Avslutningsvis vill vi återkoppla till en av de frågor vi ställde i inledningen. Vad händer när barnen inte tar emot pedagogens kanske välmenade försök att undervisa? Något som vi ser utifrån resultatet är att begreppet motstånd är komplext och kan förstås på många varierade sätt. Vi ser det i likhet med Markström (2005) då hon menar att det även finns en komplexitet i förskolan som barnen hela tiden befinner sig i. I fråga om observationen i studiens inledning, där barnen lekte i sandlådan, vill vi lyfta att barn ska få göra val utifrån deras egna förutsättningar och att förskolläraren ska uppmuntra varje barn att göra detta, utefter skrivningen i Skolverket (2018). Det finns många olika sätt att förstå motstånd och göra motstånd på. Vi tänker att förskollärarnas olika strategier är nödvändiga för förskolans utveckling. I arbetet har vi varit intresserade av hur förskollärare förstår begreppet motstånd i förhållande till förskolan utbildning.
I en vidare forskning skulle vi tycka det var av intresse att titta på vad makten gör i de mellanmänskliga mötena. Då det under arbetet med denna studie har uppkommit flera tankar och funderingar kring just detta.
Referenser
Alnervik, K. (2013). “Men så kan man ju också tänka!” - pedagogisk dokumentation som
förändringsverktyg i förskolan. [doktorsavhandling]. TMG Tabergs AB.
Axelsson, T., Brantefors, L. & Elenius, L. (2015). Utbildning och minoriteter. I Esbjörn Larsson och Johannes Westberg (red.). Utbildningshistoria (s. 377 - 400). Studentlitteratur AB.
Biesta, G. (2019). Undervisningens återkomst. Natur och kultur.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. (2. uppl.). Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.). Liber.
Buber, M. (1995) Det mellanmänskliga. (2. uppl.). Dualis.
Christofferssen, L. & Johannessen, A. (2012) Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur AB.
Dolk, K. (2013) Bångstyriga barn - makt, normer och delaktighet i förskolan [Doktorsavhandling]. Ordfront förlag.
Dolk, K (2018) ”För barn är det roligt.” Normer, delaktighet och vägar till förändring. I M. Øksnes & M. Samuelsson (red.), Motstånd (s. 39 – 52). Studentlitteratur AB.
Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur AB
Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015) Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. Liber AB.
Eriksson-Zetterqvist, U. & Ahrne, G. (2015) Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (red.),
Eidevald, C. & Engdahl, I. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och
lekfullt stöd för lärande och utveckling. Liber AB.
Hejlskov Elvén, B. & Edfelt, D. (2017). Beteendeproblem i förskolan: om lågaffektivt
bemötande. Natur & Kultur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Studentlitteratur AB.
Lenz Taguchi, H. (2000). Emancipation och motstånd - dokumentation och kooperativa
lärprocesser i förskolan. [doktorsavhandling] HLS förlag.
Lundgren, U. P. (2014) Den moderna skolan blir till – ett framtidsprojekt. I U. P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (red.), Lärande skola bildning- grundbok för lärare (s.55–78). (3. Uppl.) Natur och kultur.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärares metod och vetenskapsteori (s. 144–155). Liber AB.
Markström, A-M. (2005) Förskolan som normaliseringspraktik – en etnografisk studie. Linköpings universitet
Markström, A-M. (2010). Talking about children´s resistance to the institutional order and
teachers in preschool. Hämtat från: https://doi.org/10.1177/1476718X10368591
Martinsson, L. & Reimers, E. (2014) Inledning. I L. Martinsson & E. Reimers (red.), Skola i
normer (s. 9 – 15). Gleerups utbildning AB.
Mero-Jaffe, I. (2011) Is that what I said?' Interview Transcript Approval by Participants: An Aspect of Ethics in Qualitative Research. International Journal of Qualitative Methods,10 (3), 231-247. https://doi.org/10.1177/160940691101000304
Palla, L. (2011) Med blicken på barnet, om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Malmö Högskola.
Socialstyrelsen (1987) Pedagogiskt program för förskolan. Stockholm, Sverige: Allmänna förlaget.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17–31). (2. Uppl.) Liber AB.
Sverige, Skolverket (1998) Läroplan för förskolan, 1998, lpfö98. Hämtad från:
http://ncm.gu.se/media/kursplaner/forskola/1998.pdf
Sverige, Skolverket (2018) Läroplan för förskolan 2018, lpfö18.
SOU 1972:26. Förskolan del 1-betänkande angivet av 1968 års barnstugeutredning. Hämtad från: https://lagen.nu/sou/1972:26?attachment=index.pdf&repo=soukb&dir=downloaded
Sundqvist, Maria (1994). De vanartade barnen. Mötet mellan barn, föräldrar och Norrköpings barnavårdsnämnd 1903 – 1925. Hjelm.
Øksnes, M. & Samuelsson, M. (2018). ”Nej, jag gör det på mitt sätt!” Motstånd i förskola. I M. Øksnes & M. Samuelsson. (red.), Motstånd (s. 11 – 33). Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer – inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur AB.
Bilaga 1
Intervjuguide
Inledning
Hej tack för att du vill vara med i våran studie. Mig känner du sedan innan men detta är min kollega Lovisa/Frida, vi skriver examensarbetet tillsammans.
Vårat syfte med studien är: Syftet med studien är att bilda mer kunskap om hur förskollärare bemöter barn som gör motstånd.
Därför kommer denna intervju mestadels kretsa kring vad motstånd är och hur du som förskollärare bemöter det.
Vi kommer spela in detta tillfälle via mobilen, med en ljudupptagnings app för att lättare kunna analysera materialet. Det kommer även att transkriberas, denna transkribering av materialet kommer du att få tillgång till ifall du vill det, för att sedan vid senare tillfälle kunna diskutera ännu en gång kring ämnet, samt om du har ändrat dig i någon av frågorna (eller tänkt mer).
Denna transkribering, inspelade materialet samt allt annat som kan kopplas till dig som informant kommer avidentifieras på ett sådant sätt att bara vi 3 i detta samtal här och nu vet vem du är.
Du har som tidigare nämnt rätt att avbryta din medverkan, samt denna intervju när som helst utan vidare förklaringar på varför.
Vi räknar med att intervju kommer ta ca 40 minuter upp till en timme.
Faktafrågor
Hur länge har du jobbat i förskolan?
Hur länge har du varit utbildad?
Vad fick dig att du att utbilda dig till förskollärare?
Hur är det att jobba i förskola?
Introduktionsfrågor
Har förskolan och ni samma/ skilda föreställningar om barn, normer, regler etc.? Exempel?
Vad kan ett motstånd vara?
Hur tänker du att ett barn kan göra motstånd?
Övergångsfrågor / saga
(Frågor som förskollärarna får med sig)
Visar barn ett motstånd i denna situation?
Vad skulle du göra i denna situation?
Nyckelfrågor
När tror du barn kan göra motstånd?
Upplever du att barns motstånd kan synas mer i specifika miljöer eller situationer?
Har du några erfarenheter av detta som du vill dela med dig av?
Nu är det bara två frågor kvar.
Finns det något som är rätt respektive fel i en fråga om motstånd?
Känner du att du har de strategier som behövs för att möta ett barn som gör motstånd eller utmanar? i så fall vilka?
Avslut
Nu är alla våra frågor slut, är det något mer du skulle vilja tillägga ett gå tillbaka till?
Tack för att du ställt upp i våran studie, vi hör av oss så snart som möjligt med vidare information.
Bilaga 2
Informationsbrev och förfrågan om medverkan i intervjustudien.
Vi är två stycken förskollärarstudenter på högskolan för lärande och kommunikation och som en del i vår utbildning ingår det att genomföra en kandidatexamen som kommer presenteras i form av en skriftlig rapport vid högskolan.
Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om hur förskollärare skapar en förståelse kring barns motstånd samt beskriver vilka strategier de använder.
Insamlingen av data kommer ske via enskilda intervjuer med fyra förskollärare. Intervjuerna kommer ske vid två tillfällen per deltagare, för att skapa en fördjupning inom ämnet. På grund av rådande omständigheter kommer detta genomföras med hjälp av videosamtal (Messenger, Skype mm.). Intervjuerna beräknas ta omkring 30 minuter per gång och kommer att spelas in. Den insamlade data kommer att avidentifieras och behandlas så att inga obehöriga kan ta del av det, i enlighet med bestämmelser i Sekretesslagen. Din medverkan är frivillig och kan när som helst under studiens gång avbrytas utan närmare motivering, därtill kommer din medverkan inte påverka ditt pedagogiska uppdrag.
Med vänliga hälsningar
Lovisa Andersson & Frida Västsäter
Kontaktuppgifter
Frida Västsäter XXXXX@student.ju.se Tel: 070-xxxxxxx Lovisa Andersson XXXXX@student.ju.se Tel: 070-xxxxxxxHandledare: Susanna Anderstaf
Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping University
Bilaga 3
Underlag för intervju.
När det är dags för lunch passar Anna och Abbe på att snabbt sätta sig bredvid varandra, trots att det egentligen inte är deras fasta platser. De har lekt tillsammans på gården hela
förmiddagen, och nu är de fulla av prat om sina upplevelser och om hur leken ska gå vidare. Anna tar för sig av maten på bordet och pratar på för fullt. Abbe tar lika mycket mat som Anna, men han äter inte, han har fullt upp med att prata.
- Nej, Anna och Abbe, nu får ni sluta prata, ingen annan får ju en syl i vädret, säger förskolläraren Patrik.
Barnen fortsätter prata, Anna äter, Abbe kör runt med maten på tallriken samtidigt som han fortsätter prata.
- Abbe, nu måste du vara tyst och börja äta, säger Patrik. Och hur kommer det sig att du sitter vid vårt bord? Ni ska ju sitta vid olika bord, har vi bestämt, för annars äter du nästan ingenting.
- Nu är jag klar, får jag gå från bordet, tack för maten, säger Anna. - Jag med, säger Abbe.
- Nej, det får ni inte, vi har en regel om att vänta tills alla vid bordet är klara, det vet ni, svarar Patrik.
- Men vi är klara, visst Abbe, vi vill ju bara fortsätta leka, säger Anna. Patrik suckar, slår ut med händerna, tittar på de andra pedagogerna i rummet.
Frågor att fundera kring:
Visar barnen ett motstånd i denna situation? Vad skulle du göra i den här situationen?