7. Redovisningselitens tolkningar
7.1 Avsikt med uppsatsens intervjuförfarande Vår förhoppning är att studiens samtalsintervjuer kan bidra till att
komplettera teoribildning och sålunda mynna ut i grundliga förklar-ingar (Esaisson et al 2012, s 251ff). Vi formulerade i box 1 (se kapitel 4, s 23) en ordningsföljd i studien som sade att intervjuförfarandet skulle knytas till vad de statistiska testerna gav svar om. De svar som framkommer genom intervjuerna är därefter, i nästkommande kapitel, tänkta att återkopplas till studiens teorimodell.
Ledmotivet för intervjuerna var att utröna varför två av studiens formulerade hypoteser tycks påverka kommunal redovisning och antalet notavvikelser. Riktmärket för intervjuerna är därför att finna bakomliggande förklaringar till hypotesernas inverkan på kommu-nal redovisning. Intervjugruppernas sammansättning - forskare, revisorer och redovisningsekonomer - bedöms kunna bidra till att skapa en helhetsbild av redovisningens normativa syfte och dess praktiska tillämpning. I likhet bedöms intervjupersonernas erfaren-het kunna resultera i uttömmande svar om hypotesernas förekomst och relevans inom kommunal redovisning. För att nå sådan kun-skap, har vi valt att dela in intervjuerna i tre delar, vilket framgår av intervjuschemat i appendix 4. De tre delarna utgörs av: 1) intervju-personernas allmänna uppfattningar om notavvikelser, 2) varför de
två signifikanta hypoteserna påverkar redovisningens utformning och 3) varför studiens övriga hypoteser inte uppvisar mer relevans.
Innan resultaten från hypotestesterna presenterades för inter-vjupersonerna, ombads varje enskild intervjuperson ta ställning till varför kommuner avviker från att lämna obligatoriska notupplys-ningar. Framförallt syftade denna intervjudel till att utröna om det förelåg en diskrepans mellan intervjupersonernas spontana före-ställningar och det utfall som studiens statistiska hypotestester upp-visat. Genom att uppmuntra respondenterna att framställa sina spontana föreställningar om tilläggsupplysningarnas relevans, avsåg vi att vidga träffbilden. Den mer översiktliga kunskapen som erhölls, tjänade två syften. Nämligen att underlätta och vidareutveckla följd-frågor, samt att förbättra underlaget för studiens analys och jämfö-relser. De båda efterföljande intervjumomenten motiveras och sam-manfaller med uppsatsens andra delsyfte.
Studiens övriga fyra hypoteser visade att slumpen agerade i högre grad än vad vår statistiska beslutsregel godtog. Samtidigt var vi intresserade av att utreda om respondenterna ansåg att hypote-serna inverkade på kommunal redovisning, trots att vår modell inte lyckats fånga sådant mönster.
7.1.1 Struktur – empiri och analys
Studiens intervjuschema har utformats för att ringa in och bestämma vilket område som respondenterna avses förhålla sig inom. Emeller-tid har genomförandet av uppsatsens intervjuförfarande utmynnat i att omfattande information framkommit beträffande kommunal redovisning. I uppsatsens sammanhang har vi därför fordrats att lyfta ur sådan information som är linje med studiens syfte i egenskap att möjliggöra relevanta analyser. Vi har därför konstruerat en ana-lysmodell i avsikt att avgränsa respondenternas svar till information som är relevant för studien. Nedanstående figur (se nästföljande sida) illustrerar denna analysmodell, liksom hur modellen påverkar bear-betningen av intervjusvaren inom problemområdets ramar.
Figur 6: Analysmodell tänkt att urmejsla svar för att hantera studi-ens andra delsyfte: varför studistudi-ens variabler påverkar kommunal
redovisning
Utgångspunkten i analysmodellen är utfallet från studiens hypote-ser, som i sin tur deducerats från uppsatsens referensram. Genom att uppsatsens analysmodell tillämpas konsekvent i behandlingen av respondenternas svar, möjliggörs jämförelser mellan referensgrupp och kontrollgrupp. Jämförelserna mellan intervjuförfarandets båda grupper syftar till att upptäcka diskrepanser, men också likheter i respondenternas resonemang (Esaisson et al 2012, s 251ff).
Redovisningselitens svar om varför studiens signifikanta hypo-teser har betydelse för variationen i notavvikelserna, kan visserligen inte generaliseras. Däremot kan liknande resonemang i de båda in-tervjugrupperna, liksom mellan professionerna, ge indikationer om varför studiens signifikanta hypoteser påverkar kommunal redovis-ning. Information som sedan kan kopplas samman med studiens institutionalia och teorimodell
två signifikanta hypoteserna påverkar redovisningens utformning och 3) varför studiens övriga hypoteser inte uppvisar mer relevans.
Innan resultaten från hypotestesterna presenterades för inter-vjupersonerna, ombads varje enskild intervjuperson ta ställning till varför kommuner avviker från att lämna obligatoriska notupplys-ningar. Framförallt syftade denna intervjudel till att utröna om det förelåg en diskrepans mellan intervjupersonernas spontana före-ställningar och det utfall som studiens statistiska hypotestester upp-visat. Genom att uppmuntra respondenterna att framställa sina spontana föreställningar om tilläggsupplysningarnas relevans, avsåg vi att vidga träffbilden. Den mer översiktliga kunskapen som erhölls, tjänade två syften. Nämligen att underlätta och vidareutveckla följd-frågor, samt att förbättra underlaget för studiens analys och jämfö-relser. De båda efterföljande intervjumomenten motiveras och sam-manfaller med uppsatsens andra delsyfte.
Studiens övriga fyra hypoteser visade att slumpen agerade i högre grad än vad vår statistiska beslutsregel godtog. Samtidigt var vi intresserade av att utreda om respondenterna ansåg att hypote-serna inverkade på kommunal redovisning, trots att vår modell inte lyckats fånga sådant mönster.
7.1.1 Struktur – empiri och analys
Studiens intervjuschema har utformats för att ringa in och bestämma vilket område som respondenterna avses förhålla sig inom. Emeller-tid har genomförandet av uppsatsens intervjuförfarande utmynnat i att omfattande information framkommit beträffande kommunal redovisning. I uppsatsens sammanhang har vi därför fordrats att lyfta ur sådan information som är linje med studiens syfte i egenskap att möjliggöra relevanta analyser. Vi har därför konstruerat en ana-lysmodell i avsikt att avgränsa respondenternas svar till information som är relevant för studien. Nedanstående figur (se nästföljande sida) illustrerar denna analysmodell, liksom hur modellen påverkar bear-betningen av intervjusvaren inom problemområdets ramar.
Figur 6: Analysmodell tänkt att urmejsla svar för att hantera studi-ens andra delsyfte: varför studistudi-ens variabler påverkar kommunal
redovisning
Utgångspunkten i analysmodellen är utfallet från studiens hypote-ser, som i sin tur deducerats från uppsatsens referensram. Genom att uppsatsens analysmodell tillämpas konsekvent i behandlingen av respondenternas svar, möjliggörs jämförelser mellan referensgrupp och kontrollgrupp. Jämförelserna mellan intervjuförfarandets båda grupper syftar till att upptäcka diskrepanser, men också likheter i respondenternas resonemang (Esaisson et al 2012, s 251ff).
Redovisningselitens svar om varför studiens signifikanta hypo-teser har betydelse för variationen i notavvikelserna, kan visserligen inte generaliseras. Däremot kan liknande resonemang i de båda in-tervjugrupperna, liksom mellan professionerna, ge indikationer om varför studiens signifikanta hypoteser påverkar kommunal redovis-ning. Information som sedan kan kopplas samman med studiens institutionalia och teorimodell