Avgränsning, tillvägagångssätt och genomförande 30

Då syftet med denna kandidatuppsats är att belysa om jämställdhet råder vid interaktion mellan kvinnliga och manliga spelare i World of Warcraft med fokus på hur kvinnliga spelare upplever det så är valet av en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning självklart.

För att uppfylla syftet så valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med tre informanter. En valdes subjektivt utifrån kvinnor jag spelat med tidigare. De resterande informanterna skedde via ett snöbollsurval135 då min en av mina subjektivt valda informanter meddelade mig om andra möjliga informanter. Det kriterium som jag satt på mina informanter var att de spelar eller har spelat World of Warcraft under en längre period, minst 1 år samt vara boende i Sverige. Även om urvalet var subjektivt till en början samt att det utvecklades till ett snöbollsurval så har jag personligen spelat med alla informanter under minst ett tillfälle så de kände mig sedan tidigare vilket underlättade dels kontakten med informanterna och dels så fanns det redan en grund av förtroende och öppenhet vilket underlättade för själva intervjuandet. Tanken var att jag skulle haft fyra informanter men den fjärde avböjde på grund av tidsbrist.

För att kunna bedöma validitet i min studie så måste jag fråga mig själv om jag undersökt det som jag enligt syftet hade tänkt undersöka. Då syftet var att belysa huruvida jämställdhet råder i interaktionerna mellan kvinnliga och manliga spelare i World of Warcraft med fokus på hur de kvinnliga spelarna uppfattar det så måste jag säga att genom att intervjua kvinnliga spelare om deras upplevelser och åsikter om jämställdhet så är studien valid. Det som kan reflekteras över är huruvida någon av informanterna kanske hittade på eller ljög för mig under intervjun. Detta är dock inte troligt då informanterna känner mig sen tidigare och att det därigenom finns ett förtroende i grunden.

Jag har valt att enbart använda mig av informanter som talar svenska. Detta val har delvis skett naturligt och delvis varit medvetet. Då jag själv valt att spela i enbart svenska/nordiska guilds så har urvalet skett någorlunda naturligt. Jag väljer då att bortse från de kulturella aspekterna som kan förekomma när det gäller jämställdhet. Detta val är medvetet för att säkerställa validiteten och reliabiliteten på empirin. Hade denna kandidatuppsats skrivits om till exempel asiatiska kvinnor som spelar World of Warcraft så uppkommer det säkerligen en del andra fenomen men detta leder även till större risker. Dessa risker, som Thurén nämner, t.ex. feltolkningar och kulturella missförstånd, eliminerar jag genom att välja svenska informanter. Det underlättade även mitt att användande av hermeneutisk tolkning. Hermeneutiken är ju inte bara ett tolkningssätt utan är även baserat på att man verkligen skall förstå individen samt använda sina sinnen för att finna information. För att förstå hur informanterna upplever WoW samt verkliga världen, deras livsvärld enligt Hartman, krävdes en hel del eftertanke och funderingar och en svårighet som jag på sätt och vis överkom var att förstå hur det känns att bli särbehandlad jämfört med andra. Detta löste jag med hjälp av personliga erfarenheten om utanförskap då jag som ung flyttat från dalarna till blekinge och dialekten särskiljde mig från normen. Visst kan inte detta jämföras med känslan och

134 _{Ibid. s.440-441}

31

vetskapen att hela tiden undra om folk agerar på vissa sätt för den man är och eller för att man är kvinna. Men min förförståelse för spelet och mina egna erfarenheter hjälpte mig att tolka det mina informanter delade med sig av. Hade jag saknat förförståelsen så hade denna forskning varit betydligt svårare att bedriva.

Samtliga tre intervjuer ägde rum via voice chat programmet teamspeak3. Detta gjordes dels då informanterna är boende i olika delar av Sverige och att en intervju mellan fyra ögon hade varit svår att uppnå. Valet mellan en telefonintervju och teamspeak3 var enkelt då teamspeak3 även har en inspelningsfunktion så att samtliga intervjuer kunde spelas in samt att samtliga informanter har använt detta program tidigare. Detta i sin tur underlättar analysen genom möjligheten att lyssna igenom intervjuerna för att noggrannare kunna återge vad informanterna svarat. Även inspelandet av intervjuerna måste först godkännas av informanterna ifråga innan intervjuerna påbörjas. Det finns även negativa aspekter att genomföra distansintervjuer då jag inte har möjlighet att studera mimik, beteende och kroppsspråk. Detta är två av de viktigare sätten att tolka en individ hermeneutiskt men då detta inte var möjligt så blev vikten av att spela in ännu mer betydelsefull. Intervjuerna följer en intervjuguide för att underlätta både för mig och för informanterna. Dess uppbyggnad är anpassad för att skapa en lite förkunskap om informanterna samt kretsar kring en temafråga som bygger på mitt syfte. 136 Intervjuguiden är skapad enligt de riktlinjer jag fick ifrån Bryman och Ryen och därför valde jag en intervjuguide som var semistrukturerad i den form att det fanns formalia frågor där jag tog upp bakgrundsfakta om informanten men själva samtalet kretsade kring ett huvudtema. Detta gjorde att jag fick följa informanterna och få den information och de tankar de hade kring temat.

Kontakten med mina informanter skedde tidigt och vid denna kontakt fick de även förklarat syftet med min kandidatuppsats. Jag förklarade även de fyra etiska kraven som ställs på forskning utförd i Sverige och därigenom förklarade att intervjun var frivillig, helt konfidentiell samt att informationen som ansamlades endast skulle användas i denna kandidatuppsats.

Själva intervjun börjar med att jag än en gång går igenom de fyra etiska krav som vetenskapsrådet ställer på forskning utförd i Sverige. Där förklaras även uppbyggnaden av intervjun samt en snabb genomgång av intervjuguiden. Efter detta ges informanten möjlighet att ställa frågor om denna har några. Efter genomgången av de etiska kraven påbörjas själva intervjun med ett par formalia frågor och sedan övergår man till huvudtemat av intervjun. Vid diskussionen av huvudtemat övergår den klassiska intervjun över till ett samtal där informanten berättar om sina tankar och upplevelser. Här följer jag informantens tankar och lyssnar noggrant och noterar på ett papper viktiga och intressanta saker som informanten säger. Detta gjorde jag för att jag skall kunna ställa följdfrågor och för att fråga om eventuella förtydliganden. Jag var noga med att vara tydligt samt att inte ställa ledande frågor utan hade alltid informantens egna ord som utgångspunkt. Jag försökte ha de kriterier Bryman skrivit upp för en intervjuare i bakhuvudet och använde mig ofta av den teknik Ryen beskriver när det gäller att med korta ord eller frågor driva samtalet framåt. Slangspråk användes men då både jag och informanterna är insatta i den terminologin som används inom spelet samt att jag själv har erfarenheter och en stark förförståelse för spelet så blev detta inte ett problem utan snarare något som jag uppfattade knöt mig och informanterna samman och gjorde det möjligt för dem att vara mer öppna om sina erfarenheter. Jag är ju trots allt en av dem i grund och botten. En oinvigd forskare hade nog haft svårigheter att uppnå det samförstånd jag gjorde med informanterna. Likt de flesta ”subkulturella” miljöer så ses alltid utomstående på med viss skepsis. Samtliga intervjuer avslutades med att jag tackade informanterna och frågade om

32

det var möjligt att återkomma ifall jag behövde ett förtydligande eller ifall jag hade fått fler följdfrågor.

Efter att intervjuerna genomförts så gick jag igenom varje intervju och valde ut det som var väsentligt för min studie och sammanställde detta under resultatavsnittet i min kandidatuppsats. Därefter gick jag igenom resultatet och sökte efter mönster på hur interaktionen mellan män och kvinnor ser ut samt analyserade detta enligt de genushierarkiska teorierna: den hegemoniska manligheten, homosocialiteten samt det stereotypa genuskontraktet.