I detta kapitel beskrivs de olika avgränsningar som har tillämpats i projektet. Avgränsningarna är uppdelade på geografisk avgränsning samt innehållsmässig avgränsning.
3.1. Geografisk avgränsning
I denna MKB förekommer tre olika geografiska begrepp; utredningsområde, utbyggnadsförslag och influensområde, vilka förklaras nedan. Redovisning sker tillhörande kartbilagor och i respektive avsnitt för miljöaspekt.
• Utredningsområde - avser den geografiska avgränsningen i utredningssynpunkt, dvs. det område som omfattats av en eller flera av de olika utredningar som utförts.
• Utbyggnadsförslag – avser sådan mark som ianspråktas av själva väganläggningen.
•
Influensområde – vid beskrivningen av vissa miljöaspekter beaktas, i de fall då detta bedöms vara motiverat, ett större område än utredningsområdet. Influensområdet motsvarar således det område som på ett eller annat sätt kan förväntas påverkas av föreslagna åtgärder. Influensområdet är svårt att redovisa med en geografisk gräns, då det ser olika ut beroende på vilken aspekt som avses.3.2. Innehållsmässig avgränsning
En miljökonsekvensbeskrivning anpassas alltid efter den specifika verksamhet eller åtgärd vars konsekvenser ska beskrivas. De konsekvenser som uppstår varierar vanligtvis beroende på den aktuella verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning samt även på den plats eller det område inom vilket verksamheten eller åtgärden avses bedrivas eller vidtas.
I samrådshandlingsskedet regleras detaljer för vägens utformning, tekniska lösningar, miljöskydds-åtgärder med mera som behövs för att klarlägga markbehovet så att effekterna och konsekvenserna av projektet kan analyseras djupare. Fördjupade utredningar såsom naturmiljöinventering,
geotekniska- och markmiljöutredningar har gjorts och utgör underlag för MKB:n.
De miljöaspekter som beskrivs har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan. I projektet bedöms påverkan på landskapet, naturmiljö, kulturmiljö, vattenmiljö, markmiljö och rekreation och friluftsliv vara av intresse.
I MKB:n anges även om och hur miljökvalitetsmål, hänsynsregler, hushållningsbestämmelser och miljökvalitetsnormer kan komma att påverkas.
Det finns även en tidsapekt där horisontåret är satt till 2045.
25
4 Metodik
4.1. Miljökonsekvensbeskrivningens syfte
Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra på såväl människor, natur, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö som på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Med MKB:n ges
beslutsfattaren ett underlag som beskriver det föreslagna projektets positiva och negativa påverkan på miljön. I enlighet med 6 kapitlet 37 § miljöbalken ska MKB:n ha den omfattning och
detaljeringsnivå som är rimlig med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder samt de väsentliga miljöeffekter som planerad verksamhet antas medföra.
4.2. MKB-arbetet
Syftet med en vägplan är att juridiskt fastställa ett vägområde, som ger markåtkomst för att möjliggöra utbyggnad av vägen. MKB för planförslaget ska godkännas av Länsstyrelsen.
MKB-arbetet sker parallellt och integrerat med vägprojektets projektering och planläggning.
Utbyggnaden av omkörningsfiler och andra väganläggningar har betydelse för den miljöpåverkan som uppstår. Genom att tidigt ta hänsyn till kända allmänna och enskilda intresssen har ett planförslag som är så miljöanpassat som möjligt tagits fram. Vissa negativa miljökonsekvenser kan trots detta ändå riskera att uppstå, i MKB:n föreslås således åtgärder för att så långt som möjligt undvika, minska eller kompensera dessa. Vid arbetet med MKB:n har bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar i miljöbalkens 6 kapitel och miljöbedömningsförordningen tillämpats.
Inom detta vägprojekt redovisas MKB:n separat och relevanta delar arbetas in i samrådshandling, dvs själva planhandlingen för planförslaget. Underlaget ska vara tillräckligt detaljerat för att möjliggöra en samlad bedömning av de studerade alternativen utifrån miljösynpunkt.
MKB:n är upprättad enligt Trafikverkets föreskrifter, VVFS 2010:16, Rapport "Planläggning av vägar och järnvägar, TRV 2012/85426" och handboken ”Miljökonsekvensbeskrivning för vägar och järnvägar, Trafikverkets publikation 2011:090” samt har anpassats utifrån nu gällande lagstiftning. Inventeringsmaterial och utredningar som tagits fram i tidigare skeden har utnyttjats.
Därtill har kompletteringar och uppdateringar gjorts under 2019 och 2020, gällande bland annat landskap, natur- och kulturmiljö, markföroreningar, geoteknik, hydrogeologi och buller.
För att möjliggöra en bedömning av konsekvenserna i det fall projektet inte genomförs beskrivs ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet är inte en beskrivning av aktuella förhållanden eller ett antagande om oförändrat tillstånd utan inkluderar de åtgärder och de förändringar som kan förväntas även utan att det planerade projektet genomförs.
I miljöbedömningsprocessen har samråd med bland annat allmänhet, myndigheter och berörd kommun hållits enligt bestämmelserna i väglagen och miljöbalken. Detta för att informera om projektet och samla in synpunkter, information och kunskap under arbetets gång.
26
4.3. Bedömningsmetodik
I vägplanearbetet ska detaljeringsgraden anpassas till det aktuella planeringsskedet. För att
beskriva och värdera de förändringar som vägprojektet kommer att medföra har både generella och objektspecifika bedömningsgrunder använts. Som generell grund ligger bland annat de nationella miljökvalitetsmålen, miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och andra lagkrav och riktvärden. De mer objektspecifika bedömningsgrunderna baseras på olika typer av
underlagsmaterial som kommunala planer och utredningar, inventeringar samt provtagningar inom utredningsområdet som är särskilt framtagna för projektet.
För varje miljöaspekt beskrivs förutsättningarna, det vill säga situationen i nuläget. Bedömningen av en konsekvens, positiv eller negativ, görs genom en sammanvägning av den berörda aspektens värde och av omfattningen av det fysiska intrånget eller effekten av störningen. Konsekvenserna bedöms både i utbyggnadsförslaget och i nollalternativet. Den samlade bedömningen bygger på antaganden om att relevanta åtgärder vidtas.
Vid konsekvensbedömning ska både det aktuella intressets värde och de förväntade effekternas omfattning beaktas. Bedömningen av konsekvenserna utgörs alltid av en kvalitativ beskrivning av konsekvensernas omfattning och betydelse.
Osäkerheter i en bedömning av konsekvenser är ofta kopplade till en framtida utveckling som inte helt går att förutse. Till exempel bygger framtida trafikmängder på prognoser, i vilka det finns osäkerheter.
I MKB-sammanhang används ofta begreppen påverkan, effekt, konsekvens och miljöåtgärder:
• Påverkan är det intrång som verksamheten orsakar, exempelvis en utbyggd väg som möjliggör ökad trafik.
• Effekt är den förändring av miljökvaliteten som uppkommer till följd av denna påverkan, exempelvis barriäreffekt, buller med mera.
• Konsekvens är en värdering av effekten med hänsyn till värdet, till exempel att boendemiljön försämras utifrån ökat buller.
• Miljöskyddsåtgärder föreslås för att undvika, minimera eller kompensera negativa konsekvenser, till exempel bullerskyddsåtgärder.
Projektets miljöeffekter (förändringar av miljökvalitet som kan mätas eller registreras) beskrivs generellt enligt följande:
• Vilken utbredning de har – lokalt (0–10 km), regionalt eller globalt.
• Vilken varaktighet de har – kortvariga/tillfälliga (månader), långvariga men reversibla (år) eller permanenta/irreversibla.
• Om de är direkta eller indirekta.
• Om det kan uppstå samverkande (kumulativa) effekter.
27
Bedömningen av de negativa miljökonsekvenserna redovisas i en tregradig skala; små, måttliga eller stora konsekvenser, se Tabell 1. Inga konsekvenser motsvarar inga eller försumbara negativa konsekvenser. Positiva konsekvenser analyseras också men graderas inte.
Tabell 1. Värdeskala för bedömning av konsekvenser.
Grad av konsekvens Förklaring
Stor negativ konsekvens Stor påverkan på exempelvis område med stora natur- och/eller kulturvärden, skyddsvärda arter och liknande. Påverkan bedöms så omfattande att den har stora effekter på miljövärdet i området. Värdet försvinner inte helt, men påverkas i hög grad.
Måttlig negativ konsekvens Begränsad påverkan på exempelvis område med natur- och kulturvärden. Påverkan bedöms medföra måttliga negativa effekter för värdet i området. Värdet försvinner inte, men minskar i omfattning eller kvalitet.
Liten negativ konsekvens Liten påverkan på exempelvis område med natur- och kulturvärden. Värdet försvinner inte, men kan påverkas något vad gäller kvalitet.
Ingen konsekvens Ingen eller försumbar påverkan på exempelvis
område med natur- och kulturvärden. Värdets kvalitet och omfattning bibehålls.
Positiv konsekvens Miljövärde eller intresse förstärks. Värdet ökar i omfattning genom att exempelvis en brist byggs bort, tillgängligheten ökar eller liknande.
I miljökonsekvensbeskrivningen tas det även hänsyn till indirekta och kumulativa effekter. Med indirekta miljöeffekter avses bland annat:
• miljöpåverkan genom sekundär exploatering
• andra förändringar av miljöpåverkan orsakade av aktuell vägutbyggnad.
28