Det framgår att kyrkstäder haft en central roll för Sveriges socknar innan städernas uppkomst. I Bonnstan är användningsområdet präglat av variation över tid men det finns även flera faktorer som kvarstår. Det finns en viktig gemensam nämnare som sammanbinder de flesta av kyrkstädernas funktioner genom tiderna. Den går att sammanfatta med ett ord – gemenskap. Genom att finna speciella rum och tidpunkter för möten så sammanförs människor. För Skellefteås invånare är Bonnstan en plats för möten och det är något som har pågått under flera epoker.
Under 1600-talet och 1700-talet bidrog de långa avstånden till att nära och kära nödvändigtvis inte träffades så ofta som de egentligen önskade. Detta var framförallt något som berörde
bondesamhällena eftersom deras tidskrävande arbete med jordbruket medförde att de inte frivilligt lämnade sin arbetsplats. Kyrkoturen till Bonnstan blev därför deras sätt att få en paus från arbetet. Även om det var en viktig stund för kyrkliga tillfällen hade det också en viktig social betydelse. Att samlas i kyrkan och övernatta i Bonnstan var förenat med dagar av gemenskap. Det fortsatte den också att vara även efter att kyrkoplikten avskaffades.
Den sociala betydelse som kännetecknar Bonnstan framgår i de fall där den använts i samband högtider och storhelger. Hembygdsforskaren och Skellefteå museums förste intendent Ernst Westerlund formulerar sig i Skelleftebygdens historia, Del1(1993) med orden:
Levde man i en tillvaro där kontakterna med omvärlden var sporadiska och omväxlingen i det dagliga livet i huvudsak bestämdes av årstidernas växlingar och de olika arbeten som därav följde, tog man gärna tillfället i akt att ordentligt fira större helger och ibland vissa andra märkesdagar som man numera inte tillmäter samma betydelse som man då gjorde.63
Dessa ord sammanfattar vilken viktig betydelse platsen har haft för umgänge mellan invånarna. De högtider som allra mest bidragit till folksamling är traditionella storhelger som är en del av en större tillställning. En tillställning förenat med nöjesarrangemang.64 Vid storhelger skulle alla delta och eftersom helgfirandet pågick under dagar övernattade de i kyrkstugorna. Fram till 1772 var de 63 Ernst Westerlund. Skelleftebygdens historia, Del 1: Kolonisation, uppodling och utveckling,. Seder och bruk, skrock,
sägner och folktro. 2. uppl. Skellefteå: Skellefteå kommun. 1993, s.166.
största helgerna pingst, påsk och jul med en uppdelning i gammaldomshelger och ungdomshelger.65 Påsken är den högtid som Westerlund kallar för ”ungdomens verkliga kyrkhelg” där de kyrkliga syftena blev sekundära istället för primära. Helgen inleddes och avslutades visserligen med gudstjänst men däremellan ägnades dagarna åt festliga arrangemang. Åtminstone för de yngre var det fundamentala lockbetet handel och nöjesfält.66 Idag tillhör midsommar den högtid som för Bonnstans del har haft störst betydelse och som levandegör kyrkstadstraditioner (Bild 14 och bild 15). Under 1950-talet påbörjades arbetet för att lyfta fram kyrkstaden och som en följd av detta pågår det årliga midsommarfirandet på kyrkstadstorget sedan år 1953 som är en stor folkfest.67 Min utgångspunkt är att högtiderna i Bonnstan har varit betydande för arkitekturens uppskattning eftersom det återupplivar kyrkstaden liv och rörelse ännu idag.
Bild 14. Midsommarfirande år 1958. Foto: Norra Västerbotten. Skellefteå museum, Kulturarv Västerbotten.
65 Bergling. s.116-117.
66 Ernst Westerlund, s.175-176. 67 Hallinder, s.36.
Bild 15. Folksamling i Bonnstan vid midsommar. År okänt. Foto: Ruben Stenlund. Skellefteå museum, Kulturarv Västerbotten.
Kulturarv
Kyrkstadshusen är landsbygdens hantverk från början till slut. Det första steget var att få rättighet att bygga och efter det slutföra projektet på egen hand. Ur ett nationellt och internationellt
perspektiv har kyrkstadshusen stor betydelse för stadens turism. Skellefteå är en av de få svenska städer där kyrkstaden är bevarad och ännu mer unikt är det att vissa traditionella
kyrkstadstraditioner lever vidare, vilket bidrar till att stugorna och torget kommer till användning.
Skellefteå formades under 1900-talet till en framgångsrik industristad och i sin helhet var
industrialismen en epok för nya tekniker, kommunikationer och visioner med byggandet. I samband med att byar blir tätorter tillkommer stadsförnyelse och för Skellefteås del resulterade
stadsförnyelsen i att mycket av den äldre arkitekturen i trä gick förlorad till fördel åt periodens nya material som tegel och betong. Bonnstan är förvisso värdefull träarkitektur men det återfinns även på ett attraktivt område med en vacker vy över älven och närhet till Skellefteå centrum. Med den utgångspunkten hade kyrkstadshusen möjligtvis riskerat att gå förlorade i samband med stadens tillväxt om det inte klassificerats som ett kulturarv. Jag anser därför att det var ett mycket viktig beslut som genomfördes då kyrkstaden byggnadsminnesförklarades på 1980-talet.
Det är fascinerande att endast några stenkast från centrum ha möjligheten att vandra genom böndernas stad och uppleva ett arv från tidigare generationer.
6. Sammanfattning
Kyrkstäder är en samling byggnader vilka huvudsakligen användes som tillfälligt boende i samband med kyrkobesök eller andra sammankomster intill sockenkyrkan. Ursprungligen har det funnits sjuttiotvå stycken kyrkstäder i Sverige och i störst utsträckning inom Norrland, men endast 16 finns bevarade.
Jag analyserar kyrkstaden i Skellefteå som finns att uppleva på stadsdelen Prästbordet cirka en kilometer från stadens centrum. Denna kyrkstad kallas för Bonnstan som betyder böndernas stad eftersom husen ursprungligen var avsedda för allmogen. Den består av en större samling
knuttimrade stugor i täta rader som under lång tid haft flera sociala och kulturella
användningsområden. De första kända anteckningarna om Bonnstans existens är från 1600-talet men den kan mycket väl ha sitt ursprung i medeltiden. Under år 1835 eldhärjades dessvärre kyrkstugorna och de flesta gick förlorade. År 1837 återupprättades en ny kyrkstad längre bort från landskyrkan. Där har Bonnstan blivit bevarad fram till idag.
Syftet med min uppsats är att finna de centrala aspekterna till Bonnstans förändring sedan 1600- talet och framåt, där jag letar paralleller mellan estetiken och sociala samt kulturella faktorer. För att testa min hypotes använder jag mig av metoden hermeneutiken som värdesätter fragmenten hos det ämne man studerar. Fragmenten kan förklaras som sammanhangen och i det här fallet med betoning på betydelsen av tid och rum. Genom att undersöka delarna eftersträvar jag därför en bättre
förståelse av helheten.
Arkitekturen består i dagsläget av 114 knuttimrade hus i täta rader placerade i ett rutnätssystem med totalt nästintill 400 kammare. Husen är på ett respektive två våningsplan med vanligtvis fyra eller åtta kamrar. Inredningen är spartansk och enkel med eldstad som enda värmekälla. Ytorna är små men skulle ha plats för många, därför användes funktionella möbler som skåpsängar. Stugorna i Bonnstan användes som säsongsbetonat boende åt allmogen vid kyrkliga sammanhang eller av handelsmän.
Användningsområde som tillfälligt boende under storhelger och söndagsgudstjänster var det primära på grund av kyrkoplikten. De långa avstånden som byborna hade medförde att de behövde
tillgång till sovplats intill kyrkan och av den anledningen skapades kyrkstäderna. Fram till 1800- talet användes den även som boende åt fattigfolket. Dessa började arbeta som tjänstefolk med uppgift att hushålla kamrarna då ägaren inte vistades på platsen.
Efter branden under 1800-talet reglerades rätten till kyrkstuga och kamrarnas användningsområde som permanent bostad blev ej tillåtet. När Skellefteå stad bildades år 1845 klassificerades Bonnstan som Bondstaden till skillnad mot Borgarstaden. Sedan 1900-talet har stugorna renoverats och övergått i privat ägo. Ägarnas viktigaste uppgift är att bevara och levandegöra kyrkstaden.
Skellefteå är en av de städer som valt att bevara en del traditionella kyrkstadstraditioner och ännu idag anordnas kyrkhelg i Bonnstan och arrangemang vid högtider. År 1982
byggnadsminnesförklarades Bonnstan och det innebär att detta lokalhistoriska kulturarv ska vårdas inför framtiden.
7. Litteratur- och källförteckning
Litteratur
Abramsson, Göran(2012). ”Oersättliga hus brann ner”, Norran, 29 oktober.
Bergling, Ragnar.(1964). Kyrkstaden i övre Norrland: Kyrkliga, merkantila och judiciella
funktioner under 1600- och 1700-talen. Diss. Uppsala universitet. Uppsala: Skytteanska samfundet.
Fellström, Kristian August (1964). Från kyrkbacken: Historiska anteckningar från Skelleftebygden, 2 uppl. Skellefteå: Eget förlag.
Hallinder, Annika.(1988) ”Kyrkstadsliv”, Västerbotten, Kyrkstadsliv 1:88, nr 1. Västerbotten (Umeå. 1920), Umeå: Västerbottens läns hembygdsförening. s.13-16.
Jarlet, Anders.(2005).”Kyrka och tro”, Signums svenska kulturhistoria: Stormaktstiden, Jakob Christensson(Red.), Lund: Signum
Linné, Carl von(1957) Carl Linneus Lapplandsresa år 1732, Caroli Linnæi Iter Lappnoicum, Dei
gratia institutum 1732, Stockholm: Wahlström & Wikström.
Lundström, Ulf(1988) ”Bonnstan i domböckerna”, Västerbotten, Kyrkstadsliv 1:88, nr 1.
Västerbotten (Umeå. 1920), Umeå: Västerbottens läns hembygdsförening.Umeå: Västerbottens läns hembygdsförening. s.37-41.
Lundström, Ulf(2008a). Människor och miljöer i Skelleftebygden under 1800-talet: ett bidrag till
Skellefteås historia, D 1, Skellefteå: Kulturgräns norr.
Lundström, Ulf(2008b). Människor och miljöer i Skelleftebygden under 1800-talet: ett bidrag till
Lundström, Ulf. (1992). ”Skellefteå kyrkstad och kyrkplats i äldre tider”, Skelleftebygden: årsskrift 1992, Stig-Henrik Viklund(Red.), Skellefteå: Föreningen för Skellefteforskning. s.28-38,
Lundström, Ulf(2001). Skellefteå socken 1650-1790 : en redogörelse för bönder, hantverkare och
soldater i en nordsvensk bygd på basis av Knut Lundbergs material. Ulf Lundström(Red). Umeå:
Kulturgräns norr.
Sander, Annika, ”Om våra kyrkstäders bevarande”, Västerbotten årsskrift 1988(1), Västerbottens hembygdsförenings årsskrift(1920-), Umeå: Västerbottens läns hembygdsförening, 1988, s.66-71 Vikström, Eva ”Böndernas stad”, Västerbotten, Kyrkstadsliv 1:88, nr 1. Västerbotten (Umeå. 1920), Umeå: Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå: Västerbottens läns hembygdsförening, 1988, s.3-12
Werne, Finn(1993). Böndernas bygge: Traditionellt byggnadsskick på landsbygden i Sverige, Höganäs: Wiken
Westerlund, Ernst (1993). Skelleftebygdens historia, Del 1: Kolonisation, uppodling och
utveckling,. Seder och bruk, skrock, sägner och folktro.2.uppl. Skellefteå: Skellefteå kommun.
Wikström, Lester.(u.å). ”4. De som varit borta från kyrkan” ur Några tidiga källor till det
religionsvetenskapliga delprojektets skelleftestudier: Kulturgräns norr, Uppsala: Eget förlag.
(2008)Bonnstan: Skellefteå kyrkstad: riktlinjer och bestämmelser för underhåll. Umeå: Länsstyrelsen Västerbotten.
(1994) Norrländsk uppslagsbok: Ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om
Arkiv
Privat ägoTorstensson, Ulf. Skellefteå. Fotografier på interiören av bonnstadskammare i modern tid. Norlund, Michaela. Skellefteå. Fotografier av kyrkstadsarkitekturens exteriör.
Offentliga handlingar
Skellefteå museums arkiv samt databas Kulturarv Västerbotten
<http://www.kulturarvvasterbotten.se>, Fotoarkiv över Bonnstans historia, exteriör och interiör.
Elektroniska källor
”Bonnstan i Skellefteå”, Bonnstan - böndernas stad i Skellefteå,
http://bonnstan.skelleftea.org/historia.htm Hämtad 2012-12-26
”För att samordna ägarna av bonnstakamrarna finns en förening, som också ligger bakom denna hemsida”, Bonnstan - böndernas stad i Skellefteå, http://bonnstan.skelleftea.org/forening.htm
Hämtad 2012-12-01
”Knuttimring”. Nationalencyklopedin , http://www.ne.se/lang/knuttimring Hämtad 2012-12-20 ”Kyrkoplikt”. Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/lang/kyrkoplikt Hämtad 2012-12-22 ”Mer om stallarna” http://bonnstan.skelleftea.org/stallar.htm Hämtad 2012-12-16
”Ordningsregler för kyrkstadskamrarna, Bonnstan - böndernas stad i Skellefteå
http://bonnstan.skelleftea.org/ordnregl.htm Hämtad 2012-12-03
”Samtliga kyrkstäder som funnits i Sverige”, Bonnstan - böndernas stad i Skellefteå,
http://bonnstan.skelleftea.org/kyrkkart.htm
Hämtad 2012-10-24
”Stadgar för Skellefteå kyrkstads kammarägareförening”, Bonnstan - böndernas stad i Skellefteå http://bonnstan.skelleftea.org/stadgar.htm Hämtad 2012-12-01
8. Bildförteckning
1. Karta över Sveriges 72 kyrkstäder markerat med sockengräns som ursprungligen publicerades i Ragnar Berglings bok från 1964. http://bonnstan.skelleftea.org/kyrkkart-filer/image001.gif Hämtad 2012-11-05
2. Ritning hämtad ur Bonnstan: Skellefteå kyrkstad: Riktlinjer och bestämmelser för
underhåll(2008). Stugornas liggande timmer, knutar och loftbro.
Länsstyrelsen Västerbotten.
3. Karta hämtad ur Bonnstan: Skellefteå kyrkstad: Riktlinjer och bestämmelser för underhåll (2008). Länsstyrelsen Västerbotten. Kartan har visar Bonnstan i ett senare skede och har tillkommit sedan byggnadsminnesförklaringen år 1982 där den streckade linjen visar inom vilken radie som
kulturminneslagen gäller. Huvudgatan i Bonnstan leder från öst till väst centralt genom det kvadratiska torget i mitten. Länsstyrelsen Västerbotten. Skiss.
4. Norlund, Michaela. Översikt av exteriörens utformning. Ett kyrkstadshus på två våningar med loftbro och
kryssräcke. November 2012.
5. Norlund, Michaela. Husrad av envånings- och tvåvåningshus i Bonnstan. Till de omålade fasaderna förekommer även inslag av färg. November 2012.
6. Lundberg, Roland. White arkitekter AB. Planlösningen över en kyrkstuga på två plan med fasad
i norr som under andra halvan av 1800-talet flyttades från Bonnstan till Byske kyrkstad. Kammare nummer 12C är jämförbar med Skellefteå museums kammare 223. Skellefteå museums arkiv.
Skiss.
7. Torstensson, Ulf. Hallen i Bonnstadskammare med trappa. Fotografi.
9. Norrman, Jan. Markering av Bonnstan och landskyrkan. Riksantikvarieämbetet. Okänd datering. Fotografi. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showFoto.raa?
fotoId=21500000059520&thumbnail=false Hämtad 2012-12-26
10.Nordstrand, Jonas. Fotografi från 1895 med en vy av Bonnstan sett från kyrktornet. Skellefteå museum. Kulturarv Västerbotten. Fotografi 1895. http://www.kulturarvvasterbotten.se/cgipict-img? Table=050&IMGID=SM_C+11835&Imgnr=1
Hämtad 2012-12-20
11. Norlund, Michaela. Exempel på ett kyrkstadshus som uppvisar väl bevarat omålad exteriör av
autentisk karaktär. Fotografi. November 2012
12. Torstensson, Ulf. Fotografi på kammare som visar interiören idag. Fotografi. 13. Torstensson, Ulf. Eldstaden är fortfarande i funktion. Fotografi.
14. Norra Västerbotten. Midsommarfirande år 1958. Skellefteå museum, Kulturarv Västerbotten. Fotografi.
http://www.kulturarvvasterbotten.se/cgipict-img?Table=050&IMGID=SM_C+11921&Imgnr=1
Hämtad 2012-11-15
15. Folksamling i Bonnstan vid midsommar. År okänt. Foto: Ruben Stenlund. Skellefteå museum, Kulturarv Västerbotten. http://www.kulturarvvasterbotten.se/cgipict-img?