När samhällsutvecklingen i rask takt går mot att delaktighet i samhällsgemenskapen förbehålls dem som bidrar till samhället genom lönearbete blir framtiden oroande. Om människor i så kallat utanförskap inte tillmäts sin självklara plats i samhället eftersom de inte anses ha något att bidra med kan de heller inte kräva den hjälp och det stöd som vi socionomer i vår yrkesroll kan erbjuda.
Om ett socialt problem inte kan knyta an till verkligheten menar vi att problemdefinit-ionen är felaktig. För var finns grunden till utanförskapsproblematiken? I arbetslöshet eller arbete, hos svenskar eller invandrare, i utanförskapsområden eller i
innanförskaps-48
områden? Vi vågar påstå att utanförskapet befinner sig i skuggan av innanförskapet - och ingenting kan växa utan solljus.
I och med att utanförskap tydligt är ett politiskt begrepp har det också formats av en uppfattning om det samhälle som varit, men alla människor ser inte nutiden och framti-den på samma sätt. Eftersom utanförskapsexercisen kommuniceras genom språket finns också möjligheten att använda språket i motsatt riktning – och alltså nyttja det för att omformulera begreppsdefinitionerna. Att vara medveten om detta är ett sätt att stärka professionen för oss socionomer.
Makt rättfärdigar inte ett monopol på begreppsdefinitioner, och vår studie visar att makt inte heller per automatik legitimerar ett begrepp inom socialt arbete. Därför är det posi-tivt att verksamma inom socialt arbete har egna uppfattningar om hur begreppen bör problematiseras, och i detta fall menar de att utanförskap formas av vad det inte är. Ut-anförskap är ett ickebegrepp. Därmed anser vi att det vore bättre att prata om sociala problem som uppstår i avsaknad av jämställdhet och solidaritet, såsom segregation, fat-tigdom och diskriminering.Vi uppfattar inte att begreppet utanförskap kan fungera som stöd i de många komplexa situationer som uppstår i socialt arbete. Istället riskerar an-vändningen av begreppet skuldbelägga redan utsatta grupper och individer, samtidigt som det gömmer de bakomliggande problemen.
9.1 Framtida forskning
Arbetslösheten finns i hela landet, inte bara i det regeringen kallat utanförskapsområ-den. I sken av de resultat vår studie visat anser vi att en intressant ingång för framtida studier vore att undersöka vilka förutsättningar för delaktighet och samhällsgemenskap som råder på mindre orter. Begreppet utanförskapsområden, som det idag används, ver-kar polariserande mellan stad och landsbygd. En sådan studie vore också intressant med hänsyn till vad vi uppfattar som underkommunicerade antaganden om utanförskapets geografiska förankring. Naturligtvis skulle det även vara intressant att närmare studera eventuella verkliga och sanna effekter av vad vi påstår är ett falskt begrepp.
49
Referenser
Arbetsförmedlingen (2013): Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013- Prognos för
ar-betsmarknaden 2013-2015.
Arbetsmarknadsdepartementet (2012): Stimulansmedel för att stärka
utanförskapsom-råden. (Elektronisk.) Stockholm: Regeringskansliet.
http://www.regeringen.se/sb/d/16310/a/198155 (2014-09-06).
Beck, Ulrich (1998): Risksamhället - På väg mot en annan modernitet. Göteborg: Dai-dalos.
Billinger, Kajsa (2005): “Fokusgrupper - en datainsamlingsmetod” i Larsson, Sam; Lilja, John & Mannheimer, Katarina (red.): Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Boverket (2013): Urbant utvecklingsarbete - delrapportering av regeringsuppdrag. Karlskrona: Boverket.
Bryman, Alan (2011): Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a upplagan. Malmö: Liber. Davidsson, Tobias (2009): Utanförskapandet - En diskursanalys av begreppet
utanför-skap. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete.
Eriksen, Erik Oddvar & Weigård, Jarle (2000) Habermas politiska teori. Lund: Student-litteratur
Habermas, Jürgen (1996) Kommunikativt handlande. Texter om språk, rationalitet och samhälle. Göteborg: Daidalos
Howarth, David, 2007. Diskurs. Malmö: Liber.
Integrations- och jämställdhetsdepartementet (2008): Urbant utvecklingsarbete för
minskat utanförskap. (Elektronisk.) Stockholm: Regeringskansliet.
http://www.regeringen.se/sb/d/10328/a/105681. (2014-09-06).
Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne (2003): Introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Liber.
Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, Sam (2005): “Kvalitativ metod - en introduktion” i Larsson, Sam; Lilja, John & Mannheimer, Katarina (red.): Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitte-ratur.
Meuwisse, Anna (2000): ”Vad är socialt arbete?” i Meuwisse, Anna; Sunesson, Sune & Swärd, Hans [red]: Socialt arbete – En grundbok. Stockholm: Natur och kultur.
Nationalencyklopedin (1): Segregation. (Elektronisk.)
50
Nationalencyklopedin (2): Integration. (Elektronisk.)
http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/integration/212264 (2014-09-08).
Payne, Malcolm (2008): Modern teoribildning i socialt arbete. 2:a upplagan. Stock-holm: Natur & kultur.
Peyrot, Mark (1984): “Cycles of a social problem development: The case of drug abuse” i The Sociological Quarterly, Vol. 25, No. 1.
Putnam, Robert D. (1996): Den fungerande demokratin. Stockholm: SNS Förlag. Ramberg, Tomas (2014): Kommentar: M vill tala arbetskraft i stället för arbetslöshet. (Elektronisk.) Sveriges Radio.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4657&grupp=20696&artikel=58 29454 (2014-09-06).
Sahlin, Ingrid (2002) “Sociala problem som verklighetskonstruktioner” i Meeuwisse, Anna & Swärd, Hans (red.): Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kul-tur.
Statens offentliga utredningar 2006:59: Rapport av Utredningen om makt, integration
och strukturell diskriminering. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Stigendal, Mikael och Östergren, Per-Olof (red.) (2013): Malmös väg mot en hållbar
framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. 3:e upplagan. Malmö: Kommissionen för ett socialt
hållbart Malmö.
Thomassen, Magdalene (2007): Vetenskap, kunskap och praxis - Introduktion i
veten-skapsfilosofi. Malmö: Gleerups utbildning.
Thurén, Torsten (2007): Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber.
Törnquist, Anders (2005): Allting förändras men ingenting förgås - Summerande
utvär-dering av Storstadssatsningen i Göteborg. Göteborg: Göteborgs universitet,
Institution-en för socialt arbete.
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Winter Jörgensen, M & Phillips, L (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1: Intervjuguide
Varför tror du att vi blev hänvisade till dig?Kan du berätta om hur ditt arbete ser ut i [område]?
Hur länge har du jobbat i stadsdelen? Vad har du jobbat med tidigare?
Vad vet du om regeringens senaste satsning på urbant utvecklingsarbete i utanförskaps-områden?
Vad betyder begreppet utanförskap? Hur hamnar en person i utanförskap? Vad är personen utanför?
Vad beror utanförskapet på? Vad är motsatsen till utanförskap? Vad är ett utanförskapsområde? Vad är ett segregerat område?
Finns det andra närliggande begrepp till utanförskap, och i så fall vilka? Vilka fördelar finns med att använda begreppet utanförskap istället? Hur har utanförskapsbegreppet diskuterats på din arbetsplats? Hur använder ni pengarna?
Hur såg diskussionen ut som ledde fram till beslutet att använda pengarna så?
På vilket sätt bidrar det arbetet till ett minskat utanförskap i området (på både kort och lång sikt)?
Varför ska utanförskapet motverkas? Har du någonting du vill tillägga?