Avslutade reflektion

Har vi lyckats med att genomföra vårt uppdrag? Syftet med studien var att beskriva förskollärares syn på och arbetssätt med utomhuspedagogiken. Utifrån den insamlade empirin upplever vi att vi fått svar på studiens frågeställningar. Vi har dock kommit underfund med att vi hade behövt fler frågor kring hur de didaktiska frågorna finns med i förhållandet till måluppfyllelse i läroplanen. Hade vi fått ett annat resultat om vi hade haft frågor kring risker eller tydliga nackdelar med att vistas i närmiljön? Nu gavs det utrymme att beskriva utomhuspedagogiken, men vi frågade inte konkret efter nackdelar med att vara utomhus. Överlag upplever vi att arbetet har gett oss mer än vad vi i förväg trott. Vi hade en förutfattad mening om att utevistelsen i närmiljön ställdes in mer än vad resultatet visat. När det gäller arbetssätt och synsätt har studien gett oss mer att stå på i vårt framtida yrke, både i tidigare forskning men även i studiens resultat. Närvarande, trygghet och rörelse är tre begrepp som vi tillsammans med didaktikens frågor tar med oss i vårt egna utforskande av utomhuspedagogiken.

Med det sagt vill vi avsluta vårt arbete med ett citat från en av våra intervjuade förskollärare som en sammanfattning av vår studie, men även som en sammanfattning av utomhuspedagogiken. ”Så där, man tänker först utomhuspedagogik, det handlar bara om att vara utomhus liksom, men det är ju så mycket mer än så” (F2).

Referenser

Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori för

psykologi och andra beteendevetenskaper. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Ball, David J (2004). Policy issues and risk–benefit trade-offs of ‘safer surfacing’ for children’s playgrounds. Accident Analysis & Prevention Volume 36, Issue 4, July 2004, Pages 661–670.

Barr, Anette, Nettrup, Annica & Rosdahl, Anna (2011). Naturförskola: lärande för

hållbar utveckling. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Bixler, Robert & Floyd, Myron (1997). Nature is Scary, Disgusting, and Uncomfortable.

Environment and Behavior, 1997, Vol.29(4), pp.443–467.

Björkdahl Ordell, Susanne (2007). Enkät som redskap. I: Dimenäs, Jörgen (red.). Lära

till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Brügge, Britta (2011). Varm, torr, mätt och glad. I Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.). Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för

kunskap, känsla och livskvalitet. 4., [uppdaterade, rev. och utök.] uppl. Stockholm:

Liber.

Brügge, Britta & Szczepanski, Anders (2011). Pedagogik och ledarskap. I Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.). Friluftslivets pedagogik: en miljö- och

utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. 4., [uppdaterade, rev. och

utök.] uppl. Stockholm: Liber.

Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (2004). Rum för lärande – några reflexioner om utomhusdidaktikens särart. I Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Danielsson, Agneta (red.) (2001). Rörelseglada barn: ett kursmaterial för

rörelseutveckling med förskolebarn. Stockholm: Gothia.

Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur.

Englund, Tomas (1997). Undervisning som meningserbjudande. I Uljens, Michael (red.).

Didaktik: teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Ericksson, Gudrun & Gustafsson, Jan-Eric (2014). Bedömningens dubbla funktion – för lärandet och likvärdigheter. I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.).

Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg.

Stockholm: Natur & kultur.

Ericsson, Gunilla (2004). Uterummets betydelse för det egna växandet. I Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Ericsson, Ingegerd (2005). Rör dig - lär dig: motorik och inlärning. Stockholm: SISU idrottsböcker.

Grahn, Patrik (red.) (1997). Ute på dagis: hur använder barn daghemsgården?

utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. Alnarp: MOVIUM.

Halldén, Gunilla (2011). Barndomens skogar: om barn i natur och barns natur. Stockholm: Carlsson.

Hedberg, Per (2004). Att lära ute – Naturskola. I Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Jank, Werner & Meyer, Hilbert (1997). Nyttan av kunskaper i didaktisk teori. I Uljens, Michael (red.). Didaktik: teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Key, Ellen (1911–1912). Barnets århundrade: studie. Stockholm.

Kihlström, Sonja (2007). Intervju som redskap. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare:

att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1.

uppl. Stockholm: Liber.

Klaar, Susanne & Öhman, Johan (2014) Doing, knowing, caring and feeling: exploring relations between nature-oriented teaching and preschool children's learning,

International Journal of Early Years Education, 22:1, 37–58, DOI: 10.1080/09669760.2013.809655.

Lantz, Björn (2014). Den statistiska undersökningen: grundläggande metodik och typiska

problem. 2., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lidberg, Caroline (2014). Att vara lärare – den didaktiska reliefen. I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för

lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur.

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en

introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo.

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2016). Undervisning i teori och praktik: en

introduktion i didaktik. 6. uppl. Umeå: Fundo Förlag.

Mårtensson, Fredrika (2011). Miljöpsykologiska perspektiv på barns naturkontakt. I Mårtensson, Fredrika, Lisberg Jensen, Ebba, Söderström, Margareta & Öhman, Johan.

Den nyttiga utevistelsen? forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengegemang. Stockholm: Naturvårdsverket. Tillgänglig på Internet:

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6407- 5.pdf.

Ohlsson, Anders (2015). Utomhuspedagogik: utveckling och lärande i naturen. 1. uppl. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Pedagogiskt program för förskolan. (1987). Stockholm: Kundtjänst, Allmänna förl.

[distributör]Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/30947.

Quennerstedt, Mikael, Öhman, Marie & Öhman, Johan (2011). Friluftsliv, hälsa och livskvalitet. I Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.). Friluftslivets

pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. 4.,

[uppdaterade, rev. och utök.] uppl. Stockholm: Liber.

Selander, Staffan (2017). Didaktiken efter Vygotskij: design för lärande. Första upplagan Stockholm: Liber.

SFS (2010:800). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). Åttonde upplagan Sverige, Stockholm: Wolters Kluwer. 2017.

Sjöstrand Öhrfelt, Magdalena (2015). Barn i natur och natur i barn: en diskursanalys av

texter om utomhuspedagogik och uteförskola. Licentiatavhandling Malmö: Malmö

Skolinspektionen (2011). Förskolans pedagogiska uppdrag [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolinspektionen Tillgänglig på Internet: http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/forskolaped/kvalgr- forsk-slutrapport.pdf.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.]. Stockholm. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. uppl.]. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsk olbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442.

Strotz, Håkan & Svenning, Stephan (2004). Betydelsen av praktisk kunskap, den tysta kunskapen. I Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.).

Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Szczepanski, Anders (2007). Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I Dahlgren, Lars Owe (red.). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir

lärmiljö. Lund: Studentlitteratur.

Szczepanski, Anders (2008). Handlingsburen kunskap: lärares uppfattningar om

landskapet som lärandemiljö. Lic. avh. Linköping: Linköpings universitet, 2008.

Tillgänglig på Internet: http://liu.diva-

portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:234992.

Söderström, Margareta (2011). Medicinska perspektiv på barns naturkontakt. I Mårtensson, Fredrika, Lisberg Jensen, Ebba, Söderström, Margareta & Öhman, Johan.

Den nyttiga utevistelsen? forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengegemang. Stockholm: Naturvårdsverket Tillgänglig på Internet:

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6407- 5.pdf.

Uljens, Michael (1997). Grunddrag till reflektiv skoldidaktisk teori. I Uljens, Michael (red.). Didaktik: teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria: didaktik,

dokumentation och bedömning i förskola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning, Stockholm.

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf. Wilhelmsson, Birgitta (2012). Teachers' intention for outdoor education conceptualizing

learning in different domains. Umeå: Umeå universitet Tillgänglig på Internet:

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:535314/FULLTEXT02.pdf.

Wohlin, Ammi (2004). Kulturlandskapet och torpet i undervisningen. I Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Åkerblom, Petter (2004) Med livet som insats. I Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Öhman, Johan (2011). Pedagogiska perspektiv på barns naturkontakt. I Mårtensson, Fredrika, Lisberg Jensen, Ebba, Söderström, Margareta & Öhman, Johan. Den nyttiga

utevistelsen? forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengegemang. Stockholm: Naturvårdsverket. Tillgänglig på Internet: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6407- 5.pdf.