7. Diskussion
7.2 Avslutande diskussion
I min inledning problematiserade jag regeringens eftersträvan av internationell rekrytering vid högre lärosäten med frågan om hur kompetens kan tas tillvara. Det jag anser haft särskild betydelse för tillvaratagandet av internationella akademikers kompetens är möjligheterna att etablera nya lokala relationer och nätverk för att därigenom kunna ta tillvara kompetens.
Det tema jag har i mitt resultat vilket handlar om att kompetens inte enbart behöver
synliggöras utan även dess relevans behöver kommuniceras för att ha möjlighet att tas tillvara, anser jag har en betydelse för andra verksamheter där kompetens inte är direkt synlig eller framträdande för andra. En tolkning jag gör är att trots att vi vet vad andra har förmåga till är det inte säkert att dessa kommer till användning på det vis de har möjlighet till.
Det perspektiv som inte är med i denna studie är hur ett lärosäte strategiskt vill arbeta med kompetensöverföring rörande internationella akademiker. Mina antaganden i studien bygger på det som regeringen uttalat, på tidigare forskning och information hämtad från lärosätets hemsida. Mina resultat skulle därav kunna ifrågasättas genom att de inte kan ställas mot tydliga mål om vad ett lärosäte egentligen har för avsikt med kompetensöverföring kopplat till rekrytering av internationella akademiker. Detta har dock inte varit avsikten med min studie då jag istället ämnat undersöka vilka pedagogiska processer som sker inom en särskild
kontext utan någon slags strategisk styrning. Ett av resultaten vilket presenterats men som jag inte fördjupat mig i handlar om förmågan att kunna bemöta människor som kommer från ett annat land. Att studera detta närmare anser jag skulle kunna ha betydelse då jag ser att det skulle kunna gå att sammankoppla med mitt centrala resultat om att ha möjlighet att etablera relationer och nätverk. Jag skulle se det som intressant att få undersöka interkulturell
43
Referenslista
Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. (2.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Annansingh, F., Howell, K., Liu, S. & Baptista Nunes, M. (2018). Academics’ perception of knowledge sharing in higher education. International Journal of Educational
Management, 32 (6), 1001-1015. doi: 10.1108/IJEM-07-2016-0153
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Byram, M. & Dervin, F. (red.) (2008). Students, staff and Academic Mobility in Higher
Education. Newcastle: Cambridge Scholars. Publishing. Hämtad 2019-04-01 från https://www.cambridgescholars.com/download/sample/60546
Corcoran. N. & Duane, A. (2018). Using Social Media to Enable Staff Knowledge Sharing in Higher Education Institutions. Australasian Journal of Information Systems, 22. doi: 10.3127/ajis.v22i0.1647
Dervin, F. (2011). Analysing the consequences of academic mobility and migration. Newcastle: Cambridge Scholars Publishing.
Edenius, M. (2003). Att leda kunskap (1. uppl.). Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ.House.
Ellström, P-E. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. (1:4. uppl.) Stockholm: Norstedts Juridik
Ellström, P-E., Löfberg, A., Svensson, L. (2005). Pedagogik i arbetslivet: Ett historiskt perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 10 (3-4), 162-181.
European commission (2018). MORE3 study: Support data collection and analysis concerning mobility patterns and career paths of researchers. Luxembourg: Publications Office of the European Union. Hämtad 2019-04-01 från
https://cdn1.euraxess.org/sites/default/files/policy_library/final_report_2.pdf. doi: 10.2777/710643.
Filstad, C. (2012). Organisationslärande: från kunskap till kompetens (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur
Kim, T. (2009). Transnational Academic Mobility, Internationalization and Interculturality in Higher Education. Intercultural Education, 20 (5), 395-405. doi:
10.1080/14675980903371241
Kreber, C. & Hounsell, J. (2014). Being an international academic: a phenomenological study of academic migrants adjusting to working and living in Scotland. I N. Maadad
44 & M. Tight (Red.), Academic Mobility International Perspectives on Higher
Education Research, Volume 11 (s.9-33). Bingley: Emerald Group.
Maadad, N. (2014). Global academics moving down under: living and learning a new academic culture. I N. Maadad & M. Tight (Red.), Academic Mobility International Perspectives on Higher Education Research, Volume 11 (s.137-151). Bingley: Emerald Group.
Maadad, N. & Tight, M. (red.) (2014). International perspectives on higher education research volume 11 Academic Mobility. Bingley: Emerald Group.
Nonaka, I. (1994). A Dynamic Theory of Organizational Knowledge Creation. Organization Science, 5 (1), 14-37. Hämtad 2019-04-19 från https://www.jstor.org/stable/2635068. Qian, Z. (2003). Internationalization of Higher Education: towards a conceptual framework.
Policy Futures in Education, 1 (2), 248-270. doi: 10.2304/pfie.2003.1.2.5
Regeringskansliet. (2015). Öka högskolornas internationalisering. Debattartikel från Utbildningsdepartementet. Publicerad 24 juni 2015. Hämtad 2019-04-10 från
(https://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/06/oka-hogskolornas-internationalisering/)
Regeringskansliet. (2017). Ny utredning för ökad internationalisering inom högre utbildning och forskning. Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet. Publicerad 16 februari 2017. Hämtad 2019-04-10 från
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/02/ny-utredning-for-okad-internationalisering-inom-hogre-utbildning-och-forskning/
Richardson, J. & McKenna, S. (2003). International experience and academic careers: What do academics have to say? Personell Review, 32 (6), 774-795. doi:
10.1108/00483480310498710
Saltmarsh, S. & Wriski, T. (2010). ‘Pawns and prawns’: international academics´observations on their transition to working in an Australian university. Journal of Higher Education Policy and Management, 32 (3), 291-301. doi: 10.1080/13600801003743505
SOU 2018:78. Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige. Stockholm: Norstedts Juridik. Hämtad 2019-04-08 från
http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2018/10/SOU-2018_78_till-webben.pdf
Stein, J. (1996). Lärande inom och mellan organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Stier, J. (2018). Internationalisering av högre utbildning: vad, hur och varför? (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur
Straubhaar, T. (2000). International mobility of the highly skilled: Brain gain, brain drain or brain exchange, HWWA Discussion Paper, No.88, Hamburg Institute of International
45 Economics (HWWA). Hamburg. Hämtad 2019-05-10 från
http://hdl.handle.net/10419/19463.
Säljö, R. (2014). Lärande I praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Uppsala universitet. (2019a). Korta fakta om Uppsala universitet. Hämtad 2019-08-17 från https://www.uu.se/om-uu/korta-fakta/
Uppsala universitet. (2019b). Uppsala universitets placeringar i några rankningslistor. Hämtad 2019-08-17 från https://www.uu.se/om-uu/kvalitetsarbete/rankning/placeringar/
Uppsala universitet. (2019c). International Faculty and Staff Services. Hämtad 2019-08-17 från https://www.uu.se/en/about-uu/join-us/international-faculty-staff-services/ Uppsala universitet. (2019d). Program för internationalisering. Hämtad 2019-08-17 från
http://regler.uu.se/digitalAssets/23/c_23992-l_3-k_program-for-internationalisering.pdf
Vetenskapsrådet. (2016). Rekrytering av forskare och lärare med doktorsexamen vid svenska lärosäten. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2019-04-05 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b6b/1555337735900/Rekryt ering-av-forskare-och-laerare_VR_2016.pdf
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
46