detalj på individnivå i Tabell 5. För Kronolänets gårdar (Tabell 6) är avgifts
strukturen mindre komplicerad. Som exempel kan anföras att ”Oluff Wier”
i Bosjöholm antecknas för 7 skilling och 6 ”heste gesterj” och samma avgifter
gäller alla individuella gårdar i Kronolänet, utom Lemmeshult, som även er
lägger studskatt.
Som framgår av Tabell 5 var antalet gårdar i undersökningsområdet ingå
ende i Norra Åsbo härads Övre treding 11 enligt jb. 1583/84, medan motsva
rande antal enligt den ca 60 år äldre jb. ca 1523 var 8. Skillnaden består av 3
gårdar, varav 2 att döma av gårdsnamnen har uppstått i anslutning till tidiga
re kända gårdar: en andra gård i Ekholm och ett explicit nybygge i Sönderös-
sjö har blivit skattlagda i mellantiden. En tredje gård, ”Jngholm” som troli
gen kan identifieras med Jännaholm, är en nytillkommen gård i förhållande
till den äldre jordeboken. Förhållandena tyder på att det under den mellan
liggande perioden har skett såväl hemmansklyvningar som nykolonisation av
gårdar i området. Frågan blir då, om samma fenomen återfinns bland Krono
länets gårdar.
Tabell 6. Kronolänets gårdar med avgifter enligt jb. 1583/84
Kronolänet: gårdar (Socken: Ö. eller F.)
Bönder Stud skilling Gästeri avgift
Smör Bord tolft
Järn st
Bosjöholm (Ö.) Oluf Wier - 7 6 - -
-Lemmeshult (Ö.) Siuffind Findsen 1 7 6 - -
-Björnamossa (Ö.) Monns Tuesen - 7 6 - - -Fasalt (Ö.) Bent Flansen - 7 6 - - -Bjärabygget* (Ö.) Bent Ågesen - 7 6 - - -Florshult (Ö.) Siuffind Ågesen - 7 6 - - -Florshult (Ö.) Poul Ågesen - 7 6 - -
-Florshult (Ö.) Kield Ågesen - 7 6 - -
-Bjälkabygget (Ö.) Niels Nielsen - 7 6 - -
-Bjälkabygget (Ö.) Johan Eskildsen - 7 6 - -
-Boalt (Ö.) Niles Pedersen - 7 6 - -
-Boalt (Ö.) Monns Olsen - 7 6 - -
-Långalt (Ö.) Niels Hellesen - 7 6 - -
-Höjaholm (Ö.) Jonn Fugill - 7 6 - - -Krångelbygget (Ö.) Siuffind Skomager - 7
6
- - -Porkenahult (F.) Jens Jensen - 7 6 - - -Onsena (F.) Bent Onesen - 7 6 - - -Attarp (Ö.) Jens Poulsen - 7 6 - - -Björnholm (F.) Niels Joensen - 7 6 - - -Örnalt (F.) Svend Jeppesen - 7 6 - - -Healt (F.) Henrik Jensen - 7 6 - - -Fedingshult (F.) Niels Suder - 7 6 - - -Killhult (F.) Joen Svendsen - 7 6 - - -Fagerhult (F.) Kiersten Jenns - 7 6 - - -Fagerhult (F.) Gudmund Trølsen - 7 6 - - -Sällerås (F.) Esbörn Svendsen - 76
- - -Koneholm (F.) Peder Ågesen - 7 6 - - -Bjärabygget (F.) Svend Jonsen - 7 6 - - -Järingsholm** (F.) PederGudmundsen - 7 6 - - -Spång(Ö) Peder Skreder - 7 6 - - -Sandsjöholm (F.) Brunkel Pedersen - 7 6 - - -Mellösa (Ö.) Anders Hunesen - 7 6 - - -Skinningeholm (F.) Anders Nielsen - 7 6 - - -Bärnalt (F.) Peder Jensen - 7 6 - - -Gemensamma avgifter från Kronolänets 35 gdr*** lt. +4 skpr 35 108 Kronolänet i Ö. + F. 34 bönder* I längden skrivs "Bjerebye", och denna gård nämns på motsvarande plats som "Boijerböd" i jb 1523, vilket har tokats som "Bjärabygget" i Örkelljunga. ** I längden skrivs namnet "Ericks- holm”, vilket i jb 1523 motsvaras av "Eringsholm", som har tolkats som det senare kända "Jä- ringsholm". Tolkningen stärks av att eskm. 1584 bland lejebönder anför "Peder i Jeringeholm".
Kronolänet har enligt jb. 1583/84 bestått av 34 gårdar i Örkelljunga-Fager-
hultsområdet (jämte 1 gård i Rya socken, Persköp, som inte upptas i tabellen).
Motsvarande siffra för undersökningsområdet var enligt Krabbes jb. 30 gårdar
inom Kronolänet. Även här kan vi se att en ny enhet har tillkommit vid en ti
digare känd gård, nämligen en andra gård vid Bjälkabygget, men vi ser även att
helt nya enheter nu dyker upp för första gången i skriftligt källmaterial, nämli
gen Sandsjöholm, Mellösa (det senare Drakabygget) och Bärnalt. För de enhe
ter som redovisas i kronans jordeböcker 152.3 resp. 1583/84 rör det sig alltså om
en ökning av de jordeboksförda gårdarna i Övre tredingen och i Kronolänet
med sammanlagt 7 gårdar: från 38 gårdar till 45. Vi kan här räkna med att det
rör sig om en faktisk bebyggelseökning på 18,4 procent, vilket pekar på en på
taglig bebyggelseexpansion trots att det rör sig om isolerade iakttagelser på ett
begränsat material. Vi återkommer nedan till frågan om bebyggelsedynami
ken under 1500-talet sedan även uppgifterna i eskm. 1584 har analyserats.
I fråga om landbornas avgifter till kronan enligt jb. 1583/84 ser vi att tre-
dingsgårdarnas differentierade avgiftsstruktur i stora drag kvarstår sedan
1523. Det är samma gårdar som ca 1523 respektive 1583/84 antecknas för en av
gift i spannmål, nämligen Ekholm (den först anförda av de två enheterna
med detta namn), Ringarp (d:o, identifierbar som Västra Ringarp) och Spång
(d:o), medan följande gårdar har antecknats för en smöravgift: Ringarp (dvs.
Östra Ringarp), Sönderössjö (2 gårdar), Smedhult (2 gårdar) och Ekholm
(den andra, nytillkomna gården där). För de nytillkomna enheterna Nybyg
get i Sönderössjö och Jännaholm antecknas ingen motsvarande avgift, men
gården i Sönderössjö uppförs i längden med studskatt i likhet med de andra
två gårdarna i Sönderössjö och övriga tredingsgårdar. Det gäller faktiskt även
Jännaholm men inte den nytillkomna gården i Ekholm.
I de bevarade räkenskaperna från Helsingborgs län för räkenskapsåret
1582/1583 (rsk. 1582/83) finns en notis som visar att en av de självägande bön
derna i Övre tredingen, Brøde Kieldsen på Västra Ringarp, hade en särskild
funktion inom häradets rättsutövning i egenskap av tingfogde (”Tinng-
fogit”).'“ Denne Brøde på Västra Ringarp fick, möjligen tillsammans med sin
kollega på Östra Ringarp, också spela en roll i samband med ett synnerligen
celebert besök. Det var den svenske hertigen Karl (sedermera kung av Sverige
som Karl IX), som med sin gemål Maria av Pfalz och ett stort följe färdades
genom Helsingborgs län på en diplomatisk mission till Danmark 1582. Efter
nordiska sjuårskriget (1563-70) och freden i Stettin 1570 rådde under några
decennier relativt goda förbindelser mellan Sverige och Danmark. Återkom
mande möten på hög nivå hölls enligt fredsöverenskommelsen. För Sverige,
som befann sig i ett långvarigt krig med Ryssland (1570-95), var det angelä
get att söka samförstånd med den danska statsledningen.11’
12.2. HL, s. 160.
Hertig Karl och hans följe övernattade 1582 enligt rsk. 1582/1583 tillsam
mans med länsmannen på Helsingborg, Arild Urup, och flera danska riksråd
i Ringarp, Ängelholm och Helsingborg: ”Vthi Rinnderup som Hertug Karli
met hans Naadis Førstinnde och methaffuendis Folck laa thennd først Natt,
ep ther att hans Naade vaar kommenn offuer Grenntzen”.'14 Det är möjligen
den nämnde Ringarpsbondens speciella ställning inom länsförvaltningen
som gjorde det lämpligt att inkvartera kungligheterna just där. Som ett histo
riskt kuriosum kan man notera att hertig Karl med följe i Västra Ringarp rå
kade befinna sig alldeles inpå platsen för ett tidigare storpolitiskt besök på
hertignivå från det svenska kungahuset, nämligen det som hade skett i sam
band med det ovan omtalade Örkelljungamötet 1307.
I fråga om Kronolänets gårdar föreligger 1583/84 några principiella för
ändringar i förhållande till den äldre jordebokens uppgifter. Uppenbarligen
har det skett en egalisering av avgiftsstrukturen i mellanperioden. Varje land
bo skulle nämligen nu erlägga en lika stor penningavgift på 7 skilling, liksom
en gästeriavlösningsavgift (”heste gesterj”, motsv. 1 daler). Inga individuella va
riationer förekom (bortsett från att Lemmeshult nu liksom 1523 skulle erlägga
studskatt). Till detta kom att Kronolänets landbor enligt jb. 1583/84 kollek
tivt skulle ge följande persedlar: en smöravgift på 1 tunna och 4 skäppor, 108
stycken järn och 35 tolfter ”högen bordt”, dvs. huggen eller sågad plank. Avgif
terna säger oss omedelbart en del om bygdens speciella produktionsinriktning
och kronans därpå baserade möjlighet att prioritera skattepersedlar: djurhåll
ning på skogsbeten och hantering av trävaror var sannolikt de tunga inslagen i
ekonomin, medan åkerbruket för de flesta gårdarna relativt sett har varit av
mindre betydelse, att döma av avgiftspersedlarna. Det finns på flera punkter
en kontinuitet från förhållandena enligt Krabbes jordebok från 1520-talet,
och då liksom på 1580-talet skulle varje landbo i Kronolänet svara för en tolft
sågade plankor. Däremot kan vi notera att järnavgifterna har ökat i Kronolä
net sedan 1520-talet, från tidigare sammanlagt 12 stycken järn till 108 stycken
(drygt 3 stycken i genomsnitt per gård), något som ytterligare skall kommen
teras nedan. Först skall uppgifterna om undersökningsområdet i längden från
extraskatten, eskm. 1584, presenteras och diskuteras.
EXTRASKATTEMANTALSREGISTRET 1584