Avslutande diskussion

Denna undersökning har visat på de relativt stora skillnader som förekommer i

måluppfyllelse mellan Sverige och Finland. Studien har också förkunnat att skillnader mellan länder i utfall från ERUF-investeringar kan förklaras med olika typer av beslutsprocesser. Sverige med den mer demokratiskt legitimerade beslutsprocessen redovisar ett bättre utfall av ERUF-investeringar. Samtidigt är det väldigt svårt att slå fast att det är just beslutsprocessen som isolerat kan förklara dessa skillnader. Det troliga är att så inte är fallet, därför är vi försiktiga med att säga att det är just beslutsprocesserna som är avgörande. Exempelvis kan det vara så att tjänstemännen i Sverige har mer makt än vad den formella svenska

beslutsprocessen avslöjar, vilket i så fall kan innebära att det är de svenska tjänstemännens kompetens som är avgörande. Inte hur beslutsprocesserna ser ut. I denna undersökning kan vi inte utesluta att det är tjänstemännen som har den reella makten över besluten. För att

undersöka denna sak närmare skulle det vara intressant att kartlägga bland annat utbildning bland tjänstemän. En annan intressant aspekt är hur ofta det är konkurrens om ERUF-medel. Är det brist på konkurrens krävs det ingen prioritering, vilket då rimligtvis innebär att de projekt som tjänstemännen i både Sverige och Finland godkänt går igenom beslutsfasen utan några större bekymmer.

För att återkoppla till Olsson och Bache i forskningsöversikten är demokratiproblem inte något som Sverige är befriade ifrån trots vår tolkning att den svenska processen är mer demokratiskt legitimerad utifrån våra teoretiska utgångspunkter. Den formella

beslutsprocessen, som vi undersökt, är inte detsamma som den faktiska beslutsprocessen. Tjänstemän kan ha större påverkan än vi sett genom denna undersökning, vilket Olssons och Baches artikel påvisar. Det bör också nämnas att vilken modell beslutsprocesserna klassas som kan tolkas olika, vilket Bache och Olsson (2001, s. 223) är ett bevis på då de betraktar

partnerskap mer som en korporativistisk modell. Vi hävdar att partnerskapsprincipen i grunden må vara korporativ så till vida att den skapar ett flernivåstyre där både EU-, nationell-, och lokal nivå är involverade tillsammans med privata aktörer. Däremot

implementerar länderna partnerskapsprincipen på olika sätt, och det är här vi definierat den svenska processen som politikerorienterad och den finska som legalbyråkratisk.

Dock hävdar vi utifrån vårt resonemang i avsnittet om urval att vi uteslutit ett antal rimliga oberoende variabler som hade kunnat påverka utfallet. Det bör också sägas att denna

undersökning endast haft två länder som fall. Möjligheten att dra några generella slutsatser är därför begränsad. Vår slutsats kan ändå fungera som en fingervisning om vad som kan förväntas av andra fall. Ambitionen med denna undersökning har varit att utifrån tidigare forskning bidra med ny kunskap som kan ligga till grund för fortsatt forskning i ämnet. Det skulle vara intressant att undersöka andra möjliga förklaringsvariabler än den formella beslutsprocessen och gå djupare in på hur den faktiska beslutsprocessen ser ut.

Vi hade önskat att det fanns mer aktuell statistik om indikatorerna på europeisk nivå än från 2014. Det troliga är att samma mätningar idag hade resulterat i andra värden för respektive indikator. Dock tror vi inte att det hade blivit någon nämnvärd skillnad i jämförelsen mellan länderna.

Med den här studien har vi tillfört ett litet bidrag i debatten om demokratins fortsatta vara eller icke vara i den nuvarande formen. Vi kan utifrån vår slutsats säga att den process som hade störst demokratisk legitimitet levererade bäst resultat. Därmed ansluter vi till skaran som hävdar att den demokratiska processen levererar bäst resultat. Vi såg ett

forskningsproblem i form av olika tillämpningar av partnerskapsprincipen och om dessa olikheter har effekt gällande utfallet av regionalfondsprogrammen. Vårt resultat indikerar att det har effekt, men det krävs ytterligare forskning med fler fall som undersöker fler variabler än formell beslutsprocess för att säkerställa att typ av beslutsprocess påverkar resultat. Detsamma gäller i synnerhet om den mer demokratiskt legitimerade beslutsprocessen har positiv påverkan på effektivitet och resultat.

8 Källförteckning

Arbets- och näringsministeriet (2012). EAKR- ja ESR-ohjelmien ajankohtaiskatsaus.

http://www.rakennerahastot.fi/vanhat_sivut/rakennerahastot/tiedostot/tilaisuudet_alueet/Ajan kohtaiskatsaus_291112].pdf [2018-05-23]

Arbets- och näringsministeriet (u.å.a). ERUF-programmen i Finland.

http://www.rakennerahastot.fi/vanhat_sivut/rakennerahastot/sv/02_eu_strukturfondsprogram/ 01_eruf/index.html [2018-05-16]

Arbets- och näringsministeriet (u.å.b). Verksamhetsprinciper.

http://www.rakennerahastot.fi/vanhat_sivut/rakennerahastot/sv/01_strukturfondsverksamhete n_i_finland/03_principer/index.html [2018-04-28]

Arbets- och näringsministeriet (u.å.c). Hur fortskrider behandlingen av ansökan?

http://www.rakennerahastot.fi/sv/miten-hakemuksen-kasittely-etenee [2018-04-28]

Bache, Ian & Olsson, Jan (2001). Legitimacy through Partnership? EU Policy Diffusion in Britain and Sweden. Scandinavian Political Studies, 24(3), ss. 215-237.

Brennan, Jason (2017). Efter demokratin: argument för ett nytt styrelseskick. Stockholm: Timbro.

Christiano, Tom. (2015). Democracy. The Stanford Encyclopedia of Philosophy. https://plato.stanford.edu/archives/spr2015/entries/democracy/

[2018-05-22]

Cohen, Joshua (1997). Deliberation and democratic legitimacy. I Bohman, James & Rehg, William (red.) Deliberative democracy. Cambridge: MIT press, ss. 67-92

http://www.sze.hu/~smuk/Nyilvanossag_torvenyek_CEE/Szakirodalom/Deliberat%C3%ADv %20demokr%C3%A1cia/deliberative%20democracy%20book.pdf

Cohen, Joshua (2007). Deliberative democracy. I Rosenberg, Shawn W. (red.) Deliberation, participation and democracy: Can the people govern? Basingstoke: Palgrave Macmillan

https://www-dawsonera-com.db.ub.oru.se/readonline/9780230591080

Dahl, Robert A. (1989). Democracy and its critics. New Haven: Yale University Press

Demokratiutredningen (2016). Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5). Stockholm: Kulturdepartementet

https://www.regeringen.se/48e909/contentassets/16dfd1fed76e42dd9f40c9229637e44b/lat- fler-forma-framtiden-sou-20165-del-a.pdf [2018-05-17]

Economist Intelligence Unit (u.å.). The Economist Intelligence Unit's Democracy Index

https://infographics.economist.com/2017/DemocracyIndex/ [2018-05-02]

Elander, Ingemar (1999). Partnerskap och demokrati. Omaka par i nätverkspolitikens tid?. I Amnå, E (red.) Globalisering. SOU 1999:83. Demokratiutredningen. Stockholm: Fakta info direkt.

Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. uppl. Stockholm: Wolters Kluwer

Europeiska kommissionen (2007) National Strategic Reference Framework. http://ec.europa.eu/regional_policy/archive/atlas2007/fiche/nsrf.pdf [2018-05-10] Europeiska kommissionen (2009a). European Cohesion Policy in Finland.

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/informat/country2009/fi_en.pdf [2018- 04-25]

Europeiska kommissionen (2009b). European Cohesion Policy in Sweden.

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/informat/country2009/sv_en.pdf [2018- 04-25]

Europeiska kommissionen (2009c). European Cohesion Policy in Romania.

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/informat/country2009/ro_en.pdf [2018- 04-25]

Europeiska kommissionen (2009d). European Cohesion Policy in Greece.

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/informat/country2009/el_en.pdf [2018- 04-25]

Europeiska kommissionen (2010). Ex Post Evaluation of Cohesion Policy Programmes 2000-

2006 financed by the European Regional Development Fund in Objective 1 and 2 Regions

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/evaluation/pdf/expost2006/wp1_synthe sis_report.pdf [2018-04-14]

Europeiska kommissionen (2012). Partnerskapsprincipen i samband med utnyttjandet av de

EU-fonder som omfattas av den gemensamma strategiska ramen – inslag i en europeisk uppförandekod för partnerskap. (Arbetsdokument 2012:4) Bryssel: Europeiska

kommissionen

http://ec.europa.eu/esf/BlobServlet?docId=394&langId=sv [2018-04-18]

Europeiska kommissionen (2015). Where does the money go?

http://ec.europa.eu/budget/explained/budg_system/fin_fwk0713/fin_fwk0713_en.cfm [2018- 06-13]

Europeiska kommissionen (2016a). Ex post evaluation of Cohesion Policy programmes 2007-2013, focusing on the European Regional Development Fund (ERDF) and the Cohesion Fund (CF) Task 3 Country Report Sweden.

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/evaluation/pdf/expost2013/wp1_sv_rep ort_en.pdf [2018-05-14]

Europeiska kommissionen (2016b). Ex post evaluation of Cohesion Policy programmes 2007-2013, focusing on the European Regional Development Fund (ERDF) and the Cohesion Fund (CF) Task 3 Country Report Finland.

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/evaluation/pdf/expost2013/wp1_fi_repo rt_en.pdf [2018-05-18]

Europeiska kommissionen (2018). 2007-2013 ERDF-CF achievements - core Indicators.

https://cohesiondata.ec.europa.eu/EU-Level/2007-2013-ERDF-CF-achievements-core- Indicators-BY-/w9mt-s8si/data [2018-05-24]

Finlex (2018). Lag om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2014/20140008#L1P1 [2018-05-17]

Globalis (u.å.) BNP per invånare.

https://www.globalis.se/Statistik/BNP-per-invaanare [2018-04-28]

Halperin, Sandra, & Heath, Oliver (2012). Political research: methods and practical skills. 2. uppl. Oxford: Oxford University Press

Ljunggren, Stig-Björn (2017). En kraftfull anklagelseakt mot dagens demokrati. Dagens Samhälle, 1 Juni.

https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/en-kraftfull-anklagelseakt-mot-dagens-demokrati- 17427 [2018-05-25]

Olsson, Jan (2003). Democracy paradoxes in mulit-level governance: theorixing on structural fund system research. Journal of European Public Policy 10:2 April 2003, ss 288-289.

Rothstein, Bo (2010). Politik som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem. 4. uppl. Stockholm: SNS förlag

SFS 2007:459. Lag om strukturfondspartnerskap. Stockholm: Näringsdepartementet SFS 2009:145. Förordning med instruktion för Tillväxtverket. Stockholm:

Temmes, Markku (2005). Politicians and the Civil Servants: The Case of Finland. I Guy Peters, B. & Verheijen, Tony & Vass, Laszlo (red.) Coalitions of the Unwilling: Politicians

and Civil Servants in Coalition Governments. Bratislava: NISPAcee, ss. 236-246.

http://www.nispa.org/files/publications/ebooks/nispacee-coalitions2005.pdf#page=239

Tillväxtverket (2017a). Så fyller ni i ansökan om stöd.

https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/guider-och-vagledningar/handbok-for-eu- projekt/ansoka/sa-fyller-ni-i-ansokan-om-stod.html [2018-04-16]

Tillväxtverket (2017b). Så bedömer Tillväxtverket er ansökan.

https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/guider-och-vagledningar/handbok-for-eu- projekt/ansoka/sa-bedomer-tillvaxtverket-er-ansokan.html[2018-04-16]

Tillväxtverket (2017c). Urvalskriterier för vilka projekt som får EU-stöd.

https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/guider-och-vagledningar/handbok-for-eu-

projekt/ansoka/sa-bedomer-tillvaxtverket-er-ansokan/urvalskriterier-for-vilka-projekt-som- far-eu-stod.html[2018-04-19]

Tillväxtverket (2017d). En investering för framtiden (Lägesrapport 2017:5). Stockholm: Tillväxtverket.

https://tillvaxtverket.se/download/18.68123da9160ac7ca78079af2/1515404683513/Samlad% 20l%C3%A4gesrapport%202017-05-04%20om%20ERUF%202007-2013.pdf[2018-04-19]