TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
7.5 Avsaknad av tydliga riktlinjer
Utifrån vår intervjustudie kan vi härleda likheter till resultatet från studien som Yrjänä et al. (2017) genomfört som bland annat visade att lagar och förordningar överlag var bristfälliga och att det saknades tydliga riktlinjer och strategier för att uppnå rättvis- och social integration i planeringsprocesser. Avsaknaden av tydliga riktlinjer menar Svärd från Ovanåker kommun är ett problem när han nämner att de behöver mer ramverk för att effektivt och aktivt kunna arbeta med den sociala hållbarhetsdimensionen. En av de största utmaningar som nämns under båda intervjuerna med kommunerna är resursbrist i form av tid, ekonomi, personal, vilket kan härledas till studien av Keskitalo och Liljenfeldt (2012) som visar liknande resultat, således att mindre kommuner har svårare att arbeta
43 systematiskt med hållbarhetsfrågor bland annat på grund av just brist på resurser i form av arbetskraft, tid och finansiering (Keskitalo & Liljenfeldt 2012). Åldersfördelningen i kommunerna visar på en betydande andel i icke arbetsför ålder, vilket kan förklara den påtagliga resursbristen i de båda landsbygdskommunerna. Vi vill påstå att detta förmodligen är ett generellt landsbygdsproblem, men med tydligare strategier från de högre nivåerna kan arbetet med social hållbarhet underlättas för planeraren som ofta är ensam ansvarig för den fysiska planeringen i dessa kommuner. Tydligare strategier kräver att det riktas mer fokus mot landsbygdskommuner och den sociala hållbarhetsdimensionen. Vidare vill vi därmed belysa en aspekt som vi anser både skulle främja ett mer aktivt och strukturerat arbete med social hållbarhet, men även bidra till att ojämlikheten reduceras mellan dessa och ger den sociala dimensionen mer utrymme i planeringssammanhang. Den aspekten kan härledas till det som Ström, Molnar och Isemo (2017, s. 18) menar är en av orsakerna till denna ojämlikhet. Således att det finns lagstadgat att en miljökonsekvensbeskrivning ska göras och hur, medan en social konsekvensbedömning inte är lagstadgad. Denna aspekt anser vi även tyder på att statens ansvar för att den sociala dimensionen främjas och upprätthålls bör skärpas.
Hosni och Sumulzus (2019) diskussion gällande användandet och funktionen av offentliga ytor är något som vi tidigare kopplat till Jacobs idéer (2005) om betydelsen av funktionsblandning i städer. Trots att de fokuserar på större städer har vi utifrån vårt insamlade material identifierat liknande tänk i mindre landsbygdskommuner. Till exempel att funktionsblandning och förtätning förekommer i samband med planering av ny bostadsbebyggelse i de studerade landsbygdskommunerna. Enligt Jacobs samt Hosni och Sumulzus krävs en viss befolkningsdensitet för att realisera sådana perspektiv. De studerade landsbygdskommunerna har varken segregationsproblem eller platsbrist. Frågan är då om funktionsblandning och förtätning tas hänsyn till på grund av de riktlinjer de har att förhålla sig till från Boverket, som har ett urbant fokus, även fast detta inte är nödvändigt i dessa kommuner och kanske inte ger förväntat resultat på grund av för låg befolkningsdensitet. Utifrån dokumentstudien där mål som att bygga vidare på småskaligheten anges, är enligt oss inte funktionsblandning och förtätning kanske rätt tillvägagångssätt för att uppnå ett sådant mål.
44
8
Slutsatser
I detta avslutande kapitel följer svar på studiens syfte och frågeställningar. Syftet med denna uppsats var att rikta mer uppmärksamhet mot arbetet med den sociala dimensionen i landsbygdskommuner. Vi ville därmed undersöka hur landsbygdskommuner beskriver social hållbarhet i översiktsplaner och vidare hur de implementerar social hållbarhet. Vidare ville vi ta reda på vilka utmaningar landsbygdskommuner har gällande arbetet med social hållbarhet och om detta har med för urbana nationella riktlinjer att göra.
Att undersöka hur social hållbarhet definieras visade sig var lika svårt att identifiera i dessa landsbygdskommuner som begreppet är att tolka. Vi kan konstatera att social hållbarhet definieras på liknande sätt i de studerade kommunerna, men med en skillnad att Ovanåker inledningsvis definierar att social hållbarhet för dem innebär att bygga långsiktigt och flexibelt, där människors grundläggande behov tillgodoses. Människors vardagsliv står tydligt i fokus för den fysiska planeringen och att detta sker med ett underifrånperspektiv där invånarnas synpunkter och önskemål genomsyrar översiktsplaneringen bekräftar detta faktum. I Sunne kan vi konstatera att tillgänglighet är social hållbarhet. Det är genomgående i översiktsplanen och även i intervjun framkommer tillgängligheten som centralt för social hållbarhet. Implementeringen av social hållbarhet sker i mångt och mycket i skymundan. Det är inte tydligt vad som är sociala aspekter i översiktsplanerna, förmodligen på grund av att social hållbarhet i sig är så omtvistat och svårt att realisera. Tjänstemännen i de studerade kommunerna anser att den sociala dimension alltid kan få mer utrymme, vilket bekräftar det välkända problemet som inledningsvis nämns i denna studie, således att social hållbarhet inte får något vidare utrymme. Vi kan konstatera att den fysiska planeringen i stor utsträckning omedvetet genomsyras av social hållbarhet, och frågan är om detta är långsiktigt hållbart?
En slutsats är även att de studerade kommunerna varken har ett aktivt eller strukturerat arbete gällande socialt hållbar utveckling, mycket på grund av resursbrist i form av tid, ekonomi och personal. Detta bekräftar vår inledande tanke i relation till Keskitalo och Liljenfeldts (2012) forskningsreultat, som visade på särskilda utmaningar för mindre kommuner gällande arbetet med hållbar utveckling generellt. Vår tanke var då att om arbetet med hållbarhetsfrågor generellt i mindre kommuner är problematiskt, kan man anta att arbetet med sociala hållbarhetsfrågor i synnerhet är en utmaning. Arbetet kan dessutom antas vara problematisk på grund av att en urban norm i nationella styr-och visionsdokument förekommer. De studerade kommunerna efterfrågar mer och tydligare ramverk för att de vill arbeta mer aktivt och strukturerat just på grund av att de ofta bara har en planarkitekt. Sociala konsekvensanalys- verktyg visade sig inte vara något som de studerade kommunerna arbetar med, men det verkar finns en vilja att göra det. De använder inte några direkta verktyg främst då det inte finns resurser till att utveckla sådana. Avsaknaden av detta som en del i arbetet beror till stor del på samma anledning som att arbetet
45 inte är strukturerat eller aktivt, således resursbrist. Vi kan utifrån det faktum att Boverket diskuterar sociala problem utifrån ett urbant perspektiv, och att landsbygden i många sammanhang kommer i skymundan, konstatera att staten således behöver ta ett större ansvar. Det kanske även handlar mycket om hur man skriver och talar om stad och land, och att allt däremellan glöms bort, det som varken är stad eller land. Vi kan dessutom konstatera att ett urbant tolkningsföreträde i riktlinjer från staten och vägledande dokument från Boverket är en bidragande faktor till att arbetet i de studerade kommunerna inte är särskilt strukturerat. Staten bör rikta mer fokus mot landsbygden och ge incitament till myndigheter som Boverket att ta fram mer riktlinjer med ett ruralt fokus för att främja social hållbarhet i hela landet, vilket krävs för att uppfylla de globala och nationella målen. Slutligen kan det vidare vara intressant att i likhet med Rönnbloms (2014) studie kring analys av maktrelationer, i hennes fall urbant tolkningsföreträde i nationella policydokument, studera kommunala dokument gällande fysisk planering på liknande sätt men att istället titta på hur kommunerna skriver fram de olika hållbarhetsdimensionerna, således vilken av dimensionerna som har tolkningsföreträde över ett annat.
46
9
Litteratur- och källförteckning
Boström, M. (2012). A missing pillar? Challenges in theorizing and practicing social sustainability: introduction to the special issue. Sustainability: Science, Practice and Policy, 8(1), s. 3-14
https://doi.org/10.1080/15487733.2012.11908080
Boström, M., Casula Vifell, Å., Klintman, M., Soneryd, L., Tamm Hallström K och Thedvall, R. (2015). Social sustainability requires social sustainability procedural prerequisites for reaching substantive goals, Nature and Culture, 10(2), s. 131-56. https://www-berghahnjournals-
com.db.ub.oru.se/view/journals/nature-and-culture/10/2/nc100201.xml
Boverket (2017a). Boverkets uppdrag och styrning. Boverket: Karlskrona. [Online] Tillgänglig på:
https://boverket.se/sv/om-boverket/boverkets-uppdrag/ [Använd 8 maj 2019].
Boverket (2017b). Göteborg: sociala frågor och uppföljning. Boverket: Karlskrona. [Online] Tillgänglig på:
https://www.boverket.se/sv/PBL-
kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/kommunexempel/goteborg/ [2019-05-08].
Boverket, (2017c). Halmstad: bedömer hållbarheten brett. Boverket: Karlskrona. [Online] Tillgänglig på: https://www.boverket.se/sv/PBL-
kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/kommunexempel/halmstad/ [2019-05-08].
Boverket (2017d). Järfälla: helhetssyn och uppföljning. Boverket: Karlskrona. [Online] Tillgänglig
på:
https://www.boverket.se/sv/PBL
kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/kommunexempel/jarfalla/ [2019-05-08].
Boverket (2010). Socialt hållbar stadsutveckling: en kunskapsöversikt. [Online] Tillgänglig på:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/socialt-hallbar-stadsutveckling.pd
f [2019-04-15]
Boverket (2015). Uppföljningsbara mål för hållbar fysisk samhällsplanering. Boverket: Karlskrona [Online] Tillgänglig på:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/uppfoljningsbara-mal-for-hallbar-
fysisk-samhallsplanering.pdf [2019-05-08]
Boverket (2018a). Översiktsplanen. Boverket: Karlskrona [Online] Tillgänglig på:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanen/ [2019-05- 08].
Boverket (2018b). Översiktsplanens innehåll. Boverket: Karlskrona [Online] Tillgänglig på: https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanen/innehall/ [2019-05-08]
Cuthill, M. (2010). Strengthening the ‘social’ in sustainable development: Developing a conceptual framework for social sustainability in a rapid urban growth region in Australia. Sustainable Development, 18(6) https://onlinelibrary-wiley-com.db.ub.oru.se/doi/10.1002/sd.397
Dalen, M (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Dempsey, N., Bramley, G., Power, S. & Brown, C. (2009). The social dimension of sustainable development: Defining urban social sustainability. Sustainable Development, 19(5), s. 289– 300 https://onlinelibrary-wiley-com.db.ub.oru.se/doi/10.1002/sd.417 https://doi-
47 Elander, I. & Gustavsson, E. (2013). Social hållbarhet inte bara ”sustainababble”? Från mångtydig vision till analytiskt redskap vid uppföljning av stadsbyggnadsprojekt. Örebro universitet: Centrum för Urbana och Regionala Studiers skriftserie [Online] Tillgänglig på: http://oru.diva-
portal.org/smash/get/diva2:697644/FULLTEXT01.pdf
FN (2016). FN-fakta Nr 2/12. Hållbar utveckling. Omställning till hållbar värld brådskar. [Online] Tillgänglig på: https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-Hållbar-utveckling.pdf [2019-04-08].
FN-förbundet (2012). FN & hållbar utveckling, Rio+20. [Online] Tillgänglig på:
https://archive.is/20151209065652/http://www.fn.se/hallbarutveckling#selection371.0-371.31 [2019- 04-17].
Forsberg, G (2013). Landsbygder i omvandling. Berger, Sune & Forsberg, Gunnel (red) (2013). Planeringens utmaningar och tillämpningar. 2. uppl. Stockholm: Liber
Göteborgs stad (2016). [SKA] Social konsekvensanalys, människor i fokus. Göteborg: Göteborgs stad. [Online] Tillgänglig på: https://goteborg.se/wps/wcm/connect/7a225b9b-821e-435d-80ba-
f3fba09fd443/OPA_SKA.pdf?MOD=AJPERES [2019-04-28].
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2., [utök. och uppdaterade] uppl. Malmö: Gleerup
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik:Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Uppl. 2. Lund: Studentlitteratur
Hosni, J. & Sumelzu, A. (2019). Assessing nodality in neighbourhoods in transformation: A concept of sustainable urban form. The case study of Rahue Bajo, Osorno, Chile. Sustainable Development (early view) https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1002/sd.1880
Jacobs, J. (2005). Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Daidalos
Keskitalo, ECH & Liljenfeldt, J. (2012). Working with sustainability: Experiences of sustainability processes in Swedish municipalities. Natural Resources Forum 36 (2012), s. 16–27.
https://onlinelibrary-wiley-com.db.ub.oru.se/doi/10.1111/j.1477-8947.2012.01442.x Dionr: https://doi- org.db.ub.oru.se/10.1111/j.1477-8947.2012.01442.xhttps://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/j.1477-
8947.2012.01442.x
Lefebvre, H. (1991). The production of space. Oxford: Basil Blackwell [Online] Tillgänglig på: https://thecharnelhouse.org/wp-content/uploads/2017/08/Henri-Lefebvre-The-Production-of-Space- 1.pdf
Mattsson, K. (2011). Landet utanför: ett reportage om Sverige bortom storstaden. 1. uppl. Stockholm: Leopard
Nyström, J. & Tonell, L. (2012). Planeringens grunder: En översikt. Lund: Studentlitteratur
Ovanåker kommun (2019a). Edsbyn & Alfta turist 2019.[Online] Tillgänglig på: https://www.edsbyn- alfta.se/download/18.146bd8d416a19a26cbc2190b/1555400555986/turistbroschyr_edsbyn_alfta_201 9.pdf
48 Ovanåker kommun (2019b). Invånarantal och befolkningsstatistik.[Online] Tillgänglig på:
https://www.ovanaker.se/omkommunen/ovanakerskommunisiffror/invanarantalochstatistik.62.html [2019-05-02].
Ovanåker kommun (2017). Översiktsplan Ovanåker 2030. [Online] Tillgänglig på:
https://www.ovanaker.se/download/18.444dfa2615f283ba9a68d86f/1508828711398/%C3%96P%202
030_plandokument_lagakrafthandling_mini.pdf [2019-05-02].
Partridge, E. (2005). Social sustainability: a useful theoretical framework?. Australasian Political Science Association Annual Conference 2005, Dunedin, New Zealand, 28-30 September 2005.
https://www.academia.edu/3678834/Social_sustainability_a_useful_theoretical_framework
Redclift, M. (2005). Sustainable Development (1987-2005) An Oxymoron Comes of Age. Sustainable Development, 13(4), s. 212-227 https://onlinelibrary-wiley-com.db.ub.oru.se/doi/epdf/10.1002/sd.281
Regeringen (2016). Agenda 2030 för hållbar utveckling. [Online] Tillgänglig på:
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/agenda-2030-for-
hallbar-utveckling/ [2019-04-30].
Regeringen (2018a). Handlingsplan Agenda 2030 Regeringskansliet Stockholm. [Online] Tillgänglig på:https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f9fa/handlingspla
n-agenda-2030.pdf [2019-05-08].
Regeringen (2018b). Strategi för Levande städer: politik för hållbar stadsutveckling. Regeringskansliet Stockholm. Skr. 2017/18:230. [Online] Tillgänglig på:
https://www.regeringen.se/4971fa/contentassets/b5640fd317d04929990610e1a20a5383/171823000w
ebb.pdf [2019-04-30].
Regeringen (2017). För Sveriges landsbygder: en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. Stockholm. [Online] Tillgänglig på:
https://www.regeringen.se/4b136a/contentassets/acec663a156a41659021e0e1387e713d/sou-
2017_1_web.pdf [2019-04-30].
Rönnblom, Malin. (2014). Ett urbant tolkningsföreträde? En studie av hur landsbygd skapas i nationell policy. Umeå universitet. [Online] Tillgänglig på: http://www.reglab.se/wp-
content/uploads/2019/01/Ett-urbant-tolkningsföreträde-Malin-
Rönnblom.pdf?fbclid=IwAR3HIFbK4y0G-g_98MRWtKNjblTm9sScXAlqTEFG5g7- Qk249A3N54A_sfw [2019-06-04].
SFS 1998:808. Miljöbalk. Stockholm: Miljö- och energidepartementet
SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Stockholm: Näringsdepartementet RSN
Solberg, K. & Huber, S. (2006). 20 svenska fallstudier för små och medelstora företag. Studentlitteratur, Danmark.
Statistiska Centralbyrån. (2018a). Kommunfakta Befolkningspyramid Ovanåker. [Online] Tillgänglig på: https://www.h5.scb.se/kommunfakta/pyramider/pyra_frame.asp?region=2121 [2019-05-20]
Statistiska Centralbyrån. (2018b). Kommunfakta Befolkningspyramid Sunne. [Online] Tillgänglig på:
https://www.h5.scb.se/kommunfakta/pyramider/pyra_frame.asp?region=2121 [2019-05-20]
49 enligt indelning 1 januari 2019. [Online] Tillgänglig på: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik- efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/ [2019-05-21]
Ström, L., Molnar, S. & Isemo, S. (2017). Social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspektiv, u.o.: Mistra Urban Futures. [Online] Tillgänglig på:
https://www.mistraurbanfutures.org/sites/mistraurbanfutures.org/files/Rapport-2017-4-171102-
Social%20hållbarhet%20ur%20ett%20samhällsperspektiv.pdf ]
Sunne kommun (2009). Fördjupad översiktsplan för Sunne tätort. [Online] Tillgänglig på: https://sunne.se/globalassets/upload/plan_bygg/oversiktsplan/planbeskrivning-fop-sunne-laga-
kraft.pdf [2019-05-03].
Sunne kommun (2018). Om Sunne kommun. [Online] Tillgänglig på: https://sunne.se/sv/kommun/Kommunal-service/ [2019-05-03].
Sunne kommun (2011). Översiktsplan 2011. [Online] Tillgänglig på:
https://sunne.se/globalassets/upload/forfattningssamling1/program-och-planer/oversiktsplan-2011.pdf [2019-05-03].
Sveriges kommuner och landsting (2016). Kommungruppsindelning 2017. [Online] Tillgänglig på:
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-455-7.pdf?issuusl=ignore
UNRIC (2019). Förenta Nationernas regionala informationskontor för Västeuropa. [Online] Tillgänglig på: https://www.unric.org/sv/information-on-fn [2019-05-08].
Vallance, S., Perkins, H. C. & Dixon, J. E., (2011). What is social sustainability? A clarification of concepts. Geoforum, 42(3), s. 342-348. https://www-sciencedirect-
com.db.ub.oru.se/science/article/pii/S0016718511000042
Yin, Robert K. (2007). Fallstudier: design och genomförande, svensk översättning. Korotan Ljubliana, Slovenien. Liber AB
Yrjänä, L.,Wallenuis, M., Toivonen, S., Ekroos, A. & Viitanen, K. (2017). Social sustainability tool för assessing land use planning processes. European Planning Studies, 26(6). https://www-
tandfonline-com.db.ub.oru.se/doi/full/10.1080/09654313.2018.1461811?scroll=top&needAccess=true
Åquist, A. (2003). Kulturgeografins idéhistoria: en översikt1. Örebro universitet
Samhällsvetenskapliga institutionen [Online] Tillgänglig på:
http://www.aboakademi.fi/fc/opu/amne/geogr/Idehistorisk_oversikt.pdf
Åquist, A. (2002). Tidsgeografi: en introduktion. Örebro universitet Samhällsvetenskapliga institutionen [Online] Tillgänglig på:
50
Bilaga 1
Intervjuguide TEMA 1 - BAKGRUND Yrkestitel Ålder UtbildningErfarenhet inom yrket