Det här arbetets mest intressanta delar har i min mening bestått av både de teorier och de tankar som formulerats kring vad ett sekulärt samhälle innebär. Men arbetet har också gett en uppfattning om hur olika vi tolkar vad innebörden av religionsfrihet är och bör vara. Redan tidigt i arbetsprocessen upplevde jag att det fanns en tydlig närvaro av främlingsfientlighet och islamofobi. Denna uppfattning går inte att tillskriva någon empirisk validitet men är ändå något som enligt mig närvarar även i denna fråga. Då man ska vara väldigt försiktig med att anklaga andra människor för att vara islamofobiska eller främlingsfientliga vill jag poängtera att det jag upplever är högst personligt. Mitt ställningstagande baseras på en uppfattning om att frågan har kommit att uppmärksammas på ett kraftigare sätt i egenskap av att böneutropet är en ingrediens i islam och muslimers vardag, framförallt baserat på rapporten skriven av Otterbeck och Bevelander.138 Det vill säga att debatten hade haft ett helt annat klimat om det istället hade handlat om till exempel ifrågasättandet av tungotal. Tydliga indicier pekade på att ett förbud av
136 Habermas. 2007. s.3 137 Habermas. 2007. s.3
43
böneutrop vid moskén i Araby skulle komma bli svårt att godkänna enligt både polisen och Växjö kommuns miljönämnd.
Flera debattörer drar paralleller till auktoritära stater i mellanöstern där religiösa minoriteter förtrycks, ett argument som jag ställer mig frågande kring. Innebär argumentet att en auktoritär stat ska agera förebild för Sverige eller handlar det om att kollektivt bestraffa de människor som har en mer positiv bild av böneutrop? Argument av den sorten skapar en förvirring kring vad frågan om böneutrop egentligen innebär och har en tendens att lyfta andra religiösa aspekter inom islam som man har svårt att acceptera utifrån en svensk kulturella grund. Liksom många andra anser jag att det mesta bör vara lika för alla, det vill säga att det blir svårt att göra skillnad på olika former av religiösa yttranden enbart utifrån argumenten ”det finns ett budskap i böneutropet”, ”böneutrop påverkar mig negativt och kommer leda till en islamisering” eller ”böneutrop har aldrig tillhört och ska inte tillhöra det svenska samhället”.139 Samtidigt påstår
jag inte att dessa argument bör passare obemärkt förbi, enligt mig finns det en viktig aspekt i formuleringen av sådana argument. Argumenteringen vävs på många plan in den kulturella och politiska sfären, något som på flera sätt berikar den men också i min mening leder in den på fel spår.
Den negativa bilden av böneutrop och islam blir svår att ta sig igenom och skapar istället ett ställningstagande som karaktäriseras av en negativ inställning till mångkultur och religionsfrihet. Sociologen Hans Joas beskriver att en politisk mobilisering kan leda till retraditionalisering, det vill säga att sedvänjor och traditioner som har varit på väg att försvinna får nytt liv eller uppfinns på nytt. Politiska mobiliseringar av det slaget upplever jag blir tydliga i debatten om böneutropet, men de har också sina konsekvenser, en större risk för religiös exkludering.140 Här finns också viktiga paralleller till det både Jürgen Habermas och den amerikanska filosofen John Rawls understryker vikten av en fungerande kommunikation. Enligt Habermas utmärks goda diskussioner av ömsesidighet, erkännande av andra deltagare som likvärdiga och att man inte bara kan hävda sin åsikt just för att det är ens egen åsikt. Det vill säga att på samma sätt som man ställer kritiska frågor till sin meningsmotståndare måste man också vara redo att försvara sitt ställningstagande. Även Rawls påpekar vikten av att argumentdrivna samtal kräver en delad plattform, som alla människor kan godta oavsett om de är muslimer, humanister eller ateister.141 Debatten har naturligtvis inte varit rakt igenom
139 Smålandsposten. Fredag 12 oktober 2018. s.13 140 Hans Joas. Tro som alternativ. 2012. s.31
44
respektlös, men min upplevelse är att man uttrycker sin åsikt utan att vara beredd på att lyssna på andras åsikter.
Dessutom går det att belysa den ingång som religiösa och icke-religiösa ideologier formuleras utefter, där de personliga, ideologiska ställningstagandena formuleras utifrån den kultur man växt upp inom. Religionen agerar då som en växelverkan mellan de upplevelser vi ser på av värde och mening, vilket ofta blir en ofrånkomlig del av det mänskliga livet och den helhet vi försöker pass in i142. För om relationerna mellan religiösa och icke-religiösa istället kommer till det offentliga samtalet utan några klara svar på hur till exempel böneutropsdebatten ska lösas, och svaret istället kan ta form i en diskussion parterna emellan och därmed återverka på våra skilda uppfattningar om hur religiösa traditioner och ideologier får praktiseras.143
Under arbetsprocessen har det framkommit en uppfattning, framförallt presenterad i Aftonbladet och Dagens Nyheter, om att debatten på flera sätt har kommit att skrida över till att bli ett mer politiskt missbrukat ämne. Detta utifrån synen på att religiösa budskap ska, i en nation med en sekulär stat, hanteras utifrån ställningstaganden baserade på vad religionsfriheten innebär. Därav har jag synliggjort de ideologiska argument som olika grupperingar och individer i samhället baserat sina ställningstaganden på. Detta har framförallt gjorts genom att belysa hur skilda uppfattningarna har varit kring hur religionsfrihet ska användas eller ses på vid godkännandet av böneutrop i Växjö. Avslutningsvis skulle jag vilja lyfta det argument som Eli Göndör gör i debatten. Han upplever att argumenten som presenteras för att förbjuda böneutrop nästan uteslutande är baserade på känslor. Känslor som baserats på ”att det man står ut med är bättre än det man inte står ut med”,144 något som istället leder in debatten till att handla om vad folk vill och inte vill höra.
Slutsatsen i mitt arbete blir att de ideologiska argumenten som presenterats framförallt har lutat sig mot liberala och demokratiska värderingar, men de huvudsakliga argumenten som lyfts ur dessa värderingar varierar mellan förespråkare och motståndare. På ena sidan tanken om allas lika värde, vikten av yttrande- och religionsfrihet och att mångkultur berikar samhället, och på andra sidan bevarandet av det svenska kulturarvet, den kristna tron, dess framtidsutsikter och en mer effektiv integrering. Ställningstaganden som motiverar ett förbud mot böneutrop har varit problematiska då de framförallt konstruerats på känsloargument, det vill säga att de vill förbjuda böneutrop för att de tror att det kommer bli problematiskt utifrån deras uppfattning om
142 Stenqvist & Herrmann. 2010. s.139 143 Stenqvist & Herrmann. 2010. s.140 144 Dagen. 13 mars 2018. s.3
45
religionsfrihetens betydelse. Svensk lagstiftning gör det svårt att förbjuda bönutrop enbart utifrån känslan och upplevelsen om att det är störande, och att moskéer ”basunerar ut ett institutionaliserande religiöst budskap”.145 Den sekulära staten bör således agera utifrån att böneutrop inte strider mot religionsfrihetslagen och i enlighet med den positiva religionsfrihetslagen och yttrandefriheten godkänna böneutropet så länge det inte överskrider buller- eller miljökraven i det aktuella området.
46
Primärkällor
Alestig, Inger. ”Karin Wiborn: Ja till böneutrop självklart.” Dagen, den 23 Mars 2018: 10. Andersson, Matilda, Rebecka Rakell, and Fredrik Palmqvist. www.aftonbladet.se. 19 Oktober
2020. https://www.aftonbladet.se/omaftonbladet/a/LOlQ4/om-aftonbladet (accessed maj 28, 2016).
Arnstad, Henrik. ”"Det rasistiska bakgrundsbruset bakom det norska terrordådet".” Dagens Nyheter, den 16 Augusti 2018: 5.
Dagens Nyheter. ”Böneutrop välkomnas i Växjö .” Dagens Nyheter, den 9 Maj 2018: 12.
Dagens Nyheter. ”Ledare: Sverige är inte Saudi - tillåt böneutrop i Växjö.” Dagens Nyheter, den 11 Mars 2018: 2.
Emilsson, Aron, Eric Westroth, och Helena Elmqvist . ”Kyrkan bör fokusera på sina egna utmaningar.” Smålandsposten, den 19 Februari 2018: 4.
Eriksson, Karin, och Johar Bendjelloul. ”Ebba Bush Thor: Kasta inte ut äldre från arbetsmarknaden.” Dagens Nyheter , den 7 Juli 2018: 8.
Ernstsson, Lennart. ”Böneutrop en fråga om yttrandefrihet.” Smålandsposten, den 2 Mars 2018 : 12.
Färm, Daniel. ”Skamligt inte förbjuda alla religiösa friskolor.” Aftonbladet, den 5 Juni 2018: Debatt .
Grenholm, Micael. ”En rimlig syn på böneutrop.” Dagen , den 17 Maj 2018 : 3. Gustavsson, Stefan. ”Böneutrop hot mot samhället.” Dagen, den 14 Juni 2018: 3. Göndör, Eli. ”Lösningen för böneutropen.” Dagen , den 13 Mars 2018: 3.
Hagerius, Joakim. ”Nej till böneutrop ett sluttande plan.” Dagen , den 16 Mars 2018: 2. Helmerson, Erik. ”Den viktiga kritiken mot islam får inte slå över i hat mot muslimer.” Dagens Nyheter , den 31 Maj 2018 : 4.
Jodenius, Per. ”Ebba Bush Thor tar ställning mot böneutropet.” Smålandsposten, den 16 Mars 2018: 6.
47
Jodenius, Per. ”Stiftelsen Växjö muslimer vill börja med böneutrop.” Smålandsposten, den 13 Februari 2018: 6.
Lindberg, Anders. ”"Bygg en moské baby, bygg gärna tre, baby".” Aftonbladet, den 1 April 2018: Ledare .
Lindgren, Petronella A. ”Anna Tenje (M) vill stoppa böneutrop.” Smålandsposten, den Onsdag Februari 2018: 6.
Lundvall, Karl-Magnus, och Lennart Ernstsson. ”Nu kan moskén sända böneutrop.” Smålandsposten, den 9 Maj 2018: 6.
Manfredh, Thomas, och Joakim Lundgren. ”Busch Thor: Därför är vi emotböneutrop.” Dagen, den 16 Mars 2018: 4-5.
Modéus, Fredrik. ”Alla har samma rätt att utöva sin religion .” Smålandsposten, den 20 Februari 2018: 4.
Nielsen, Jens, och Lena Karlsson. ”Böneutrop utan dramatik i Karlskrona är konflikt i Växjö.” Smålandsposten, den 17 Mars 2018: 6.
Nordström, Isabelle. ”Närmaste grannen om böneutropet: "Lät fint".” Aftonbladet , den 25 Maj 2018: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/WL1Wba/narmaste-grannen-om-
boneutropet-lat-fint.
Orrenius, Niklas. ”Hatet mot muslimer fortsätter att smutsa ner oss alla.” Dagens Nyheter , den 8 April 2018: 14.
Ottosson, Peter. ”KD:s tvåa säger nej till böneutrop.” Smålandsposten, den 3 Mars 2018: 4. Persson, Ingvar. ”Böneutrop är en svensk värdering.” Aftonbladet, den 9 Maj 2018: Ledare. Posti, Piia, och Ulf Gustafsson. ”Vi måste vårda vår offenliga ljudmiljö.” Smålandsposten, den 5 April 2018: 4.
Ritzén, Jessica. ”Efter fem år - ännu inga klagomål om böneutrop.” Dagens Nyheter , den 16 Mars 2018: 2.
Samuel, Tomas. ”Vad innebär böneutrop?” Dagen, den 22 Februari 2018: 3.
Samuelsson, Fredrik. ”Många tror på "något" utan att kalla sig religiösa.” Dagens Nyheter, den 16 April 2019: 26.
48
Sandlund, Elisabeth. ”Religionsfrihet i första rummet.” Dagen, den 16 Februari 2018: 2. Schottenius, Maria. ”Jag tror att väderleksrapporten är svenskarnas böneutrop.” Dagens Nyheter, den 7 Maj 2018 : 2.
Steijer, Siri. ”Segregation behöver inte alls vara dåligt.” Aftonbladet, den 2 April 2018: Debatt.
Ströberg, Bo. ”"Varför kan inte folk glädjas med oss?".” Smålandsposten, den 22 Oktober 2018: 10-12.
Ströberg, Bo. ”Kommunen hamnade i skottlinjen för hatet .” Smålandsposten, den 12 Oktober 2018: 12-14.
Walden, Andrev. ”Ett rationellt tänk som klingar falskt.” Aftonbladet, den 17 Mars 2018: 28. Virk, Kashif. ”Inskränk inte religionsfriheten.” Dagen, den 28 Februari 2018: 3.
Zetterman, Jacob. ”I fredags hölls det första böneutropet i Växjös moské .” Dagen, den 29 Maj 2018: 9.
Zetterman, Jacob. ”Lars Adaktusson vill se rejäl diskussion om böneutrop.” Dagen, den 6 Mars 2018: 4.
Zetterman, Jacob. ”Växjö ger tillstånd för böneutrop.” Dagen, den 9 Maj 2018: 4-5.
Sekundärkällor
Bingström, Kristina. https://kundcenter.smp.se/om-var-historia/. u.d.
https://kundcenter.smp.se/om-var-historia/ (använd den 28 Maj 2020).
Casanova, José. Public Religions in the Modern World. 1. Chicago : The University of Chicago Press, 1994.
Casanova, José. ”The Secular & Secularisms .” Social Research; New York, 2009 : 1049- 1066.
Dagen. www.dagen.se. u.d. https://www.dagen.se/om-dagen (använd den 28 Maj 2020).
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. EUROPEISKA KONVENTIONEN OM SKYDD FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA. Strasbourg, den 1 Juni 2010.
49
Furseth, Inger, och Pål Repstad. Religionssociologi - en introduktion. Malmö: Liber, 2005.
Habermas, Jürgen. ”Notes on a post-secular society.” New perspectivs quarterly, 2008: 17-29. Hartman, Jan. Vetenskapligt tänkande - från kunskapsteori till metodteori. Lund:
Studentlitteratur, 2004.
Joas, Hans. Tro som alternativ. Göteborg: Daidalos, 2012.
Jonsson, Ulf. Habermas, påven och tron. Skellefteå: Artos & Norma, 2009.
Nationalencyklopedin. Band 15. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker , 1994.
Olsson, Susann , och Simon Sorgenfrei. Islam - en religionsvetenskaplig introduktion. Stockholm: Författarna & Liber, 2015.
Otterbeck, Peter, och Pieter Bevelander. Islamofobi - en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet. Studie, Stockholm : Forum för levande historia, 2006.
Stenqvist, Catharina, och Eberhard Herrmann. Religionsfilosofisk introduktion - existens och samhälle. Stockholm: Författarna & Verbum Förlag, 2010.
Wikipedia. https://www.wikiwand.com/sv/Dagens_Nyheter. u.d.
50
Bilagor
Ur Europeiska Konventionen om Skydd för de Mänskliga Rättigheterna
ARTIKEL 9
Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet
1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer.
2. Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana begränsningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten, till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter