Avkastning på sysselsatt kapital

Figur 15 - Resultat regressionsanalys kön och avkastning (Egen bild)

I denna sista tabell är siffrorna i R Square alla väldigt nära 0 med 0,007 som mest på finansiella tjänster vilket ger 0,7 % och det betyder alltså att inte heller avkastning på sysselsatt kapital påverkas i någon av de undersökta branscherna och företagen beroende på om det är en man eller kvinna som leder företaget.

4.6 Sammanfattning

Redan i korrelationsanalysen ser man att det bara finns få och mycket svaga samband mellan de olika faktorerna som kön och bransch och nyckeltal. När man sedan fördjupar analysen och går vidare till datan i de tabeller som visar sammanställningen av

regressionsanalysen blir det inte mer samband. Undersökningen visar att mellan de olika finansiella nyckeltalen och kön kan man inte se att det finns några som helst statistiskt säkerställda samband som påverkas av om det är en man eller kvinna som leder företaget. I teorin har det framkommit att Holmquist och Wennberg har tittat på omsättning, senast 2009 (Holmquist och Wennberg 2010) och menar att det är

skillnader i medelomsättningen endast mellan branscher och då främst beroende på att villkoren inom olika branscher skiljer sig men i men i denna studie finns inga tecken

Konstant:kön

ALLA ¹ ,025^a 0,001 0,001 0,498(Constant) 0,447 0,002 199,512 0

Kön # 0,031 0,005 0,025 6,372 0

1 Jordbruk & Skogsbruk ¹ ,034^a 0,001 0,001 0,454(Constant) 0,297 0,013 23,43 0

Kön # -0,043 0,032 -0,034 -1,334 0,183

2 Industri och bygg ¹ ,030^a 0,001 0,001 0,498(Constant) 0,458 0,006 79,971 0

Kön # -0,052 0,019 -0,03 -2,698 0,007

1 ,022^a 0 0 0,499(Constant) 0,484 0,005 101,134 0

Kön # -0,029 0,012 -0,022 -2,509 0,012

4 Detaljhandel ¹ ,063^a 0,004 0,004 0,494(Constant) 0,448 0,007 66,968 0

Kön # -0,07 0,013 -0,063 -5,454 0

5 Finansiella tjänster ¹ ,083^a 0,007 0,007 0,494(Constant) 0,412 0,004 105,184 0

Kön # 0,098 0,008 0,083 11,971 0

6 Företagstjänster ¹ ,004^a 0 0 0,487(Constant) 0,387 0,009 43,055 0

Kön # 0,006 0,023 0,004 0,252 0,801

7 Rekreation, Hotell ¹ ,006^a 0 0 0,496(Constant) 0,437 0,01 44,183 0

Kön # 0,007 0,019 0,006 0,374 0,708

8 Personlig Service ¹ ,079^a 0,006 0,004 0,498(Constant) 0,534 0,043 12,355 0

Kön # -0,09 0,05 -0,079 -1,799 0,073

9 Hälso & Sjukvård ¹ ,020^a 0 0 0,48(Constant) 0,633 0,009 66,689 0

Kön # 0,02 0,015 0,02 1,321 0,187

Bransch Model R R Square Adjusted R

Square

Std. Error of the Estimate

alltså väl in med bilden som ges i teorin att det är lika lönsamt att ha en kvinna som en man i ledningen på ett företag om man tittar på företag med likartade förutsättningar inom respektive bransch. Man kan också se omsättning som ett mått på storlek i företag och i teorin visar det sig att det anses att kvinnor leder mindre företag än män men enligt resultaten i denna studie finns det inte några belägg för det påståendet.

Blomberg m.fl. (2011) menar att det faktum att kvinnors företagande ligger på en så låg nivå beror på att man ofta ser kvinnor företagande som problematiskt och att det är i fel bransch och att de har för dålig lönsamhet men denna studie visar att det är en felaktig uppfattning som inte grundar sig på fakta utan enbart fördomar. I alla de undersökta branscherna finns företag med både låg och hög lönsamhet och det spelar ingen roll om det är en kvinna eller man som driver.

Holmgren och Wennberg (2010) menar att många kvinnor ofta har sina företag som bisyssla och att de driver eget för att kunna vara flexibla och kunna ta hand om familjen.

Den undersökning som de gjorde 2009 har använt sig av medelomsättning som jämförande nyckeltal men den tar inte hänsyn till sysselsättningsgrad. Kvinnor och mäns sysselsättningsgrad skiljer sig även om det på senare år enligt SCBs

undersökningar och som tidigare nämnts i denna studie har närmat sig varandra. I undersökningen från Nutek (Driva eget [www]) ser man att flera av svaren kring hinder för att starta eget och driva företag handlar om det så kallade livspusslet. Med dessa fakta är det logiskt att tänka sig att mindre företag, ofta enskilda företag, som inte drivs som vinstmaskiner med krav på hög avkastning. Om de drivs istället med främsta syfte att skapa förutsättningar för ett annat liv än det som ryms inom traditionellt lönearbete så är det kanske inte är så viktigt med hög lönsamhet och medelomsättningen blir därmed kanske lägre. Många kvinnor startar eget för att kunna ha flexibla arbetstider och för att enklare kunna ta hand om barn och familj medan män startar för att tjäna pengar och bli framgångsrika men det säger kanske inte egentligen någonting om den faktiska förmågan att driva lönsamma företag utan mer om att män och kvinnor har företag av olika anledning.

I denna studie undersöks företag som är aktiebolag och som i många fall har ett högre krav på lönsamhet. Oberoende av om det är ägaren/den som driver själv eller

utomstående aktieägare som har gått in med kapital så är det ändå någon som har

investerat pengar och med det kommer ett tydligare krav på lönsamhet. Resultatet visar att det inte finns några skillnader mellan män och kvinnor. Dock finns det inte heller i denna studie någonting som tyder på att det som Naess i sin studie för Nordea hittat med kvinnliga företagsledare som levererar resultat långt över de bästa, stämmer om man tittar på svenska företag i stort. Kanske beror detta på att som Naess själv

spekulerar i att de få kvinnor som når toppen i dessa företag är väldigt mycket bättre än männen i motsvarande position. Ett problem med Nordeas studie är dock att trots att information om dataunderlag och tillvägagångssätt har efterfrågats från Nordeas huvudkontor så har de inte kunnat eller velat dela detta, det gör att bedömningen av trovärdigheten i resultatet är svår att bedöma. För att hitta ett jämförande svar skulle en mer riktad analys troligtvis krävas där man t.ex. fokuserar på de svenska bolag som är börsnoterade men det ryms inte inom ramen för denna studie.

Så som Hirdman (2001) tar upp kring könsstrukturer och som även undersökningen kring jämställdheten inom utbildningsområdet (Högskoleverket 2008) visar så styrs människors livsval till stor del av fördomar och djupt liggande strukturer vilket i hög uträckning påverkar om en person väljer att starta och driva företag. (Hirdman 2001)

Den här undersökningen visar alltså, att det inte går att dra slutsatser om att ett företags utfall eller lönsamhet beror på vilket kön den som leder företaget har genom att titta på nyckeltalen soliditet, likviditet, omsättning, omsättningsförändring och avkastning på sysselsatt kapital.

5 Slutsats

I detta kapitel kommer frågan ”om det i en jämförelse av traditionella

redovisningsekonomiska nyckeltal hämtade ur årsredovisningar skiljer sig i resultat eller utfall mellan företag, beroende på om de har en man eller kvinna som är

företagare/ägare.” som i inledningens problemdiskussion ställdes att besvaras.

Slutsatsen i denna studie utifrån den data som analyserats är att det inte går att se några skillnader mellan företag som drivs av kvinnor eller män, i någon av de analyserade branscherna med avseende på utfall eller lönsamhet. Det betyder alltså att könet på den som leder företaget inte påverkar ett företags soliditet, likviditet, omsättning eller avkastning.

Som litteraturen säger så är förutsättningarna för kvinnor och mäns företagande olika och många kvinnor har säkert sina företag som sidoprojekt och för att ge möjlighet till ett fungerande livspussel. Så om man försöker skala bort det och tittar på aktiebolag med viktade värden, vilket ger lika villkor för bedömning av företag med avseende på om de leds av en kvinna och man så finns det inga skillnader att se i resultaten på nyckeltalen. En slutsats man kan dra då är att i ett aktiebolag har inte de olika

livsförutsättningarna någon påverkan på det finansiella resultatet. Det innebär också att man verkligen bör satsa på att främja och stötta kvinnors företagande för att bättre och i högre utsträckning utnyttja den potential och resurs till tillväxt i samhället som finns i kvinnor.

I teorin framkommer det ibland annat i McClellands (1961) teori att hur samhället i stort fungerar påverkar kvinnors möjligheter att företaga, snarare än deras förmåga och man undra hur det egentligen står till med jämlikheten i det Svenska samhället idag? Även Hirdman (2001) tar upp vikten av ett jämlikt samhälle och påpekar statens ansvar för att skapa förutsättningar för detta.

Innebörden av vad den här studien visar är att det är viktigt att samhället i stort satsar på att förändra de underliggande och ibland osynliga könsstrukturer som ofta styr

individens livsval, snarare än att bara uppmuntra kvinnor att starta företag eller genom riktade ekonomiska bidrag, om vi vill ha ett samhälle som fortsätter att utvecklas. Det som istället behövs är mer djupgående insatser som påverkar alla människors

uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt och som i grunden förändrar de strukturer som idag styr alla människors val. Det är viktigt att utvecklingen fortsätter och att alla resurser utnyttjas om vi vill ha en framtid där alla kan få det bättre inom alla områden och inte bara ekonomiskt. Ekonomisk tillväxt skapar förutsättningar för ett samhälle som kan säkra människors behov av trygghet och möjligheter och för att nå dit måste vi skapa förutsättningar där kvinnor i lika hög utsträckning som män driver framgångsrika företag. Denna studie visar att det är bara fördomar och invanda föreställningar om hur det är säger att män är mer framgångsrika som företagsledare.

Danilda (2001) menar att skillnaderna mellan män och kvinnor som företagare har överdrivits och med denna studie som bakgrund kan man inte annat än hålla med då det i denna studie vid jämförelse visar att det inte finns någon skillnad alls. Enligt den här studiens resultat kan man också säga att det är förutfattade meningar och ogrundade fördomar som menar att det skulle vara skillnader i utfall och lönsamhet i aktiebolag beroende på kön. Kön är helt enkelt en faktor som inte är relevant för den typen av bedömning.

6 Avslutning

6.1 Slutkommentar

En kandidatuppsats med en begränsad tidsrymd för utförande gör att det finns många spår som lämnas outforskade. Det är många tankar som inte hinner summeras eller får plats i denna uppsats. Detta gör att det är svårt att säga annat än att bilden som ges i resultatet är något mer än bara ett fragment av verklighetens komplexitet. Dock hoppas jag att det gett ännu ett, om än mycket litet, bidrag till den viktiga forskningen kring hur det ser ut i Sverige för kvinnor och deras företagande.