I detta avsnitt sker en sammanfattande och avslutande analys av en eventuell förändring vid ett införande av förslaget från SOU 2008:80, redovisningsnormer, Redovisningsmodellen, Status Quo-modellen och Uppdelningsmodellen som en del av det sociala kontraktet.
I Sverige råder det en lång tradition av sambandet mellan redovisning och beskattning, och det sociala kontraktet som finns mellan samhället, företag och Skatteverket står inför en möjlig förändring. Det är denna långvariga tradition av ett starkt samband som troligen är en bidragande orsak till att efterfrågan från företag saknas till förslaget som kommer från SOU 2008:80. För att illustrera sambandet mellan redovisning och beskattning finns det tre modeller och rättsläget för redovisningsregler och rättspraxis överensstämmer med kriterierna för redovisningsmodellen.
Redovisningsmodellen har länge existerat i Sverige och företag känner sig trygga med att befinna sig i ett läge där sambandet mellan redovisning och beskattning är starkt, på grund av den starka traditionen. Oavsett om Redovisningsmodellen, Status Quo-modellen eller Uppdelningsmodellen är tillämpningsbar på Sverige kommer det alltid att finnas för- och nackdelar med respektive modell.
Till skillnad från den starka traditionen som finns till redovisningssystemet idag har det under vår undersökning framkommit att många saknar kunskap och medvetenhet om det nya förslaget. Under uppsatsskrivandet har det flera gånger framkommit att det existerar bristfällig information om förslaget och dess konsekvenser, vilket även har påpekats av somliga respondenter.
Då det finns lite information i dagsläget om hur förändringarna och reformen kan komma att påverka företag lägger företag, rådgivare och Skatteverket ingen kraft på att bli införstådda i förslaget. För dessa är förslaget långt borta och respondenterna anser att det finns andra viktigare ärenden och nyheter att lägga resurserna på. Förslaget har även varit återkommande och vi kan även tänka oss att det är därför företag och Skatteverket ställer sig återhållsamma då lagförslaget ständigt förändras. När det i dagsläget finns begränsad information om konsekvenserna och förslaget i dess helhet anser vi att det är förståeligt att det finns ett
genomföra eller lägga resurser till ett förslag där mycket fortfarande är oklart och förslaget har en tendens att återkomma som utredning. Motståndet som finns till förslaget anser vi grundar sig i okunskap, bristfällig information, ovisshet och den starka traditionen som finns för ett starkt samband mellan redovisning och beskattning i Sverige idag.
Ingen vet hur samhället, företag och Skatteverket kan påverkas av förslaget, det är bristen av information och kunskap som vi anser påverkar företag och Skatteverkets negativa inställning till förslaget. Förslaget innebär en stor beskattningsreform som skulle påverka alla svenska företag och även Skatteverkets kontroll, reformen kommer även att pågå under lång tid. Om införandet inte skulle gå som planerat, anser vi att, stora samhällsekonomiska och privata kostnader skulle kunna gå till spillo. På grund av de kostnader som kan uppkomma i och med införandet av ett frikopplat system är det viktigt att processen är näst intill felfri och inte påskyndas för snabbt.
Utredningen för sambandet mellan redovisning och beskattning har varit under utredning ett flertal gånger vilket tyder på att det finns ett problematiskt förhållande. Många anser att det kommer ta lång tid med ett eventuellt införande, en respondent nämnde till och med att det kan ta upp till 20 år, om det ens införs. Vi blev väldigt förvånade över resultatet att det kan ta lång tid, då vi i början antog att förslaget var högaktuellt och skulle genomföras inom en snar framtid. Under arbetets gång har vi dock börjat inse att detta är en enorm reform och kommer att ta lång tid att genomföra och det sker inte bara över en natt.
Om en förändring sker av det sociala kontraktet innebär det att relationerna tillfälligt förändras och sätts ur spel innan de återgår till en trygg relation igen. För tillfället kan svenska företag påverka normgivningen som styr företagsbeskattningen. Om en frikoppling sker mellan redovisning och beskattning kommer då riksdagen att styra företagsbeskattningen.
Skatteverket och företag kommer att behöva ny rättspraxis som framtas av domstolarna.
Företags relation i det sociala kontraktet kommer att förändras om företagsbeskattningen inte utgår ifrån god redovisningssed. Deras relation kommer därmed förändras och de får tillförlita sig på svensk lag som de inte kan påverka genom företags organisationer.
Det har framkommit att det är svårt att göra kartläggande studier för förslaget från SOU 2008:80 som grundas i att frikoppla redovisnings- och beskattningssystemet. Svårigheter att
konsekvenser och införandet av K-regelverket. Vi ville skapa en förståelse men har insett att detta inte är möjligt innan samtliga regler, både beskattning och regler inom K-regelverken, är fastställda.
Det har fortfarande inte fattats ett beslut om förslaget ska genomföras och en frikoppling mellan redovisning och beskattning kommer säkerligen att dröja. Det innebär att det sociala kontraktet mellan samhälle, företag och Skatteverket i nuläget inte påverkas. Först när det blir aktuellt med en frikoppling kommer det sociala kontraktet att stå inför en förändring. Om det sociala kontraktet förändras innebär det att nya regler och normer måste skapas mellan samhälle, företag och Skatteverket.
Vi trodde att förslaget från SOU 2008:80 var aktuellt och skulle genomföra inom en snar framtid. Under arbetets gång visade sig att det fanns flera oklarheter i förslaget vilket försvårade arbetet eftersom det även saknades kännedom om förslaget. En frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle, som nämndes ovan, vara en stor reform och beslutet om en frikoppling förmodar vi kommer att dröja. Dock anser vi att internationella och privata företagsorganisationers normer påverkas svensk redovisning, eftersom Sveriges företagsbeskattning fortfarande sker enligt god redovisningssed. Det innebär att Sverige fortfarande kommer att få en högre internationell och influerad redovisning där sambandet troligtvis går mot en frikoppling.