Syftet med detta arbete var att belysa äldres upplevelser av att åldras i glesbygd. Frågeställningarna handlade om för- och nackdelar med att åldras i glesbygd, äldres uppfattning gällande vård- och omsorg samt vilken innebörd de lägger i begreppet ”livskvalitet”. Resultaten visade att majoriteten trivs i glesbygden. Fördelarna var relaterade till miljön, nackdelarna i regel till avstånden och de negativa samhällsförändringarna. Upplevelsen av åldrandet i glesbygd är emellertid en subjektiv upplevelse där sådant som kön, klass och övriga livsloppet spelar in. Vi har också sett att de äldre formar en egen livsform och själva aktivt skapar en god tillvaro och livskvalitet, trots de svårigheter de möter i glesbygden. Livskvalitet var relaterat till sådant som möjligheter, gemenskap och hälsa. Gällande omsorgsfrågan fanns ett ömsesidigt utbyte i grannskapet och när hjälpbehovet ökar skulle de vända sig till kommunen, som det också fanns en stor tilltro till. Vi kan utifrån resultaten anta att platsen och samhällsförändringarna är viktiga för upplevelsen av åldrandet och att åldrandet i glesbygd skiljer sig från åldrandet i urbana miljöer. Det är dock bara rena spekulationer. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex stycken äldre personer bosatta i en glesbygdskommun i Norrlands inland. Då de äldres upplevelser stod i fokus var det också ett adekvat val. Intervjuerna gav oss en djup och nyanserad förståelse och genomfördes på önskad plats vilket tycktes ge informanterna trygghet. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket var till stor hjälp vid analysprocessen, som genomfördes systematiskt och med noggrannhet. För att förstå materialet har det vägts mot både tidigare forskning och två teoretiska perspektiv. Forskningen på området var omfattande, men få studier var genomförda i en skandinavisk kontext. Mycket forskning kom från Asien, framförallt Kina, vilket är kontexter som kan stämma mindre överens med den skandinaviska välfärdsregimen och den svenska kulturen. Vi inkluderade enbart de artiklar vi ansåg vara relevanta, både av kvantitativ och kvalitativ art. Sammantaget anser vi att litteraturen var mångsidig, så till vida att både den utarmade och idylliska glesbygden framställdes, vilket vi tolkar som både för- och nackdelar med att bo och åldras i glesbygd. Vi anser också att resultaten stämmer väl överens med såväl tidigare forskning som vår egen förförståelse. Möjligen innehöll utsagorna mer än förväntat om den aktiva vardagen i glesbygden samt hur viktigt föreningslivet kan vara (Elmqvist, 2014). Det kritiska livsloppsperspektivet och
42
livsformsanalysen användes som analysverktyg och var till hjälp för att förstå vårt empiriska material, men kunde möjligen ha varit mer framträdande. Utifrån det faktum att åldrandet i Sverige och i glesbygd är föränderligt, kan skilja sig åt och att gruppen är heterogen (Manthorpe et al., 2008) var det också relevant att visa hur generationstillhörighet och position i livsloppet betyder mycket (Hagberg, 2015) och att det finns stora skillnader i vardagsstrategier. Vidare var variationen i urvalet bra. Möjligen kan bilden vara missvisande, då enbart de mest aktiva genom pensionärsorganisationerna valdes. Å andra sidan var det också som tidigare nämnt inte heller vår avsikt att inkludera de allra mest utsatta äldre i glesbygden.
Trots att ingen av oss hade erfarenhet av något liknande projekt är vi nöjda och vi anser att litteraturen och erfarenheter från andra sammanhang varit till hjälp under processens gång. I och med denna studie har vi sett hur det kan vara att åldras i Sverige idag. För att få en fördjupad bild skulle det vara intressant att studera fler kontexter, fler glesbygder och att jämföra med urbana miljöer, såväl kvalitativt som kvantitativt. Liknande vore det intressant att studera olika kohorter och deras upplevelser av glesbygden, i enlighet med livsloppsperspektivet. Detta då livsformer och förutsättningarna kan se olika ut och då livsberättelserna är dynamiska och kontextuellt formade (Snellman, 2009). Föreliggande studie har vidare fokuserat på intersektioner som ålder, kön och klass och enbart studerat etniska svenskar och heterosexuella. För en kommande studie kan det vara bra att inkludera fler kategorier och se hur bland annat sexualitet, etnicitet och funktionsvariation kan påverka upplevelserna. Att genomföra en nätverksstudie och undersöka utbytet i relationerna i glesbygd skulle liknande kunna vara ett forskningsområde, då vi sett att nätverken kan se olika ut. Till exempel de ensamstående, i synnerhet ensamstående kvinnor skulle vara intressant att undersöka med utgångspunkt i ett intersektionellt perspektiv. Detta då de i litteraturen framställdes som en utsatt grupp i flera hänseenden (Larsson & Torslund, 2002; Snellman, 2009) och enligt respondenterna mötte fler utmaningar och riskerade att bli mer beroende av hjälp från det offentliga och andra håll. Kunskaper om äldre och åldrande i olika kontexter är av allra största vikt i dagens samhälle som genomgår förändringar. Det är viktigt att ha kunskap om människors olika levnadssätt och behov i olika delar av landet och hur omgivningen kan påverka livskvaliteten. Annars kan det som Elmqvist (2014) menar bidra till stereotyper och ett osynliggörande av åldrandet i glesbygd. Resultaten från denna studie hoppas vi kan vara
43
användbara för främst praktiker som möter äldre i en glesbygdskontext, till exempel biståndshandläggare och hemtjänstpersonal, men även för politiker, beslutsfattare och samhällsplanerare som bland annat ansvarar för service, policys och transporter. Det handlar om att alla kommuner i landet, stora som små, ska kunna verka för ett gott åldrande och en god tillvaro för de äldre, oavsett vart de bor eller vem de är.
44
Referenser
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (2., [uppdaterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Andersson, J., Lukkarinen Kvist, M., Nilsson, M., & Närvänen, A-L. (2011). Att leva med tiden: Samhälls- och kulturanalytiska perspektiv på ålder och åldrande (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Andersson, S. (2012). Hemmets och vardagslivets betydelse för äldre på landsbygden i Finland. I M. Abrahamsson & C. Nord (Red.), Äldres boende:
Forskningsperspektiv i Norden (s. 93-106) (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Berg, S. (2007). Åldrandet: Individ, familj, samhälle (1. uppl.). Malmö: Liber. Bie, K. (2009). Reflektionshandboken (1. uppl.). Malmö: Gleerups.
Blomberg, S., & Dunér, A. (2015). Biståndshandläggarens yrkesroll och
handlingsutrymme inom äldreomsorgen. I S. Johansson, P. Dellgran & S. Höjer (Red.), Människobehandlande organisationer: Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete (s. 194-213) (1.utg.). Stockholm: Natur & kultur. Bryant, C., Bei, B., Gilson, K., Komiti, A., Jackson, H., & Judd, F. (2012). The
relationship between attitudes to aging and physical and mental health in older adults. International Psychogeriatrics, 24(10), 1674-1683.
doi:10.1017/S1041610212000774
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber. Butler, S. S., & Cohen, A. L. (2010). The importance of nature in the well-being of rural
elders. Nature and Culture, 5(2), 150-174. doi: 10.3167/nc.2010.050203 Bäck-Wiklund, M., & Lindfors, H. (1990). Landsbygd, livsform och
samhällsförändring. Göteborg: Daidalos.
Centre for Ageing Research and Development in Ireland [CARDI]. (2010). Transport and
Rural Ageing. Dublin: Centre for Ageing Research and Development in Ireland. Cohen, A. L., & Bennett, C. R. (2017). Support network connectedness in the lives of
community-dwelling rural elders and their families. Marriage & Family Review, 53(6), 576-588. doi: 10.1080/01494929.2016.1247763
Elmqvist, A. (2014). Landsbygdsforskning i Sverige med exempel från övriga Norden: En kunskapsöversikt. Norrköping: Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande [NISAL], Linköpings universitet.
45
Erlandsson, S., Storm, P., Stranz, A., Szebehely, M., & Trydegård, G-B. (2013). Marketising trends in Swedish eldercare: Competition, choice and calls for stricter regulation. In G. Meagher & M. Szebehely (Eds.), Marketisation in Nordic eldercare: A research report on legislation, oversight, extent and consequences (s.23-84). Stockholm: Stockholms universitet.
Espvall, M., & Dellgran, P. (2010). Can we count on each other? Reciprocity and conflicts in financial support in Sweden. International Journal of Social Welfare, 19(1), 84-94. doi: 10.1111/j.1468-2397.2008.00615.x
Evans, R. J. (2009). A comparison of rural and urban older adults in Iowa
on specific markers of successful aging. Journal of Gerontological Social Work, 52(4), 423-438. doi: 10.1080/01634370802609197
Fonseca, A. M., Paúl, C., & Martin, I. (2008). Life satisfaction and quality of life amongst elderly Portuguese living in the community. Portuguese Journal of Social Science, 7(2), 87-102. doi: 10.1386/pjss.7.2.87/1
Glesbygd. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2018-04-11 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/glesbygd
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hagberg, J-E. (2012). Gamla människors tillhörighet till sin boplats. I M. Abrahamsson & C. Nord (Red.), Äldres boende: Forskningsperspektiv i Norden (s. 73-92) (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Hagberg, J-E. (2015). Att vara gammal och leva på landsbygden: Äldres uppfattningar om vardagen och åldrandet. Norrköping: Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande [NISAL].
Højrup, T. (2003). State, culture and life-modes: The foundations of life-mode analysis. Aldershot: Ashgate.
Jakobsen, L. (1999). Livsform, kön och risk: En utveckling och tillämpning av realistisk livsformsanalys (Doktorsavhandling, arkiv avhandlingsserie, nr. 50). Lund: Arkiv förlag.
Jönson, H., & Harnett, T. (2015). Socialt arbete med äldre (1. utg.). Stockholm: Natur & Kultur.
Karlsson, A. (2010). Unga bor i storstan - Äldre i glesbygd. Välfärd, 3, 10-11. Från https://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0001_2010k03_ti_05_a05ti1003.pdf
46
Keating, N.C. (2008). Revisiting rural aging. In N.C. Keating (Eds.), Rural aging: A good place to grow old? (s.121-130). Bristol: Policy.
Keating, N.C, & Phillips, J. (2008). A critical human ecology perspective on rural aging. In N.C. Keating (Eds.), Rural aging: A good place to grow old? (s.1-10). Bristol: Policy.
Kolb, P. J. (2004). Theories of aging and social work practice with sensitivity to
diversity. Journal of Human Behavior in the Social Environment, 9(4), 2-24. doi: 10.1300/J137v09n04_01
Krekula, C., Närvänen, A-L., & Näsman, E. (2005). Ålder i intersektionell analys. Kvinnovetenskaplig Tidskrift, (2-3), 81-94. Från
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/2337
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, K., & Thorslund, M. (2002). Does gender matter? Differences in patterns of informal support and formal services in a Swedish urban elderly
population. Research on Aging, 24(3), 308-336. doi:10.1177/0164027502243002 Li, H., Chi, I., & Xu, L. (2013). Life satisfaction of older chinese adults living in rural
communities. Journal of Cross-Cultural Gerontology, 28(2), 153-165. doi: 10.1007/s10823-013-9189-2
Lindberg, J., & Carlsson, E. (2018). Digitala vårdlandskap: Kritiska reflektioner om e- hälsa i glesbygden. Socialmedicinsk Tidskrift, 95(1), 62-69. Från
http://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1697/1608 Lukkarinen Kvist, M. (2012). Från ett litet omodernt hus till en modern lägenhet: Om
boendekarriär genom livsloppet. I M. Abrahamsson & C. Nord (Red.), Äldres boende: Forskningsperspektiv i Norden (s. 53-71) (1. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Lundholm, E. (2015). Migration and regional differences in access to local family networks among 60-year olds in Sweden. Journal of Population Ageing, 8(3), 173-185. doi: 10.1007/s12062-015-9117-z
Mair, C. A., & Thivierge-Rikard, R. V. (2010). The strength of strong ties for older rural adults: Regional distinctions in the relationship between social interaction and subjective well-being. International Journal of Aging and Human
47
Malmberg, B., & Ågren, M. (2013). Socialt åldrande. I E. Bravell (Red.), Äldre och åldrande: Grundbok i gerontologi (s.161-186) (2., [rev.] uppl.). Malmö: Gleerups.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: En introduktion (3., [uppdaterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Manthorpe, J., Iliffe, S., Clough, R., Cornes, M., Bright, L., & Moriarty, J. (2008). Elderly people's perspectives on health and well‐being in rural communities in England: Findings from the evaluation of the National service framework for older People. Health & Social Care in the Community, 16(5), 460-468. doi: 10.1111/j.1365-2524.2007.00755.x
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: Teori, reflektion och praxis (2. uppl.). Malmö: Gleerups.
Rahbek Christensen, L. (1991). Strukturell livsformsanalys: Kvinnoliv och motsatt riktade villkor. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 12(2), 4-15. Från
http://ub016045.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/1615/1417
Sand, A-B. (2005). Informell äldreomsorg samt stöd till informella vårdare: En nordisk forskningsöversikt. I M. Szebehely (Red.), Äldreomsorgsforskning i Norden: En kunskapsöversikt, TemaNord 2005:508 (s. 197-241). Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.
Sandstedt, E., & Abrahamsson, M. (2012). Ny bostadspolitik för att möta en åldrande befolkning. I M. Abrahamsson & C. Nord (Red.), Äldres boende:
Forskningsperspektiv i Norden (s. 19-33) (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur. SFS 2001:453. Socialtjänstlag [SoL]. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2017:725. Kommunallag. Stockholm: Finansdepartementet K.
Snellman, M-L. (2009). "Det är ju inte hela tiden bara lycka heller": Äldre kvinnors berättade liv- om arbete, omsorg och åldrande i landsbygdsmiljö
(Doktoravhandling, avhandlings- och skriftserie, nr. 65). Umeå: Umeå universitet.
Statistiska centralbyrån [SCB]. (2015a). Sveriges framtida befolkning 2015–2060, Demografiska rapporter rapport 2015:2. Stockholm: SCB.
Statistiska centralbyrån. (2015b). Urbanisering - Från land till stad. Hämtad 2018-05- 04 från https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land- till-stad/
Statistiska centralbyrån. (2017). Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2017 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2017. Totalt. Hämtad
48
2018-05-09 från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/befolkning/befolkningens-
sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och- halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-4-2017/
Steinführer, A., Küpper, P., & Tautz, A. (2014). Adapt and cope: Strategies for safeguarding the quality of life in a shrinking ageing region. Comparative Population Studies, 39(2), 345-370. doi: 10.12765/CPoS-2014-07en
Svallfors, S. (2011). A bedrock of support? Trends in welfare state attitudes in sweden, 1981–2010. Social Policy & Administration, 45(7), 806-825. doi:
10.1111/j.1467-9515.2011.00796.x
Svensson, L. (2006). Mötesplatser på landsbygden: Om äldre människor, gemenskap och aktiviteter (Doktorsavhandling, skriftserien, nr. 2006:06). Göteborg: Göteborgs universitet.
Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2013). Kommungruppsindelning. Hämtad 2018-04-11 från
https://web.archive.org/web/20140729025712/http://www.skl.se/kommuner_och _landsting/fakta_om_kommuner/kommungruppsindelning
Sveriges Kommuner och Landsting. (2017). Kommungruppsindelning 2017. Hämtad 2018-05-21 från
https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/kommun gruppsindelning.2051.html
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2., [omarb.] uppl.). Stockholm: Liber. Van Minh, H., Ng, N., Byass, P., & Wall, S. (2012). Patterns of subjective quality of life
among older adults in rural Vietnam and Indonesia. Geriatrics & Gerontology International, 12(3), 397-404. doi: 10.1111/j.1447-0594.2011.00777.x
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1. Informationsbrev
Hej!
Vi heter Martina Arnesson och Linnea Berggren och läser vår sjätte termin på socionomprogrammet vid Mittuniversitetet i Östersund. Vi ska nu skriva vår C-uppsats som syftar till att belysa äldres upplevelse av att åldras och att vara äldre i glesbygd. Arbetet kommer att genomföras i X kommun och därför vill vi gärna komma i kontakt med just dig. Vi önskar intervjua dig som är över 65 år och som är stadigvarande bosatt i X kommun. Du ska vara hemmaboende och inte ha någon hemtjänst. Vi önskar intervjua totalt sex personer.
Intervjuerna kommer att genomföras individuellt. De beräknas ta cirka en timme och du bestämmer tid och plats för mötet. Frågor kommer att ställas om bland annat din vardag, sociala kontakter och vad du upplever vara för- och nackdelar med att åldras i glesbygden. Vi kommer att spela in samtalet för att på bästa sätt kunna återge det som sagts. Efter att vi lyssnat igenom och skrivit ned det som sagts kommer materialet att raderas. Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan i studien. Informationen kommer att avidentifieras för att den inte ska gå att koppla till en enskild individ i den färdiga uppsatsen. Enbart vi kommer att veta vem som sagt vad. Resultaten kommer att publiceras i vår C-uppsats, som i sin tur kommer att publiceras i Mittuniversitetets digitala databas. Hör gärna av dig till oss om du har några frågor eller funderingar eller om du är intresserad av att delta!
Med Vänliga Hälsningar, Martina Arnesson maar1501@student.miun.se 072-xxx xx xx Linnea Berggren libe1504@student.miun.se 070-xxx xx xx
Handledare: Sofie G Karlsson (Universitetslektor)
Bilaga 2. Intervjuguide
Inledande frågor:
Kan du berätta lite kortfattat om dig själv? (ålder, boende, hälsa, tidigare sysselsättning, intressen, föreningar etc.)?
Hur ser dina familjeförhållanden ut? Sambo? Partner? Syskon? Barn? Hur ser kontakten ut? Vart bor de? Hur ofta?
Hur kommer det sig att du bor i kommunen (stannat/lockat/tvingat) och hur länge har du bott här?
Åldrandet i glesbygd:
Hur upplever du det att vara äldre där du bor, i glesbygden?
Hur tror du att andra äldre upplever åldrandet i glesbygd? Vad tror du att andra i staden anser om glesbygden?
Vill du beskriva lite hur din vardag ser ut? Hur ser en ”vanlig” dag i ditt liv ut? Hur ser du på tillgången till service? Butiker? Transporter? Vård? Är det något du
saknar här?
Upplever du att livet i glesbygd har förändrats? De senaste åren? Sedan du var i femtioårsåldern? (generellt/specifikt; positivt/negativt)
Vad betyder ditt hem för dig? Skulle du kunna tänka dig att flytta?
Hur skulle du säga att ditt sociala nätverk ser ut? Vad betyder det för dig? Är du nöjd med detta? Händer det att du känner dig ensam?
För- och nackdelar med att åldras i glesbygd:
Vad är enligt dig det bästa med att åldras och vara äldre i den här kommunen? Vad anser du vara problematiskt med att bo och åldras i glesbygd?
Vad skulle enligt dig kunna göras för att förbättra situationen för äldre i glesbygd? Ansvarsfrågan gällande äldre personers vård- och omsorgsbehov:
Hur skulle du beskriva din hälsa och hur den påverkar ditt leverne?
Har du något stöd och hjälp i vardagen? I så fall av vem? Är du nöjd med det? Händer det att du hjälper andra människor? (familj, frivilligorganisationer,
Framtiden, vad tror du om den? Om du skulle behöva mer hjälp, vem skulle du då vilja ha den av? Vad har du för tankar kring omsorg och service? Förväntningar på det offentliga, anhöriga och andra organisationer?
Hur väl insatt är du gällande äldres rättigheter (t.ex. socialtjänstlagen- skälig levnadsnivå)
Upplever du att du får vara med och påverka äldres situation i kommunen? Begreppet "livskvalitet":
Vad skulle du säga att livskvalitet betyder för just dig? Hur ser din livskvalitet ut idag?
Hur påverkas din livskvalitet, meningsfullhet och värdighet av att du bor i glesbygd? Skulle den vara densamma i en större stad?
Vem anser du har ansvar för din och andra äldres livskvalitet? Avslutande frågor:
Finns det något du vill tillägga eller något vi glömt att fråga om? Om det är något vi undrar över, kan vi då kontakta dig igen?