Denna studie avgränsas först och främst genom själva studieobjektet som bara blir en del av den nya skollagen, det femte kapitlet. Utifrån önskan att belysa kapitlets syn på individen och samhället valdes teori som berör sådana aspekter på ett grundläggande plan – politisk filosofi och teori. Detta fick även motivera avsnittet som berör tidigare forskning då avgränsningen här gjordes till tidigare studier som har tagit hjälp av poltitisk filosofi och teori samt hanterar lagstiftning och styrdokument som berör skolan. Mycket har skrivits om skolans som politisk institution och även med
koppling till läroplan och liknade dokument dock har jag för denna studie valt att se vad tidigare idékritiska analyser har bidragit med för kunskap. Det som har visat sig vara svårt att finna är studier som hanterar skollagen explicit utan det är läroplanen som är representerad i en större utsträckning. Detta kan bero på att läroplanerna i sig är mer värdeladdad och uttömmande rent innehållsmässigt än skollagen, särskilt i relation till tidigare skollag. En sökning efter studier om den nya skollagen ger enbart uppslag från studentuppsatser vilket möjligen kan förklaras utifrån att lagen ganska nyligen trädde ikraft.
Teorin som valdes för att studera skollagskapitlet avgränsades i den mån att det förhåller sig till modern politisk filosofi och teori. Jeremy Bentham undantaget då han levde på 1700-talet, dock anses hans tankar ligga till grund för den moderna politiska filosofin och är lika aktuella idag som förr. Det är även utilitarismen som Rawls och Nozick utgår ifrån i sina resonemang (Roberts & Sutch, 2007:188). Denna begränsning gjordes utifrån att det är dagens skollag som skall studeras och att det därav är aktuellt att studera de idéer om individ och samhälle som präglar dagens skolsituation i vårt samhälle. Den litteratur som är representerad i teoriavsnittet är både original men även bearbetningar som gjorts av de ovan presenterade teoretiska utgångspunkterna. Bearbetningarna har fått komplettera originaltexten då det ur dessa bearbetningar är lättare att se strukturen utifrån synen på individ och samhälle. Många mer sammanfattande beskrivningar av politisk filosofi och teori har dessa dimensioner som en utgångspunkt (Kymlicka, 1995, Roberts & Sutch, 2007 samt Malnes & Midgaard, 2006).
5.4 Materialval
Det material som valts för studiens undersökning är själva lagkapitlet i sig samt de förarbeten som gjorts innan lagen trädde i kraft. Detta är två propositioner både från 2006 och 2009 samt Statens offentliga utredning (SOU) från 2002 och det kommittédirektiv som initierade lagändringen. Utskottsbetänkanden har valts bort då dessa innehåller korta stycken om förslagen och om dessa ges bifall eller inte, inget material som är möjligt att studera genom en mer tolkande textanalys. Materialet har sökts i två juridiska databaser, Infotorg och Zeteo, som presenterat de offentliga tryck som behandlar Skollagen (SFS 2010:800). Eftersom fokus för denna uppsats är femte kapitlet i skollagen har enbart de ärendena behandlats som berör hanteringen av
disciplinära åtgärder, annat material angående förändringen av skollagen har valts bort.
I själva materialet har avgränsningar gjorts genom att inte behandla de remissvar som tillkom vid utformandet av lagen. Denna avgränsning gjordes då fokus för den här studien är skollagen och vad denna och dess förarbeten kan belysa för individ- samt samhällssyn. Remissvaren har bearbetats av de förarbeten som föregått lagen och regeringens överväganden har sammanfattats utifrån dessa remissvar (prop. 2006 & 2009). Att presentera varje enskild instans som har fått uttala sig och deras olika både bifallande men även avvikande åsikter hade tagit allt för mycket plats i anspråk. Intresset för denna studie är den skollag som slutligen röstades igenom och det är denna lag som idag har betydelse för skolans uppdrag. Remissvaren har beaktats när lagen presenterades. De mindre avgränsningar som gjordes under genomgången var att friskolornas enskilda bearbetning av disciplinära åtgärder inte togs med då denna i mångt och mycket hade liknande formuleringar som dem som gäller för den kommunala skolan. De paragrafer i lagtexten som inte fått lika stort fokus i genomgången av materialet är dem som berör dokumentation då dessa paragrafer inte direkt belyser individ samt samhällssynen utan snarare har att göra med förfaranden av ärenden vad det rör disciplinära åtgärder.
5.5 Analysram
När man önskar göra en idéanalys finns två typer av analysverktyg presenterade i Bergström och Boréus (2005), det ena är idealtyper och det andra är dimensioner. Då problembeskrivning samt syftet med denna studie baseras på ett dimensionsförfarande utifrån perspektiven individ och samhälle så är det ena alternativet för att genomföra en idéanalys redan utstakat. Dock ämnar jag även använda mig av ett analysverktyg där de ovan introducerade antagandena får en tydligare ram utifrån de presenterade dimensionerna, detta innebär att studien även kommer använda sig av en idealtypskonstruktion.
”Genom att jämföra det verkliga samhällsfenomen som intresserar oss med en renodlad idealtyp kan kännetecknande drag hos det verkliga samhällsfenomenet fångas in” (Esaiasson et. al, 2009:159).
På så vis kan man undersöka i vilken utsträckning den verklighet som observeras stämmer överens med det ”typiserade abstraktionen”. Bergström och Boréus (2005) menar att när man använder sig av idealtyper som ett analysverktyg kan man se denna idealtypsstruktur som ett ”raster att lägga över en text” (s. 159). Att använda sig av idealtyper som ett raster kan hjälpa till att sortera in det empiriska materialet inom de olika idealtypskategorierna men även utesluta och redogöra för det material som inte passar in i analysverktyget. Esaiasson et. al (2009) visar att man med hjälp av polära idealtypsanlyser, när två motsatspoler ställs upp, som i denna studie liberalism och kommunitarism, underlättar för att se vart på en linje det samhällsfenomen som studeras kan tänkas hamna (s. 160).
Bergström och Boréus (2005) beskriver olika varianter av idealtyper för idéanalyser och vad det innebär för resultatredovisningen. Om idealtypen är konstruerad efter ett tätt raster med många indelningar och kategorier ökar tolkningsproblematiken då detta görs utefter en snäv ram och möjligheten att tolkningarna skiljs åt ökar mellan dem som tar sig an materialet. Är analysverktyget som idealtyperna innefattar av en lösare karaktär och uppbyggda av dimensioner tenderar tolkningen att vara av en mer hermeneutisk tradition, tolkningsbar (s. 173-174).
Ett analysinstrument har konstruerats utifrån den teoretiska genomgången av det liberala samt de kommunitära perspektiven som ovan presenterats. I slutet av varje presentation har teorins och perspektivens huvudteser vad det gäller individ och samhälle kokats ner till några antaganden utifrån ovan nämnda dimensionsstruktur. Dessa argument sätts nu in i en analysram och struktureras utefter liberalism och kommunitarism samt dimensionerna individ och samhälle.
Då den analysram som presenteras nedan består av fyra kategorier vari de antaganden om samhälle och individ som liberalismen och kommunitarismen ställt upp presenteras så tenderar denna analysram vara av en, som Bergström och Boréus beskriver det, lösare karaktär. Detta ger därav mer utrymme för tolkning än om ramen hade bestått av flera kategorier att förhålla sig till. Då denna studie har en tolkande ansats, utifrån de uppsatta dimensionerna, så är en ”lösare” karaktär av analysram att föredra.
Den analysram som presenteras här nedan kommer att agera som det raster, ”glasögon”, med vilka jag studerar min text. Detta innebär konkret att materialet kategoriseras utefter de kategorier som analysramen presenterar, citat från materialet kopplas samman med de olika kategorierna och dess antaganden. Där det finns en tveksamhet placeras citatet antingen utanför ramen eller förhåller sig till mer än en kategori av dem nedan presenterade. Se medföljande bilaga för hur materialet har tolkats och kategoriserats. När resultatredovisningen väl presenteras så kommer de citat som tas med följa dokumentens rangordning, från lagtext till SOU, och/eller representera flera liknade citat. Lagtexten ges i denna undersökning företräde framför propositioner och den Statliga offentliga utredningen. De senare dokumenten får hjälpa till att motivera, beskriva eller förstärka de citat som står med i kapitel fem i skollagen. Analysram Liberalism Kommunitarism Indi vi d
• Nyttan ligger till grund för individens handlande (Bentham).
• Individen skall enbart gynnas om den har det sämst ställt (Rawls).
• Individen förstår sig själv som medborgare och mäter detta i relation till seder och traditioner (Walzer).
• En individs handlingar påverkar även andra individer (Nozick). S am hä ll e
• Samhällets institutioner bör utgå från att göra våra liv så bra som möjligt
(Bentham).
• Största möjliga lycka till största möjliga antal (Bentham).
• Staten får inte göra någon godtycklig skillnad mellan människor, rättvisan skall vara det främsta målet för samhälliga institutioner (Rawls).
• Statens enda uppgift är att värna människans rättigheter, den minimala staten (Nozick).
• Gemensamma värden bör vara ett rättesnöre för politiskt styre och lagstiftning samt att staten bör påminna människor om vad som är det viktigaste för dem.