I slutsatserna ovan konstateras att de två kommunerna har ett flertal utmaningar vad gäller implementeringen samt att merparten av dessa kan kopplas till faktorer som kan påverkas från politisk nivå. Uppsatsen visar på utmaningar vad gäller politisk styrning av implementeringen. Det är tydligt att implementeringen av BK är tjänstemannadriven och att ansvaret för att
35 avgöra vad som berör barns rättigheter och hur barns rättigheter skall tryggas i bred utsträckning vilar på tillämpare ute i verksamheterna, det vill säga de som Lipsky (1980) benämner frontlinjebyråkrater. I enighet med frontlinjebyråkratiteorin visar undersökningen att tillämpare besitter en hög grad av handlingsutrymme vad gäller implementeringen. Det regelverk tillämpare har att förhålla sig till blir tydligt endast om de erbjuds utbildning i BK. Politiska beslutsfattare i kommunerna söker inte heller styra genom lokala regelverk och styrsignaler, exempelvis i form av mätbara mål, handlingsplaner, uppföljningar och återrapportering till politisk nivå. Liksom Englundh (2008) och Spång (2009) visar därför resultaten att tillämpares kunskap om BK är avgörande för implementeringen. Sabatier och Mazmanians (1979; 1980; Mazmanian och Sabatier, 1983) teori handlar om att begränsa tillämpares handlingsutrymme och genom implementeringsprocessens strukturering skapa förutsättningar för att kontrollera och säkerställa att implementeringen sker i enighet med intentionen bakom beslutet. I förhållande till teorin visar uppsatsen på utmaningar för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vad gäller att kontrollera och säkerställa att BK implementeras i enighet med dess egen värdegrund och den kommunala politiska intentionen att förverkliga BK. Regeringen bär det yttersta ansvaret för att BK efterlevs i Sverige (Prop. 2009/10:232, s.8). Samtidigt är det staten Sverige som helhet som förbundit sig att implementera BK och förverkliga barns rättigheter. Den nationella barnrättspolitiken har genom strategin för att stärka barns rättigheter i Sverige (Prop. 2009/10:232) sökt skapa förutsättningar för en samordnad implementering i hela samhällsförvaltningen. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen bär dock ansvaret för att på kommunal nivå säkerställa att BK efterlevs. Om kommunfullmäktige och kommunstyrelsen även i andra kommuner än de två som studeras i uppsatsen inte kan kontrollera implementeringen och följa upp hur dess bestämmelser beaktas och tryggas i kommunerna föreligger en problematik. Dels innebär det svårigheter för staten Sverige att garantera att BK efterlevs. Dels innebär det att implementeringsprocessen inte kan modifieras, anpassas, och utvecklas efter faktiska behov och hur arbetet utvecklas. Det senare skulle delvis kunna vara en förklaring till varför kritiken från FN:s barnrättskommitté kvarstår, vad gäller den faktiska implementeringen av BK i Sveriges kommuner, trots att det finns en politisk vilja i kommunerna att implementera BK. Då undersökningen visar att kommunerna saknar metoder för att på ett konkret sätt följa upp implementeringen är det ett område relevant för fortsatt forskning. Det vore även intressant att studera på vad sätt tillämpare i kommunerna gör anspråk på sitt handlingsutrymme för att på så sätt studera hur den faktiska BK-policy som möter barn skapas.
36
7 Referenser
Abiri, E., Brodin, A. & Johansson, P. (2008). Mänskliga rättigheter-?: "jag vet att dom finns
och jag tror att Sverige är bra på dom" : handbok i mänskliga rättigheter på kommunal nivå. (1.uppl.) Stockholm: Fritze.
Barnombudsmannen (2008). Från beslut till praktik: barnkonventionen i kommunala
verksamheter. Stockholm: Barnombudsmannen. Hämtad den 30 april, 2016, från:
http://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/publikationer/genomfora- barnkonventionen/fran-beslut-till-praktik-2008/
Barnombudsmannen. (2016a) I kommunerna. Hämtad den 17 april, 2016, från:
http://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/arbeta-med- barnkonventionen/i-kommuner/
Barnombudsmannen. (2016b). Barnkonventionen. Hämtad den 12 april, 2016, från: http://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/
Barnombudsmannen. (2016c). Barnkonsekvensprövningar. Hämtad den 13 april, 2016, från: http://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/pejling-dialog/det-har-kan-du- gora/barnkonsekvensprovningar/
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Checkoway, B., Allison, T., & Montoya, C. (2005). Youth participation in public policy at the municipal level. Children And Youth Services Review, 27(10), 1150-1162.
doi:10.1016/j.childyouth.2005.01.001
Creswell, J.W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five
approaches. (3., [updated] ed.) Thousand Oaks: SAGE Publications.
Englundh, E. (2008). Folkrätt för barn som pedagogiskt åtagande: statligt ansvar - regionalt
lärande?. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Diss. Stockholm :
Stockholms universitet, 2008. Stockholm. Hämtad den 20 april, 2016, från: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A198036&dswid=9942
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan: konsten
att studera samhälle, individ och marknad. (4., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts
juridik.
Eskilstuna kommun. (2013a). Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån
artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter. Eskilstuna kommun.
Eskilstuna kommun. (2013b). Årsplan 2014. Hämtad den 12 april, 2016, från:
https://www.eskilstuna.se/PageFiles/224851/Arsplan2014_Webbversion.pdf?epslangua ge=sv
37 Eskilstuna kommun. (2014). Årsplan 2015. Hämtad den 12 april, 2016, från
https://www.eskilstuna.se/PageFiles/224851/%C3%85rsplan%202015%20- %20lowres.pdf?epslanguage=sv
Eskilstuna kommun. (2015). Årsplan 2016. Hämtad den 12 april, 2016, från:
http://www.eskilstuna.se/PageFiles/14862/08_4%20%C3%85rsplan%202016%20%28 1%29.pdf
Eskilstuna kommun. (2016). Så styrs kommunen. Hämtad den 16 maj, 2016, från:
http://www.eskilstuna.se/sv/Kommun-och-politik/Sa-fungerar-kommunen/ så fungerar kommunen
Hertting, N. (2014). Implementering: perspektiv och mekanismer. I B. Rothstein (red.),
Politik som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem. (5., [omarb.] uppl.). (s.
185-212). Lund: Studentlitteratur.
Hammarberg, T. (1994). Barnet och den politiska viljan: vad bör göras för barnets
rättigheter?. Stockholm: Rädda barnen.
Hill, M. J. (1997). The policy process in the modern state. (3. Ed.) London: Prentice Hall. Hill, M.J. (2007). Policyprocessen. Malmö: Liber.
Hill, M.J. & Hupe, P.L. (2014). Implementing public policy: an introduction to the study of
operational governance. (3. ed.). Los Angeles: SAGE.
Lesswell, H. D. (1936-1950). Politics: who gets what, when, how. New York: Smith. Hämtad den 3 maj, 2016, från: http://www.policysciences.org/classics/politics.pdf
Lindgren, A. & Halldén, G. (2001). Individuella rättigheter; autonomi och beroende: Olika synsätt på barn i relation till FN: s barnkonvention. Utbildning Och Demokrati, 2, 65- 79. Hämtad den 3 maj, 2016, från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:249515/FULLTEXT01.pdf
Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy: Dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation.
Lundquist, L. (1992). Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Matland, R. E. (1995). Synthesizing the implementation literature: The ambiguity-conflict model of policy implementation. Journal of public administration research and theory,
5(2), 145-174. Hämtad den 10 mars, 2015, från: http://www.jstor.org/stable/1181674
Mazmanian, D.A. & Sabatier, P.A. (1983). Implementation and public policy. Glenviev, Ill.: Scott, Foresman.
Premfors, R. (1989). Policyanalys: kunskap, praktik och etik i offentlig verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
38 Pressman, J. L. & Wildavsky, A. B. (1984). Implementation: How great expectations in
Washington are dashed in Oakland; or, why it´s amazing that federal programs work at all, this being a saga of the Economic Development Administration as told by two
sympathetic observers who seek to build morals on a foundation of ruined hopes. (3. ed.)
Barkeley: University of California Press.
Prop. 1997/98:182. Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i
Sverige. Hämtad den 12 april, 2016, från:
http://www.regeringen.se/contentassets/cc686488a4dd4d5fbc5a55b909c0bcae/strategi- for-att-forverkliga-fns-konvention-om-barnets-rattigheter-i-sverige
Prop. 2009/10:232. Strategi för att stärka barn rättigheter i Sverige. Hämtad den 12 april, 2016, från:
http://www.regeringen.se/contentassets/a9e1307541b64a6395d8691c8cf36fae/strategi- for-att-starka-barnets-rattigheter-i-sverige-prop.-200910232
PWC. (2014). Barnkonventionen och de kommunala bolagen: Eskilstuna kommun. Eskilstuna kommun och PWC.
Rasmusson, B. & Andersson, O. (2001). Med barnkonventionen som karta och kompass i
kommuner och landsting. Stockholm: Kommentus.
Regeringen. (2015). Mål för barnets rättigheter. Hämtad den 16 april 2016, från: http://www.regeringen.se/regeringens-politik/demokrati-och-manskliga- rattigheter/barnets-rattigheter/mal-for-barnets-rattigheter/
Regeringen. (2016). Barnets rättigheter. Hämtad den 12 april, 2016, från: http://www.regeringen.se/regeringens-politik/demokrati-och-manskliga- rattigheter/barnets-rattigheter/
Richards-Schuster, K., & Checkoway, B. (2009). Youth participation in public policy at the local level: New lessons from Michigan municipalities. National Civic Review, 98(4), 26-30. Hämtad den 7 april, 2016, från
http://web.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=329897ab- 9c17-4508-b702-84d59d147862%40sessionmgr4005&vid=1&hid=4209
Rothstein, B. (1987). Välfärdsstat, implementering och legitimitet. Statsvetenskaplig Tidskrift,
90(1), 21-37. Hämtad den 20 april, 2016, från:
http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/view/3393
Sabatier, P. & Mazmanian, D. (1979). The conditions of effective Implementation: A guide to accomplishing policy objectives. Policy analysis, 5(4), 481-504. Hämtad den 5 mars, 2016, från: http://www.jstor.org/stable/42783358
Sabatier, P. & Mazmanian, D. (1980). The implementation of public policy: A framework for analysis. Policy Studies Journal, 8(4), 538-560. doi: 10.1111/j.1541-0072.1980.tb01266.x
39 Sannerstedt, A. (2001). Implementering: Hur politiska beslut genomförs i praktiken. I B.
Rothstein (red.), Politik som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem. (3.uppl.). (s. 18-48). Stockholm: SNS förlag
SCB. Sverige i siffror. Hämtad den 16 maj, 2016, från: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik SFS (1993:335) Lag om barnombudsmannen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad den
12 april, 2016, från: https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1993335-om-Barnombudsma_sfs-1993- 335/?bet=1993:335
SFS (2011:109). Regeringsform. Stockholm; Riksdagen. Hämtad den 2 maj, 2016, från: https://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20110109.pdf
SKL. (2013). Slutrapport 2013: FN:s konvention om barnets rättigheter i kommuner,
landsting och regioner. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtad den 13
april, 2016, från:
http://skl.se/download/18.5e95253d14642b207ee129a4/1401545053581/SKL+Slutrapp ort+Handslaget.pdf
SKL. (2015). Implementeringsnycklar: Uppföljning barnrättsarbete. Hämtad den 13 april, 2016, från:
http://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/barnetsrattighet er/uppfoljningbarnrattsarbete/implementeringsnycklaruppfoljning.5635.html
SOU (2016:19). Barnrättsutredningen (2016). Barnkonventionen blir svensk lag. Stockholm: Wolters Kluwer.
Spång, M. (2009) Kommunernas ansvar för att förverkliga mänskliga rättigheter - en
kartläggning av 16 kommuner i Sverige. Stockholm: Delegationen för mänskliga
rättigheter.
SÖ (1990:20). Sveriges överenskommelser med främmande makter: Nr 20 FN:s konvention
om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet. Hämtad den 16 april, 2016,
från: http://www.regeringen.se/contentassets/8caaeabf49834f16aa52df2108837b2d/fns- konvention-om-barnets-rattigheter-so-199020
UNICEF Sverige (2008). Handbok om Barnkonventionen. (1. uppl.) Stockholm: UNICEF Sverige.
UN Committee on the Rights of the Child. (1999). Consideration of the reports submitted by
states parties under article 44 of the convention: Concluding observations of the committee on the rights of the child: Sweden. CRC/C/15/Add.101. Hämtad den 17 april,
2016, från:
http://tbinternet.ohchr.org/_layouts/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=CRC %2fC%2f15%2fAdd.101&Lang=en
40 UN Committee on the Rights of the Child. (2003). General comment no. 5 (2003): General
measures of the implementation of the convention on the rights of the child (arts 4, 42, 44, para. 6). CRC/GC/2003/5. Hämtad 12 april, 2016, från:
http://tbinternet.ohchr.org/_layouts/treatybodyexternal/TBSearch.aspx?Lang=en&Treat yID=5&DocTypeID=11
UN Committee on the Rights of the Child. (2009a). Consideration of the reports submitted by
states parties under article 44 of the convention: Concluding observations of the committee on the rights of the child: Sweden. CRC/C/SWE/CO/4. Hämtad den 17 april,
2016, från:
http://tbinternet.ohchr.org/_layouts/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=CRC %2fC%2fSWE%2fCO%2f4&Lang=en
UN Committee on the Rights of the Child. (2009b). General comment no. 12 (2009): The
right of the child to be heard. CRC/C/GC/12. Hämtad den 13 april, 2016, från:
http://tbinternet.ohchr.org/_layouts/treatybodyexternal/Download.aspx?symbolno=CRC %2fC%2fGC%2f12&Lang=en
UN Committee on the Rights of the Child. (2015). Concluding observations on the fifth
periodic report of Sweden. CRC/C/SWE/CO/5. Hämtad den 13 april, 2016, från
http://tbinternet.ohchr.org/_layouts/treatybodyexternal/TBSearch.aspx?Lang=en&Treat yID=5&TreatyID=10&TreatyID=11&DocTypeID=5
UN Human rights office of the high commissioner. (2016). Status of ratification interactive
dashboard: Convention on the rights of the child. Hämtad den 17 april, 2016, från:
http://indicators.ohchr.org/
Veerman, P. & Levine, H. (2000). Implementing Children's Rights on a Local Level: Narrowing the Gap between Geneva and the Grassroots. International Journal Of
Children's Rights, 8(4), 373-384. doi: 10.1163/15718180020494758
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Västerås stad. (u.å.). Barn- och ungdomsprogram: i Västerås stad. Hämtad den 12 april, 2016, från:
http://www.vasteras.se/download/18.3c98327214c332c6cc37dcc/1427383072565/Barn +och+ungdomsprogram+i+V%C3%A4ster%C3%A5s+stad.pdf
Västerås stad. (u.å.). Utmaningar för stadens arbete med barnkonventionen. Västerås stad: Kommunstyrelsen.
Västerås stad. (2013). Budget 2014: Med utblick 2015-2016. Hämtad den 12 april, 2016, från: http://www.vasteras.se/download/18.3ff54ef414ba63027dc15c0/1424702834012/18+Be slut+-+Budget+2014+med+utblick+2015+-+2016.pdf
41 Västerås stad. (2014a). Kollegial granskning av barnkonventionen. Hämtad den 12 april,
2016, från:
http://www.vasteras.se/download/18.3ff54ef414ba63027dc3b9b/1424938005131/15+In formation+-+Kollegial+granskning+barnkonventionen.pdf
Västerås stad. (2014b). Budget 2015: Med utblick 2016-2017. Hämtad den 12 april, 2016, från:
http://www.vasteras.se/download/18.6dcb140e151b12b5923344/1450788071257/Budge t+2015.pdf
Västerås stad. (2015a). Ny överenskommelse om partnerskap för barnets rättigheter i
praktiken. Hämtad den 12 april, 2016, från:
http://www.vasteras.se/download/18.7821bc8814ebc3c393d3b1/1439457417569/04+- +F%C3%B6rl%C3%A4ngning+av+medlemskap+i+Partnerskap+f%C3%B6r+barnens+ r%C3%A4ttigheter.pdf
Västerås stad. (2015b). Årsplan 2016: Med utblick 2017-2019. Hämtad den 12 april, 2016, från:
http://www.vasteras.se/download/18.68bc5a9214fdc273f80d/1450788999591/%C3 %85rsplan+2016+V%C3%A4ster%C3%A5s+stad.pdf
Winter, S. (2006). Implementation. In G. Peters & J. Pierre (eds.) Handbook of public policy (pp. 151-156). London: SAGE.
Personlig kommunikation
T1, tjänsteman i Eskilstuna kommun 2016, muntl. intervju den 11 maj 2016 T2, tjänsteman i Västerås stad 2016, muntl. intervju den 10 maj 2016
42
8 Bilagor
Bilaga 1. Intervjuguide
Respondentens namn: Respondentens titel: Förvaltningstillhörighet: Datum: Tid: Inledande frågor Berätta kort om dig och om vad din roll i kommunens arbete med barnkonventionen innebär.
Hur länge har du arbetat med barnrättsfrågor i kommunen (respektive ev. tidigare)?
Om du jobbar med andra frågor parallellt, hur stor del av din tjänstgöringstid (ca %) är avsatt för arbetet med barnrättsfrågor?
Sedan vilket år har din kommun arbetat med barnkonventionen?
Har kommunfullmäktige i din kommun tagit något/några formella beslut om
barnkonventionens genomförande/ implementering i kommunens verksamheter och beslutsfattande? Om ja, vet du när dessa beslut togs? Vet du hur beslutet initierades?
Finns det mål och riktlinjer för kommunens arbete utifrån barnkonventionen i något/några av kommunens styrdokument? Om ja, vilka är de viktigaste styrdokumenten?
Mål, medel och uppföljning
Hur skulle du beskriva att kommunen arbetar för att implementera barnkonventionen i kommunens verksamheter och beslutsfattande?
Har kommunen någon strategi och något/några operativa mål som syftar till att
implementera barnkonventionen i kommunens verksamheter och beslutsfattande? Om ja, vilka är dessa? Upplever du att målen är övergripande eller detaljerade?
Kan du nämna några åtgärder som kommunen sökt genomföra för att implementera barnkonventionen i dess verksamheter och beslutsfattande?
Upplever du att dessa åtgärder bidragit till implementeringen? I sådana fall, på vilket sätt? Om inte, varför tror du det är så?
43
Upplever du att det finns tillgång till verktyg för att arbeta med/utifrån barnkonventionen i kommunens verksamheter och beslutsfattande? I sådana fall, vet du vilka dessa verktyg är och upplever du att de används? Om ja, varför? Om inte, varför?
Är det möjligt att utvärdera och följa upp arbetet med barnkonventionens implementering och de mål som finns? Om ja, hur görs i sådana fall uppföljningar? Om nej, vad tror du det beror på?
Hur skulle du beskriva din roll och dina möjligheter att påverka och bidra i arbetet med implementeringen?
Organisering
Hur skulle du beskriva det sätt på vilket arbetet med, och ansvaret för, implementeringen av barnkonventionen i kommunernas verksamheter och beslutsfattande är organiserat?
Finns det någon funktion och/eller förvaltning/nämnd som har ett mer övergripande ansvar för arbetet med barnkonventionen? Om ja, varför tror du att ansvaret gavs till just den förvaltningen/nämnden?
Sker det något samarbete mellan t.ex. olika förvaltningar eller med privata aktörer när det gäller arbetet med att implementera barnkonventionen i kommunens verksamheter? Om ja, skulle du säga att det sker regelbundet eller mer sällan?
Hur skulle du beskriva samordningen när det gäller arbetet med barnkonventionen, mål och medel?
Samverkan, inflytande och delaktighet
Samverkar kommunen med utomstående aktörer/intressegrupper när det gäller arbetet med barnkonventionen? I sådana fall, på vilket sätt sker samverkan?
Finns det möjlighet för barn och ungdomar att vara delaktiga och ha inflytande i processen? Om ja, på vilket sätt?
Kompetens, resurser och förhållningssätt
Upplever du att det finns kompetens och kunskap hos tjänstemän, politiker och personal om barnkonventionen och hur den kan tillämpas i verksamheterna?
Hur upplever du att lednig och politiker generellt förhåller sig till och prioriterar arbetet med barnkonventionen?
44
Hur skulle du beskriva tillgången på tidsmässiga, personella och ekonomiska resurser för att genomföra implementeringen av barnkonvention?
Tidsmässiga Personella Ekonomiska
a) För lite b) Lagom c) Mer än nog a) För lite b) Lagom c) Mer än nog a) För lite b) Lagom c) Mer än nog Avslutningsvis
Vad ser du som kommunens styrkor respektive hinder/utmaningar när det gäller att implementera barnkonventionen i verksamheter och beslutsfattande?