bön

derna i Övre tredingen, Brøde Kieldsen på Västra Ringarp, hade en särskild

funktion inom häradets rättsutövning i egenskap av tingfogde (”Tinng-

fogit”).'“ Denne Brøde på Västra Ringarp fick, möjligen tillsammans med sin

kollega på Östra Ringarp, också spela en roll i samband med ett synnerligen

celebert besök. Det var den svenske hertigen Karl (sedermera kung av Sverige

som Karl IX), som med sin gemål Maria av Pfalz och ett stort följe färdades

genom Helsingborgs län på en diplomatisk mission till Danmark 1582. Efter

nordiska sjuårskriget (1563-70) och freden i Stettin 1570 rådde under några

decennier relativt goda förbindelser mellan Sverige och Danmark. Återkom

mande möten på hög nivå hölls enligt fredsöverenskommelsen. För Sverige,

som befann sig i ett långvarigt krig med Ryssland (1570-95), var det angelä

get att söka samförstånd med den danska statsledningen.11’

12.2. HL, s. 160.

Hertig Karl och hans följe övernattade 1582 enligt rsk. 1582/1583 tillsam

mans med länsmannen på Helsingborg, Arild Urup, och flera danska riksråd

i Ringarp, Ängelholm och Helsingborg: ”Vthi Rinnderup som Hertug Karli

met hans Naadis Førstinnde och methaffuendis Folck laa thennd først Natt,

ep ther att hans Naade vaar kommenn offuer Grenntzen”.'14 Det är möjligen

den nämnde Ringarpsbondens speciella ställning inom länsförvaltningen

som gjorde det lämpligt att inkvartera kungligheterna just där. Som ett histo

riskt kuriosum kan man notera att hertig Karl med följe i Västra Ringarp rå

kade befinna sig alldeles inpå platsen för ett tidigare storpolitiskt besök på

hertignivå från det svenska kungahuset, nämligen det som hade skett i sam

band med det ovan omtalade Örkelljungamötet 1307.

I fråga om Kronolänets gårdar föreligger 1583/84 några principiella för

ändringar i förhållande till den äldre jordebokens uppgifter. Uppenbarligen

har det skett en egalisering av avgiftsstrukturen i mellanperioden. Varje land

bo skulle nämligen nu erlägga en lika stor penningavgift på 7 skilling, liksom

en gästeriavlösningsavgift (”heste gesterj”, motsv. 1 daler). Inga individuella va

riationer förekom (bortsett från att Lemmeshult nu liksom 1523 skulle erlägga

studskatt). Till detta kom att Kronolänets landbor enligt jb. 1583/84 kollek

tivt skulle ge följande persedlar: en smöravgift på 1 tunna och 4 skäppor, 108

stycken järn och 35 tolfter ”högen bordt”, dvs. huggen eller sågad plank. Avgif

terna säger oss omedelbart en del om bygdens speciella produktionsinriktning

och kronans därpå baserade möjlighet att prioritera skattepersedlar: djurhåll

ning på skogsbeten och hantering av trävaror var sannolikt de tunga inslagen i

ekonomin, medan åkerbruket för de flesta gårdarna relativt sett har varit av

mindre betydelse, att döma av avgiftspersedlarna. Det finns på flera punkter

en kontinuitet från förhållandena enligt Krabbes jordebok från 1520-talet,

och då liksom på 1580-talet skulle varje landbo i Kronolänet svara för en tolft

sågade plankor. Däremot kan vi notera att järnavgifterna har ökat i Kronolä

net sedan 1520-talet, från tidigare sammanlagt 12 stycken järn till 108 stycken

(drygt 3 stycken i genomsnitt per gård), något som ytterligare skall kommen

teras nedan. Först skall uppgifterna om undersökningsområdet i längden från

extraskatten, eskm. 1584, presenteras och diskuteras.

EXTRASKATTEMANTALSREGISTRET 1584

I januari 1584 utskrev den danska kronan en penningskatt för hela riket. En