Jag har fått begränsa mig i min undersökning när det gäller barn i behov utav särskit stöd och därför inte koncentrerat mig på elever som har syn och hörselskador, funktionshinder eller grövre hjärnskador.
5. Resultat
Fyra skolor – fyra olika arbetssätt
De fyra skolor som jag har valt att titta närmare på ser väldigt olika ut i sitt arbete med elever i behov utav särskilt stöd. Jag har därför valt fem olika teman som på olika sätt återkommer i alla intervjuerna. Dessa är: Indelning av elever i behov utav särskilt stöd,
Föräldrar/Vårdnadshavare, Åtgärdsprogram, Specialister och Personalens förhållningssätt.
Skola A På denna skola har en stor del utav eleverna utländsk bakgrund. Många elever söker hit för att skolan har olika profiler som man kan välja in i sin utbildning tex. fotboll, ishockey och kultur.
Indelning av elever i behov utav särskilt stöd
Biträdande rektorn för högstadiet som jag intervjuar börjar med att påpeka att det finns olika former utav särskilt stöd.
Det finns elever som behöver stöd för att de redan från början har hamnat efter i skolan, detta kan vara utav olika anledningar.
I första hand försöker skolan alltid ha kvar eleven i sin ordinarie klass och läraren får anpassa undervisningen till elevens förmåga, men när detta inte går så har skolan en mängd andra alternativ.
Bland annat har skolan två kommunövergripande klasser som är till för elever som av någon anledning aldrig har funnit sin plats i gruppen och ofta har de varit väldigt missförstådda i skolan redan från början. Ofta har dessa elever bytt många lärare, varit missförstådda och allmänt haft en väldigt rörig och ostrukturerad skolgång tidigare.
Dessa två klasser som jag nämnde ovan ser lite olika ut. I den ena klassen går mesta dels barn med tex. ADHD och som dessutom har väldigt låga skolkunskaper eller långsam inlärning.
Här ligger fokus väldigt mycket på social träning, att lära sig lugna ner sig och hitta arbetsro, många utav dessa elever har även ett väldigt dåligt självförtroende och man arbetar mycket med att bygga upp det igen. Den här klassen bedriver sin undervisning utanför skolans
område, dels för att eleverna behöver lugn och ro och dels för att de själva skapar sådant kaos och oordning för andra i sin närhet så de stör för mycket av annan undervisning om de är på skolan. Eleverna i denna grupp har ofta redan kontakt med en social assistent.
Den andra klassen består utav väldigt stökiga och bråkiga elever som egentligen är väldigt skärpta men som inte kan hitta någon studiemotivation. Detta är en klass där man har strikta regler, extrem struktur och en vuxen som konstant är närvarande.
Dessa elever finner sig så småningom i gruppen, kommer ur sin negativa spiral och hittar sin studiemotivation igen. Denna grupp bedriver sin undervisning på skolan men har nästan aldrig någon kontakt med övriga elever.
Händer det däremot att en elev blir våldsam mot lärare eller andra elever så handlar det inte om att genomgå någon process utan då flyttar man på den eleven omedelbart för det är akut fara. ”Om den enda lösningen för den här eleven är individuell undervisning så får skolan ordna detta på något sätt för det är prioriteringar man bara måste göra.”59 Hon menar att det är en skicklighet hos ledningen att hitta resurser och att veta vad skolan har för rättigheter respektive skyldigheter mot eleverna. Hon har aldrig förstått sig på skolor som stänger av elever.
Föräldrar/Vårdnadshavare
Biträdande rektorn menar att oavsett vilken åtgärd man än väljer när man upptäcker att en elev är i behov utav särskilt stöd, så är det alltid enormt viktigt att föräldrarna hela tiden är informerade om detta. ”Vi kan ju inte tvinga barnen och föräldrarna, men vi vill ha med dem i processen och hoppas att de vill vara med.”60
Här menar biträdande rektorn att det är viktigt när man möter föräldrarna/vårdnadshavaren att de förstår att skolan bara vill barnens bästa. Hon placerar inte en elev i någon grupp utanför den ordinarie klassen utan att hon innan har väldokumenterade situationer från elevens lärare som visar på att han/hon inte fungerar i den vanliga klassen och vad det är som inte fungerar.
Detta för att hon svart på vitt ska kunna visa för föräldrarna/vårdnadshavaren hur eleven är i skolan.
Ofta är dessa föräldrar/vårdnadshavare väldigt bittra på skolan, med all rätt eftersom de säkert många gånger har varit helt maktlösa mot skolan och inte haft de rätta verktygen eller vågat tala om hur de verkligen upplevt situationen. Därför är det viktigt att inte lägga skulden på föräldrarna/vårdnadshavaren, för de känner sig ofta redan misslyckade. Det viktigaste är
59 Intervju biträdande rektor, skola A
60 Ibid.
istället att fundera ut lösningar som i första hand hjälper eleven att komma ur denna negativa spiral.
Lärarna skriker ofta att de vill ha en förändring på en gång, men det måste vara en process där man kan visa för föräldrarna att detta är ohållbart och då får man föräldrarnas medgivande.
Föräldrarna måste förstå att deras barn behöver en fast struktur och inga störande moment, när de är införstådda med detta så tycker många ofta att man har hittat en bra lösning.
Åtgärdsprogram
Det finns de elever som bara behöver stöd i vissa enstaka ämnen och då är det läraren i det ämnets skyldighet att tillsammans med föräldrarna/vårdnadshavare och eleven skapa ett åtgärdsprogram där var och ens åtagande framgår tydligt.
Specialister
Skulle lärarna upptäcka att en elev har problem i flera ämnen och känner att detta är mer problem än normalt så kopplar man in skolans specialpedagog som får göra en pedagogisk bedömning.
Uppstår det problem hos en elev som inte enbart är relaterade till långsam inlärning så försöker man motivera eleven och föräldrarna till en utvecklingsbedömning hos en psykolog.
Sedan finns det de eleverna som mår dåligt och har tappat studielusten. Mår man dåligt så är skolan och arbetet där helt ointressant.
Dessa elever kommer alltid först till biträdande rektorn och eftersom hon har otroligt mycket kontakt med eleverna och deras föräldrar så gör hon mycket utav kuratorsjobbet själv, men hon har även skolpsykolog, skolsköterskan och skolkuratorn till sin hjälp. Behövs det så tar skolan även hjälp utifrån och är det så att biträdande rektor upplever att eleven mår så dåligt att socialen behöver kopplas in så gör hon alla anmälningar dit.
Personalens förhållningssätt
Biträdande rektorn ställer ganska höga krav på sin personal när det gäller deras elever och hon menar att mycket utav ansvaret när det gäller att upptäcka om en elev är i behov utav särskilt stöd ligger på läraren.
Detta innebär att minsta förändring eller problem som dyker upp med en elev och som läraren inte kan lösa tar denne upp med biträdande rektorn samt med föräldrarna/vårdnadshavaren.
Många i personalen har ett ganska personligt förhållningssätt med sina elever som kan ha både för och nackdelar.
Skola B. Här har ungefär hälften utav eleverna utländsk bakgrund och detta är en drastisk ökning bara under de senaste åren.
Skolan har inga profiler eller liknade för att locka hit elever från andra upptagningsområden, men det är något som skolan diskuterar.
Indelning av elever i behov utav särskilt stöd
Även på den här skolan försöker man i första hand behålla eleverna i sina ordinarie klasser med hjälp utav olika insatser men fungerar inte denna lösning kan eleven vid vissa lektioner få gå till Studiegården. Studiegården har sina lokaler i skolans huvudbyggnad och här arbetar tre stycken speciallärare med elever som har inlärningssvårigheter i vissa ämnen, i första hand gäller det kärnämnena men i mån av plats kan det även gälla andra ämnen. Skolan arbetar i små grupper och i bland har de även individuell undervisning med vissa elever. Eleven kan få vara på Studiegården under kortare eller lägre perioder, men målet är att han/hon ska kunna komma ikapp sina klasskamrater och kunna återgå till sin vanliga klass. En elev är aldrig på Studiegården på heltid.
Att ha Studiegården i skolans huvudbyggnad gör att eleverna som går dit inte lika lätt känner sig åsidosatta och åtskilda. Från början var Studiegården enbart tänkt för elever med
inlärningssvårigheter, dyslexi eller lättare diagnoser, men de senaste åren har skolan fått stora problem med skolk. Eleverna är inte frånvarande från skolan de går bara inte på lektionerna utan hänger i korridorerna och på skolgården. Därför har Studiegården även blivit en plats dit man skickar dessa elever.
Eleverna som skolkar är ofta inte svaga elever utan bara elever som har tappat
studiemotivationen och på Studiegården ska de få hjälp att hitta tillbaka till sina studier och kunna återvända till sin klass. En elev som inte utnyttjar sin plats i Studiegården blir avstängd därifrån och skolan tillsammans med föräldrarna/vårdnadshavaren och eleven får ha ett möte med en social assistent, för här känner skolan att de inte kan göra mer för den här eleven.
Skolan har även två så kallade SO - grupper. Det är två småklasser för elever som av olika anledningar inte klarar av att vara i en vanlig klass. Dessa grupper är på mellan 6 – 8 elever. I den ena gruppen går de elever som är väldigt inåtvända, tysta och ofta väldigt svaga
kunskapsmässigt, en del utav dessa elever har en diagnos, men inte alla.
I den andra gruppen går de elever som är väldigt utåtagerande och de flesta utav dessa elever har diagnosen Aspergers syndrom.
I dessa två grupper fokuserar man i första hand på kärnämnena men man har även SO och de estetiska ämnarna som musik, bild och idrott.
Tanken är att dessa elever så småningom ska tillbaka till sina ordinarie klasser, men det lyckas väldigt sällan. Oftast är socialen inkopplande när det gäller dessa elever.
Skolan har ett framtids projekt som går ut på att inte ha eleven indelade i fasta klasser utan kunna undervisa dem utifrån deras kunskapsnivå och på så sätt även kunna arbeta
åldersintegrerat. På så sätt kommer man ifrån den segregerade undervisningen för vissa elever eftersom de inte behöver plockas ur sin ordinarie klass utan i stället undervisas i den grupp som ligger på deras kunskapsnivå. Men än så länge ligger detta på förslagsbordet.
Just nu är problemet att skolan skulle behöva minst en till sådan här liten klass, men det finns inga pengar. Elever som inte får plats i en liten grupp fast de kanske är i behov utav det får antingen gå kvar i sin gamla klass eller vara på Studiegården vilket inte är den ultimata lösningen för dessa elever.
Skulle skolan bli tvungna att skicka en elev till en specialskola för att skolan inte har de resurser som den eleven behöver så är det skolan som får stå för dessa kostnader.
Varje år får skolan förfrågningar om att ta emot elever med behov utav särskilt stöd, men biträdande rektorn menar att detta är omöjligt, ”vi kan knappt ta hand om de som finns i vårt eget upptagningsområde”.61
Biträdande rektorn påpekar gång på gång att de fattas pengar och att undervisningen för dessa elever skulle kunna bli så mycket bättre om det bara fanns mer pengar.
Föräldrar/Vårdnadshavare
Det händer att föräldrarna/vårdnadshavaren till elever som behöver flyttas till någon utav de mindre grupperna är väldigt skeptiska till att skilja sitt barn från sin vanliga klass, men efter ett par veckor brukar de ha ändrat sig och tycker att detta var det bästa för deras barn.
Biträdande rektorn poängterar hur viktigt det är att eleverna aldrig flyttas till en mindre grupp utan föräldrarnas/vårdnadshavarens tillåtelse.
61 Intervju biträdande rektor, skola B
Åtgärdsprogram
Biträdande rektorn berättar att om en klasslärare upptäcker att en elev har något slags
problem, så tar han/hon först upp detta i lärarlaget. Här försöker man med olika insatser hjälpa eleven med sina problem så att denne ska kunna gå kvar i sin vanliga klass.
Man kan tillexempel arbeta fram annat material eller ha en hjälplärare med i klassrummet.
Man arbetar även fram ett åtgärdsprogram tillsammans med föräldrarna/vårdnadshavaren och eleven för att på så sätt lättare komma fram till elevens svårigheter och eventuella lösningar på dessa.
Specialister
Skolan har inte tillgång till någon stationär skolpsykolog, men genom elevhälsan som finns på kommunens utbildningskontor får de hjälp men psykolog, läkare, specialpedagoger samt annan specialhjälp som de kan behöva.
När eleverna med behov utav särskilt stöd ska söka till gymnasiet så bjuds de in tillsammans med sina föräldrar/vårdnadshavare och sin lärare till ett möte med gymnasiesamordnaren. Där får de hjälp att söka till ett gymnasium som passar dem. Skolan har även en del samarbete med organisationer och grupper utanför skolan. Familjecentra har tillexempel olika föräldrautbildningar som är otroligt uppskattade utav skolans föräldrar.
Personalens förhållningssätt
Som på de flesta andra skolor vilar ett ganska tungt ansvar på lärarna när det gäller att upptäcka elevers svårigheter med undervisningen eller om de mår dåligt. På den här skolan har lärarna mycket stöd i sitt lärarlag och lärarna försöker alltid i första hand ta fram en lösning som gör att eleverna kan vara kvar i sin ordinarie klass trots att de är i behov utav särskilt stöd.
Skola C. Det som utmärker denna skola är att här arbetar de i olika projekt både ålders - och ämnesintegrerat samt att de har kommit väldigt långt med sina individuella utvecklingsplaner.
Skolans kännetecken är olikhet, tydlighet och personlig utveckling. Här har cirka tio procent utav eleverna utländsk bakgrund.
De arbetar inte utifrån någon speciell pedagogik utan har plockat lite från flera olika pedagogiker. När de arbetar åldersintegrerat så är det så att alla barn som har samma mål
inom ett ämne arbetar i en grupp och i ett annat ämne kanske de arbetar med helt andra elever för då har de andra mål att arbeta med.
Varje elev har en bok och i den står elevens mål för hela året, deras individuella
utvecklingsplan. Denna utvecklingsplansplan är uppdelad i tre delar, elevens personliga utveckling, kunskap och lärande.
Dessa mål bryts ner i veckor och i slutet av varje vecka utvärderar lärarna dessa och tittar på hur det har gått och om eleverna har nått målen för veckan. Även eleverna själva får utvärdera hur de tycker att vecka har gått.
Indelning av elever i behov utav särskilt stöd
På den här skolan är eleverna väldigt öppna gentemot varandra med sina individuella utvecklingsplaner, vilket gör att de vet om ifall det är någon som har en diagnos eller andra behov utav särskilt stöd. Detta gör även att de har mer förståelse för dessa elevers beteende.
Varje läsår börjar skolan med något som de kallar träningsläger, detta pågår i fyra veckor. Där gör man olika diagnoser på alla elever för att se vad som är deras styrkor och svagheter. Detta görs främst i matematik och svenska. Det görs även diagnoser när det gäller elevernas
självbild och liknande saker. Utifrån dessa diagnoser får lärarna en ganska bra bild vad det är eleverna behöver träna på.
De elever som har ett åtgärdsprogram får lite extra tid en gång i vecka att tillsammans med läraren arbeta med det som de behöver hjälp med. Ibland arbetar de i mindre grupper och ibland måste de arbeta enskilt. Under dessa pass arbetar man bara 20 minuter i taget för att eleven ska orka koncentrera sig hela tiden.
Eleverna plockas aldrig från den vanliga undervisningen utan dessa extra pass är schemalagda på eftermiddagarna eller på mornarna.
Läraren/samordnaren som jag intervjuade önskar att det fanns resurser så att skolan kunde arbeta mer förebyggande med elever som redan tidigt visar sig ha svårigheter.
Vissa elever med diagnos har en resursperson som arbetar med dem i klassrummet, men elever i behov utav särskilt stöd plockad aldrig ut från klassrummet för att arbeta någon annanstans. De får istället vara kvar i klassrummet och samtidigt träna på den sociala delen.
Skolan arbetar även mycket med grupper i gruppen vilket innebär att läraren kan ta ut små grupper och arbeta separat med dem. Men de plockar ut alla elever inte enbart de som är i behov utav särskilt stöd och på så sätt behöver ingen känna att de är annorlunda.
Skolan kan aldrig bestämma om en elev ska flyttas till annan skola utan det är ett beslut som måste tas utav föräldrarna/vårdnadshavaren.
Skolan har fått indikationer om att de inom en snar framtid kommer få fler elever i behov utav särskilt stöd eftersom skolan har en pedagogik som passar dessa elever. ”Hur skolan ska lösa detta får vi se.”62
Föräldrar/Vårdnadshavare
Boken som innehåller elevens utvecklingsplaner, vilken nämndes ovan tas hem till föräldrarna en gång i veckan så att de hela tiden kan se vilka mål deras barn har uppnått och vad de
behöver arbeta mer med. På så sätt har föräldrarna en bra överblick hur det går för deras barn i skolan och skolan bygger på samma gång upp en bra relation till föräldrarna.
Åtgärdsprogram
Upptäcker lärarna en elev som inte kommer kunna nå målen så görs det ett åtgärdsprogram tillsammans med föräldrarna/vårdnadshavare och eleven.
Åtgärdsprogrammet handlar om vad som är problematiken och vilka åtgärder som ska sättas in. Även de elever som har en diagnos har åtgärdsprogram.
Specialister
Tyvärr har skolan ingen specialpedagog för det finns inga pengar till detta eftersom skolan inte är fullbelagd, utan istället försöker personalen lösa de problem som dyker upp med hjälp utav de kompetenser som finns på skolan. Men förhoppningsvis så kommer skolan
småningom få en specialpedagog.
Personalens förhållningssätt
Samarbetet mellan personalen på den här skolan är otroligt viktigt. Lärarna ventilerar problem som dyker upp och är det en situation som en lärare känner att hon/han behöver hjälp med så tar de gärna hjälp utav varandra för att lösa problemet på bästa sätt för eleven.
Läraren/samordnaren pekar på att eleverna måste må bra och vara trygga för att kunna lära sig. Skolans personal känner att så länge de kan hantera en elev och denne mår bra så får han/hon gå kvar på skolan oavsett behov och diagnos.
Eftersom lärarna inte ser annorlunda på elever i behov utav särskilt stöd och därför inte plockar ut dem ur undervisningen så känner inte heller dessa elever sig annorlunda.
62 Intervju lärare/samordnare, skola C
Skola D är en skola för elever mellan 7 – 17 år, men de flesta eleverna är mellan 12 – 17 år.
Största delen utav eleverna här har diagnosen Aspergers syndrom, men det finns även elever med ADHD, Touretts syndrom eller elever utan någon diagnos men som inte klarar av att gå i en vanlig skola.
För många elever är den här skolan deras sista hopp, de har missförståtts, upplevt
misslyckande och motgångar och under hela sin skolgång och många har flyttats från skola till skola och mår ofta ganska dåligt når de kommer hit. Socialen är även kopplad till så gott som alla eleverna.
Undervisningen på den här skolan utgår ifrån den metodik som har utarbetats inom
waldorfpedagogiken, men i modifierad och individualiserad form. En av grundtankarna inom waldorfpedagogiken är att hela människan, inte bara intellektet, skall gå i skolan. Därför ägnar man mycket tid av skoldagen till praktiska, hantverksmässiga och konstnärliga ämnen.
Även ämnen som idrott, eurytmi (eurytmi är när man gestaltar ord med kroppen, en slags dans.), folkdans, ridning, med mera får stort utrymme på schemat.
Oftast har eleverna och deras föräldrar/vårdnadshavare inte valt den här skolan, utan eleverna har placerats här utav socialen. Har föräldrarna/vårdnadshavren fått välja så har de oftast inte valt den här skolan för att de vill ha en Waldorfpedagogik för sina barn, utan de har valt den här skolan för att de vill ha en skola som fungerar för deras barn.
Eleverna kommer oftast från vanliga kommunala skolor och förväntar sig att skolan ska vara
Eleverna kommer oftast från vanliga kommunala skolor och förväntar sig att skolan ska vara