På grund av statistiksekretess har vi i redovisningen av försäljningen av läkemedel till djur behövt göra vissa förändringar i innehållet under 2019-2021. Det innebär bland annat att vi inte redovisar vissa läkemedel som enbart är registrerade av mindre än tre läkemedelsföretag i Sverige och att vissa substansnamn och ATC-kod för vissa läkemedelsgrupper har tagits bort eller i vissa fall har summerats under övriga (övriga antimikrobiella medel, övriga antiparasitära medel, o.s.v.).
Det är viktigt att notera att statistiken som redovisas avser såld mängd läkemedel, vilket inte alltid är detsamma som ordinerad eller använd mängd.
Försäljningsstatistiken visar därför enbart hur försäljningen ser ut men även där ger den oss inte alla svar på varför utvecklingen ser ur som den gör av olika
anledningar (t.ex. avsaknad information om licensläkemedel och information om djurslag på läkemedel såld på rekvisition). Eftersom antibiotikaanvändningen är en viktig fråga både nationellt och internationellt så är det, och kommer att bli, än viktigare att vi har en bra bild av hur försäljningen och användningen av läkemedel till djur ser ut. Inte minst nu eftersom vi har en ny veterinärmedicinsk förordning (EU) 2019/62 inom EU sedan den 28 januari 2022. Den nya förordningen innebär att det från och med den 1 januari 2023 blir obligatoriskt inom EU att rapportera antibiotika försäljningen och användningen till EU uppdelat på olika
djurkategorier.
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel och upphävande av direktiv 2001/82/EG)
I försäljningsstatistiken för åren 2008 - 2010 ingår de flesta läkemedel som säljs med licens. Däremot är uppgifterna om dem ofullständiga för år 2011-2015.
Jordbruksverket har i respektive årlig rapport gjort en avgränsning av de läkemedelsgrupper som inte särskilt nämns i uppdraget men som omfattas av restsubstanskontroll. I rapporten har antiinflammatoriska medel som används för systemiskt bruk (inte för lokalt bruk) och de lugnande medel som får användas till livsmedelsproducerande djur tagits med.
Fördelning av såld mängd antimikrobiella medel mellan djurslag under 2021 redovisas i tabeller och fördelning av försålt läkemedel mellan år och typ av djurslag redovisas i figurer. För andra läkemedel dvs. antiparasitära medel, hormoner, antiinflammatoriska medel och vacciner redovisas fördelning av såld mäng läkemedel mellan djurslag under 2021 och mellan år 2012-2021 i tabeller.
2 Antimikrobiella läkemedel
Inom EU är antibiotika för veterinärt bruk receptbelagd (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel och upphävande av direktiv 2001/82/EG). I Sverige säljs all antibiotika för veterinärt bruk genom apotek endast efter veterinärs ordination. För de år som Jordbruksverket har rapporterat försäljningsstatistik har försäljningen av
antimikrobiella medel generellt sett minskat från 17,3 ton år 2007 till cirka 9,3 ton 2021 (se tabell 1). Det innebär att vi har en långsiktig nedåtgående trend av en minskad försäljning av antibiotika i Sverige.
Användningen av antimikrobiella medel regleras i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning. I föreskriften står det att läkemedel ska användas med återhållsamhet och att bl.a. risker för uppkomst av resistens mot antibiotika och antiparasitära medel ska beaktas. Förekomst av antibiotikaresistenta bakterier är ett ökande problem på global nivå. Av den anledningen har Jordbruksverket sedan den 1 januari 2013 begränsat användning av tredje och fjärde generations cefalosporiner och kinoloner som
förstahandspreparat för behandling av djur. Dessa antibiotika listas av WHO som kritiskt viktiga läkemedel inom humanmedicinen. Dessutom har behandling av djur med vissa kritiskt viktiga antibiotika godkända för humanbruk förbjudits. I Sverige prioriterar vi det förebyggande djurhälso- och djurskyddsarbetet för att hålla djuren friska högt och målsättningen är att antibiotika endast ska användas när det
verkligen behövs - ”Friska djur behöver inte antibiotika”.
Jämfört med övriga länder i Europa som har jämförbar statistik är Sverige ett av de länder som har både låg förbrukning och låg förekomst av antibiotikaresistenta bakterier. Försäljningssiffrorna visar att användningen av smalspektrumantibiotika (penicilliner) till djur är fortsatt högre än andelen bredspektrum antibiotika vilket är positivt. Att smalspektrumantibiotika används istället för kritiskt viktiga antibiotika är mycket positivt och indikerar en hög följsamhet till föreskrifter och riktlinjer om antibiotikaanvändning samt ger bra förutsättningar för ett fortsatt gott resistensläge bland svenska djur. Användningen till djur av sådana antibiotika som
Världshälsoorganisationen (WHO) listat som kritiskt viktiga antibiotika inom humanmedicinen fortsätter minska. Vanliga indikationer för behandling med antibiotika till livsmedelsproducerande djur är smittsamma diarréer och
lunginflammationer hos unga djur samt juverinflammationer hos vuxna mjölkkor.
Sverige fick år 2006 de första fallen av bakterier hos sällskapsdjur som var resistenta mot betalaktamer. I kombination med lagstiftning från 2013 som begränsar användningen av tredje generationens cefalosporiner har detta inneburit en mycket stor minskning av försäljningen av övriga betalaktamer sedan 2007.
Tillgänglig statistik från apotekens försäljning av antibiotika ger inte en fullständig uppdelning per djurslag. En stor andel av mängden rekvirerade läkemedel kan ha
använts för både livsmedelsproducerande djur och för sällskapsdjur eftersom medlen kan vara godkända för flera djurslag och det går inte att utläsa till vilket djurslag medlen har använts och försäljning av sådana medel har därför hänförts till
”okänt djurslag”.
Tabell 1.* Total mängd försålda antimikrobiella medel (kg aktiv substans) under 2007-2021
*Data från 2012-2015 är inte tillförlitlig på grund av brister i rapporteringen från apoteken till E-hälsomyndigheten.
** Uppgifter om felaktiga data från 2018 har räknats om och korrigerats (se avsnitt 2.3).
*** I datan för 2019-2021 har polymyxiner summerats under Övriga antimikrobiella medel.
Som statistikunderlaget ser ut idag är det inte möjligt att utläsa hur
antibiotikaanvändningen ser ut per djurslag vilket skulle ha gett oss en bättre bild av utvecklingen av försäljningen till olika djurslag inklusive sällskapsdjur. Detta beror på att statistiken över apoteksförsäljning inte speglar en tillräcklig uppdelning per djurslag, eftersom en stor mängd rekvirerade läkemedel kan ha använts för både lantbrukets djur och för sällskapsdjur på grund av att medlen kan vara godkända för flera djurslag. Minskningen av antalet lantbruksdjur motsvarar inte den minskning av försäljningen av antibiotika till djur som skett under samma tidsperiod. Parallellt har det skett en tillväxt inom djurens hälso- och sjukvård sedan några år tillbaka, framförallt inom sällskapsdjurssektorn. Inte minst nu under coronapandemin har antalet sällskapsdjur ökat mycket. Vår bedömning är att Sveriges aktiva arbete för att bara använda antibiotika när det verkligen behövs ger
Antimikrobiella
resultat. Det finns mer fördjupad information i Statens Veterinärmedicinska Anstalts (SVA:s) rapport, Swedres-Svarm 20203.
Sedan 2010 redovisar Sverige frivilligt försäljningen av antibiotika för
livsmedelsproducerande djur till EU. Jordbruksverket samarbetar med SVA vid bearbetning av försäljningsstatistiken för antimikrobiella medel till den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Med den nya EU gemensamma
läkemedelsförordningen ((EU) 2019/6) som trädde i kraft den 28 januari i år blir denna rapportering obligatorisk från och med den 1 januari 2024 för samtliga EU-länder4. Rapporteringen av försäljning av antibiotika inkluderar i dag
livsmedelsproducerande djur, men kommer på sikt även inkludera användningen av antibiotika och även på sällskapsdjur. Det kommer att medföra att vi framöver får en betydligt bättre bild av hur användningen ser ut för samtliga djurslag. Det innebär att vi på ett bättre sätt kommer att kunna analysera användningen och försäljningen av djurläkemedel.
I följande avsnitt redovisas hur försäljningen av antimikrobiella medel har förändras mellan åren 2007 och 2021.
3 Rapport Swedres-Svarm 2020, Sales of antibiotics and occurrence of resistance in Sweden, Statens vterinärmedicinska anstalt och Folkhälsomyndigheten
4Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv 2001/82/EG