6. Diskussion
6.6 Avslutande ord
Livet lär, något som kvinnornas berättelser i den här studien gestaltar på olika sätt. Den här
studien uppvisar ett sätt att få tillgång till den äldre människans erfarenheter av organiserade aktiviteter i ett socialt sammanhang. Den äldre människans kunskap och röst måste få träda fram, tas tillvara på och användas som utgångspunkter för ett framtida hälsofrämjande arbete inom äldreomsorgen. För vem kan bättre veta vad den äldre människan vill ha än just hon själv?
42
Referenslista
Agahi, N., Lagergren, M., Thorslund, M., & Wånell, S. E. (2005). Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. En kunskapssammanställning. Statens folkhälsoinstitut. Allwood, J. (1994) Language, communication and social activity – Towards an analysis of the linguistic communicative aspects of social activities. Activity theory. Gothenburg: Gothenburg Papers in Theoretical Linguistics, no 73.
Andersson, L. (2008). Ålderism. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, J. (1999). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning: I
Bengtsson, J. (red.): Med livsvärlden som grund: bidrag till utvecklandet av en
livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Berkman, L. (1995). The role of Social Relations in Health Promotion. Psychosomatic Medicine, 57, s. 245-254. American Psychosomatic Society. Tillgänglig: 7 november 2010. Bonde-Nielsen, E., Platz, M (2006). Portrætter af gamle ensomme – gør boligen en forskel?
Videnscenter på Ældreområdet.
www.aeldreviden.dk
Bowling, A., Gabriel, Z. (2004). Quality of life from the perspectives of older people.
Cambridge University Press, Ageing & Society 24, s.675- 691. United Kingdom. Tillgänglig:
13 november 2010.
Calderon, K.S. (2001). Making the Connection Between Depression and Activity Levels Among the Oldest- Old: A Measure of Life Satisfaction. Activities, Adaptation & Aging 2001 Vol. 25 No. 2 pp. 59-73.
Carlsson, M., Clark, F., & Young, B. (1998). Practical Contributions of Occupational Sciene to the Art of Successful Ageing: How to Sculpt a Meaningful Life in Older Adulthood.
Journal of Occupational Science. Vol, 5 No 3, pp 107-118.
Cattan, M., White, M., Bond, J., Learmouth, A. (2005). Preventing social isolation and loneliness among older people: a systematic review of health promotion interventions.
Cambridge University Press, Ageing & Society 25, 2005, s.41–67. United Kingdom.
Claeson, L. (2010). Tid och existentiellt meningsskapande. Kvinnors berättelser om sitt liv
med allvarlig sjukdom. Doktorsavhandling, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet
no. 169. Elanders Sverige AB: Stockholm.
Cohen, L, Manion, L, Morrison, K. (2007). Research Methods in Education. New York, USA: Routledge.
Conle, C. (2001). The rationality of Narrative Inquriy in Research and Professional Development, European Journal of Teacher Education, (1) 24: 21-33.
43
Dehlin, O., Hagberg, B., Rundgren, Å., Samulesson, G., Sjöbeck, B. (2000). Gerontologi:
Åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Stockholm: Natur och kultur.
Egidius, H. (2003). Pedagogik för 2000- talet. Stockholm: Natur och kultur.
Ehn, B., Klein, B. (1994). Från erfarenhet till text; om kulturvetenskaplig reflexivitet. Stockholm: Carlsson.
Glass TA, de Leon CM, Marottoli RA, Berkman LE. Population based study of social and productive activities as predictors of survival among elderly Americans. BMJ 1999;319:478-83.
Grimby,A. Grimby, G. (2001). Åldrandets villkor. Lund: Studentlitteratur.
Grip, L. (2000). De evigt unga, de redan gamla. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Hammersley, M. (2010) Reproducing or constructing? Some questions about transcription in social research. Qualitative Research. V. 10, s. 553-569.
Hydén, L- C & Hydén, M. (1997). Att studera berättelser: Samhällsvetenskapliga och
medicinska perspektiv. Stockholm: Liber.
Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Lai, C, K-Y. (2010) Narrative and narrative enquriy in health and social scienses. Nurse researcher 2010, Vol. 17, Issue 3, p 72-84. Databas: Academic search elite.
Langellier, K,M., Peterson E,E. (2004). Storytelling in Daily life: Performing narrative. Philadelphia: Temple University Press.
Lieblich, A., Tuval-Mashiach, R., & Zilber, T. (1998). Narrative Re-search. Reading, Analysis and Interpretation, p1–. From Acts of Me-aning, Bruner. England, London: Harvard. Liedman, S.-E. (2001) Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper. Stockholm: Bonnier. Lundby, G. (2002) Livsberättelser och terapi. Stockholm: Natur och kultur.
Norman, K.D (1989). Interpretive Biography. Newbury Park: Sage.
Nilsson, E., Nilsson, S., Räftegård Färggren, T., & Åkeson, N. 2009:18 Det är aldrig för sent!
Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Nilsson, I. (2006). Occupational engagement among older people. Evaluation, Repertoire,
and Relation to Life Satisfaction (avhandling för doktorsexamen, Umeå universitet).
Occhs, E & Capps, L 2001. Living Narrative. Creating Lives in Everyday Storytelling. London: Harvard University Press.
44
Rapport, F. (2010) Summative Analysis: A Qualitative Method for Social Science and Health Research. International journal of Qualitative Methods.
Regeringskansliet:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c4/27/44/ec4860be.pdf. Tillgänglig 2 november 2011.
http://www.sweden.gov.se/sb/d/1954/a/140893. Tillgänglig: 2 november 2011.
http://www.sweden.gov.se/sb/d/1954/a/18814. Tillgänglig: 23 mars 2011.
http://www.regeringen.se/content/1/c4/26/11/b51e808d.pdf. Tillgänglig: 23 mars 2011.
SOU 2003:91. Statens offentliga utredningar. Äldrepolitik för framtiden - 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning. Stockholm: Elanders Gotab.
Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur. Statistiska centralbyrån: Från folkbrist till åldrande befolkning
http://www.scb.se/statistik/BE/AA9999/2003M00/BE90S%C3%859901_04.pdf. Tillgänglig: 11 november 2010.
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärandeprocesser och det kollektiva minnet. Falun: Nordstedts akademiska förlag.
Säljö, R (2006). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Smedjebacken: Nordstedts akademiska förlag.
Tate, R. B., Lah, L., & Cuddy, T. E. (2003). Definition of successful aging by elderly Canadian males: The Manitoba follow-up study. Gerontologist, 43, 735-744.
Vetenskapsrådet:Forskningsetiskaprinciper
http://www.tenk.fi/hymy/files/Ruotsin_ohje_1990.pdf. Tillgänglig: 2011-04-12.
Who: World Health Organization Ageing and Health Programme. The Role of Physical
Activity in Healthy Ageing. http://whqlibdoc.who.int/hq/1998/WHO_HPR_AHE_98.2.pdf .
Tillgänglig: 2010-11-09.
Xavier FM., Ferraz MP, Marc N, Escosteguy NU & Moriguchi EH. (1995). Elderly people´s definition of quality of life. Geriatric neuropsychiatric ambulatory (ANPEG) of the Institute of Geriatrics and Gerontology of the Catholic University of the state of Rio Grande do Sul (PUCRS). Porto Alegre, RS, Brazil.
Ödman, P-J (2007). Tolkning, förståelse och vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Nordstedts Akademiska förlag.
45