Studiens syfte var att med en socialkonstruktivistisk ansats och kvalitativa intervjuer med ett antal socialarbetare i Sverige och i Australien få en ökad förståelse för bedömningen av familjehem och vad som anses vara ett "lämpligt" familjehem. Det framkom i resultatet att det fortfarande finns en norm om kärnfamiljen som den ”vanliga” familjen, andra familjestrukturer kan ses som undantag från denna norm. I Sverige fanns en tveksamhet till homosexuella par som familjehem och ensamstående föräldrar som familjehem. I Australien talades det något mer om olika familjestrukturer och socialarbetarna hade exempel på andra konstruktioner av familjehem, det framkom dock att de främst sökte familjehem där en förälder, vanligtvis modern är en hemmavarande förälder. Andra frågeställningen gällde skillnader och likheter i konstruktionen av ett lämpligt familjehem i Sverige och i Australien. Jag upplevde det som olika sätt att tala om vad ett lämpligt familjehem innebär. I Sverige fanns ett genomgående tema, en trygg och stabil familj. I Australien talades det om en säker familj som kan tillhandahålla en säker miljö.
Det framkom likheter mellan Sverige och Australien gällande tillvägagångssättet att bedöma ett familjehem och det fanns även likheter mellan länderna gällande kraven som ställs på ett familjehem och de egenskaper som eftersöks, men det fanns även skillnader. När ett familjehem intervjuas och bedöms ställs i båda länder frågor inom liknande områden så som relationer och uppfostringsmetod. Kraven på familjehemmen som ställdes var i de båda länderna liknande i grunden, det begärs utdrag från olika register men de skiljer sig något. Ytterligare en likhet mellan de båda länderna var begreppet ”matchning” som beskrivs som en process där socialarbetaren ”matchar rätt familj med rätt barn”. Det framkom i båda länderna att även denna process till stor del handlade om strukturen på familjerna. Det skulle vara intressant att forska vidare i dokument så som ländernas olika riktlinjer och lagar i de olika länderna och undersöka likheter och skillnader även där. Det kan också tänkas att olika faktorer i samhället påverkade studiens resultat. I Australien gjordes intervjuerna i större samhällen och det framkom att efterfrågan på familjehem var väldigt stor och det är svårt att placera barn då det inte finns tillräckligt med familjehem. Det skulle kunna vara så att en sådan faktor gör att de behöver sänka kraven eller inte ”snäva in sig” för mycket gällande en viss struktur eller specifika egenskaper hos en ”lämplig familj”.
Resultatet visade att i Sverige talade alla respondenter generellt om bedömningen av familjehem som om det skulle vara ett heterosexuellt par som bedöms. Intressant är att homosexuella par inte får adoptera i Queensland, Australien men de har möjlighet att bli familjehem. I Sverige får ett homosexuellt par adoptera enligt lag. I Australien upplevde jag att
38 det fanns en större öppenhet att bedöma en ensamstående förälder eller ett homosexuellt par som ”lämpliga” familjehem. I anlysdelen gjordes en koppling till Esping-Andersen välfärdstatsregimer då han listade Australien som en liberal välfärdstat, liberalism kännetecknas av individualism och individens rätt att välja. Jag vill ytterligare en gång påpeka att intervjuerna genomfördes med tre respondenter i Sverige och två respondenter i Australien och resultatet går inte att generalisera till två länders hela befolkning. De tre intervjuerna i Sverige gjordes i mindre samhällen än de två i Australien. En av socialarbetarna i Sverige hade en tanke om att det kan vara vanligare i storstäderna med homosexuella par som familjehem. Det skulle kunna vara på så sätt och att resultatet hade blivit påverkat om intervjuerna var mer geografiskt utspridda. Även om socialarbetarna i Australien svarade att flera olika familjestrukturer kan bli familjehem så framkom att det eftersöktes familjehem där det finns en inkomsttagare och en hemmavarande förälder, där respondenterna vid tal om den hemmavarande föräldern syftade till mamman i familjen. Detta skiljer sig från välfärdssystemet i Sverige där den socialdemokratiska välfärdsstatsregimen utmärker sig av ett högt kvinnligt förvärvsdeltagande vilket innebär fler familjer bestående av två inkomsttagare.
Det framkom i intervjuerna i de båda länderna likheter gällande ”det lämpliga familjehemmet” till exempel ansågs vikten av att kunna samarbeta med socialtjänsten och den biologiska familjen som en viktig egenskap. En annan likhet var att anledningen till att bli familjehem ska vara genuin, inte på grund av pengar till exempel. I resultatet framkom även skillnader mellan Sverige och Australien i sättet socialarbetarna talade kring ”lämpliga” familjehem. Vid en analys gjordes kopplingar till Cameron och Freymonds (2006) som menade att barnavården i ett internationellt perspektiv kan delas in i barnskydd respektive familjestöd, där Australien ingår i den förstnämnda och Sverige i den sistnämnda. I Australien beskrev respondenterna en ”lämplig familj” som en ”säker familj” som skyddar barnet ifrån skada och risk. Detta upplevde jag annorlunda mot intervjuerna i Sverige där alla respondenter pratade om familjehemmet som tryggt och stabilt. I analysen görs även kopplingar till teorin om normer. Enligt Svensson (2008) har alla i ett samhälle har aldrig till fullo samma normer, det finns motstridiga uppfattningar och tolkningar. I olika kulturer finns det olika föreställningar om familjen. I studien togs ett exempel upp gällande den aboriginska kulturen, där finns inte samma norm om kärnfamiljen.
Det är sättet som socialarbetarna omedvetet talar om en ”lämplig” familj, till exempel om kärnfamiljen som det ”normala” eller ”lämpliga”, som tyder på olika föreställningar kring familjen. Föreställningarna är till största sannolikhet socialt konstruerad och skiljer sig åt
39 mellan olika länder och kulturer. När en socialarbetare säger till exempel ”vi intervjuar honom för sig och henne för sig” så upprätthåller deras språk bilden av familjehemmet som ett heterosexuellt par. Enligt socialkonstruktivismen utgör språket en social storhet, det är något vi människor skapar tillsammans. Genom att tala på ett visst sätt konstrueras och uppehålls olika normer, till exempel den om kärnfamiljen. Genom att ändra vårt språk så kan vi ändra våra föreställningar och tvärtom. I yrket som socialarbetare är det viktigt att reflektera över våra föreställningar och vårt språk gällande till exempel familjen.
40
Referenser
Australian Institute of family studies [AIFS]. 2014. Australian Child Protection Legislation. SFCA Resource sheet. https://aifs.gov.au/cfca/publications/australian-child-protection-legislation. (Hämtad 2016-09-01).
Australian Institute of Health and Welfare [AIHW]. 2010. Child protection Australia 2008_09. Child welfare series no. 47, Cat. no. CWS 35. Canberra, ACT: AIHW.
Bergman, Ann-Sofie. 2011. Lämpliga eller olämpliga hem? Fosterbarnsvård och fosterhemskontroll under 1900-talet. Linneuniversitet: Instutionen för socialt arbete.
Cameron, Gary. & Freymond, Nancy. 2006. Towards positive systems of Child and Family Welfare: International comparitions of child protection, family service and community care systems. Toronto: University of Toronto press.
Dalen, Monica. 2007. Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Healy, Karen., Lundström, Tommy., & Sallnäs, Marie. 2011. A Comparison of Out-of-home Care for Children and Young People in Australia ans Sweden: Worlds Apart? Australian Social Work 64(4): 416- 431. DOI: 10.1080/0312407X.2011.603092
Johansson, Håkan. 2008. Socialpolitiska klassiker. Malmö: Liber AB.
Jönsson, Håkan. 2010. Sociala problem som perspektiv. Malmö: Liber AB.
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
May, Tim. 2011. Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Meeuwisse, Anna. & Swärd, Hans. 2013. Perspektiv på sociala problem – några positioner. I: Meeuwisse, Anna. & Swärd, Hans. (red). 2013. Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur
Miller, Jody. & Glassner, Barry. 2011. The "Inside" and The "Outside". Finding Realities in Interviews. I: Silverman, David. (red). 2011. Qualitative research: issues of theory, method and practice. 3. ed.
London: SAGE.
Murray, Lesley. & Barnes, Marian. 2010. Have families been rethought? Ethic of care, family and "whole family" approaches. Social policy and Society 9(4): 233-544. doi:10.1017/S1474746410000254.
Nygren, Lennart. 2012. Familjer med komplexa behov och socialt arbete. En jämförande studie av familjebaserat socialt arbete i olika välfärdsregimer. Instutionen för socialt arbete. www.umu.se (Hämtad 2016-04-15).
Queensland Government. 2015. Chapter 8. Regulation of care. Queensland Governemnt - Department of
Child Safety. https://www.communities.qld.gov.au/resources/childsafety/practice-manual/cspm-8-
regulation-care.pdf"ation-care.pdf. (Hämtad 2016-05-03).
Queensland Government. 2016. What is foster and kinship care?. Queensland Governement - Department
of Child Safety. http://www.qld.gov.au/community/caring-child/foster-kinship-care-about/. (Hämtad
41 Queensland Government. 2016. Who can foster a child?. Queensland Governement - Department of
Child Safety. http://www.qld.gov.au/community/caring-child/foster-kinship-care-who-can-foster/.
(Hämtad 2016-04-20).
Regnér, M. 2006. Familjebilder. Om klientfamiljer, kontaktfamiljer och idealfamiljer. (Avhandling). Göteborg: Göteborg University, Department of social work.
Riggs, W, Damien., Bartholomaeus, Clare., & Due, Clemence. 2016. Public and private families: a comparative thematic analysis of the intersections of social norms and scrutiny. Health sociology review 25(1): 1-17. DOI: 10.1080/14461242.2015.1135071
Sköld, Johanna., Söderlind, Ingrid., & Bergman, Ann-Sofie. 2014. Fosterbarn i tid och rum - lokal och regional variation i svensk fosterbarnsvård cirka 1850-2000. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Socialstyrelsen. 2016. Barn och unga i familjehem.
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/placeradebarnochunga/familjehem. (Hämtad 2016-03-07)
Socialstyrelsen. 2016. Individ- och familjeomsorg - Lägesrapport 2016.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20080/2016-2-22.pdf. (Hämtad 2016-03- 16)
Socialstyrelsen. 2011. Nya regler om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård. (meddelandeblad nr 5, 2014.
SOU 2014:34. Inte bara jämställdhet: Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Svenning, Conny. 2007. Metodboken – Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling, klassiska och nya metoder i informationssamhället, källkritik på Internet. Eslöv: Lorentz förlag.
Svensson, Kerstin. 2007. Normer och normalitet i socialt arbete. Lund: Författarna och Studentlitteratur.
Statistiska Centralbyrån (SCB). 2012. Kärnfamiljen fortfarande vanligast. http://www.scb.se/sv_/Hitta- statistik/Artiklar/Karnfamiljen-fortfarande-vanligast/
United Nations Children´s fund (UNICEF). 2016. Fairness for Children - A league table of inequality in child well-being in rich countries. (Innocenti Report card -No.13). Florence: Innocenti Research Centre. Vetenskapsrådet. 2011. God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011.
Wennerberg, Søren Barlebo. 2010. Socialkonstruktivism – positioner, problem och perspektiv. Malmö: Liber AB.