Det är lätt hänt att rapporter av det här slaget blir en sorts eländesbe- skrivning av ett bekymmersamt läge. Därför känns det viktigt att påpeka att de flesta av de äldre i den här studien inte är sjuka och dåliga utan tvärtom, mycket vitala personer. De umgås gärna med andra och de är pigga och mår bra. Att den psykosociala situationen ändå kunde vara bättre är det dock ingen tvekan om.
Här bör också påpekas att det inte är så att alla äldre och anhöriga ser omsorgen om de äldre som ett problem överhuvudtaget. Många upplever inte de äldres fysiska hjälpbehov som ett bekymmer. Problemet i sig har från början formulerats av Hallstahammars kommun och inte av vare sig anhöriga eller äldre vilket är viktigt att komma ihåg. Det finns egentligen inget som säger att bosnier är mer skeptiska till att ta emot hjälp från hemtjänsten än svenskar. Däremot kanske orsakerna till eventuellt mot- stånd skiljer sig åt.
Det som klart framstår som ett problem är de äldres sociala situation. Den hjälp de skulle behöva är kanske inte i första hand den hjälp som till exempel hemtjänsten erbjuder. De äldre behöver hjälp med att aktivera sig, att bryta sin isolering och passivisering. De behöver få hjälp att finna en mening med livet och många behöver också hjälp att bearbeta krigs- upplevelser. Det sista är säkerligen även många av de anhöriga i behov av. Hallstahammars tankar om att kommunen skulle kunna underlätta de anhörigas situation genom att hjälpa de äldre verkar alltså vara rimliga. Om de äldre kunde hjälpas till en rikare och mer meningsfylld tillvaro så skulle de må bättre. Kanske skulle de då inte behöva så mycket av den hjälp som de anhöriga i dag ger. Om den hjälp de anhöriga står för och som inte är direkt åldersrelaterad utan snarare beror på att de befinner sig i Sverige skulle bli tillgodosedd på annat håll, så skulle de anhöriga an- tagligen också må mycket bättre. Det här är ju också något som de äldre vill och frågar efter. De vill också lära sig mer svenska och få informa-
tion om rättigheter och regler. Denna vilja bör tas tillvara, det som behö- ver lösas är de praktiska arrangemangen.
Samtidigt är det viktigt att de som är i behov av fysisk hjälp inte glöms bort. Är det ett problem att laga mat och handla så måste detta lösas och här efterlyser både anhöriga och äldre mer kontakt med kommunen och äldreomsorgen. Det som måste diskuteras är språkfrågan och hur denna ska lösas. Det är också viktigt att både äldre och anhöriga känner att det man kommer fram till är en lösning som fungerar för den äldre.
Ytterligare en viktig aspekt när det gäller projekt och studier av detta slag är huruvida de inte bara löser problem utan kanske också skapar oavsedda konsekvenser. I och med att projektet i Hallstahammar inte ini- tierats från de berördas håll utan från kommunen så är det mycket möjligt att det har väckt frågor och skapat oro bland både äldre och anhöriga som kanske aldrig blivit aktuella om projektet inte startat. Omsorgen om de äldre var inget som diskuterades bland så många i gruppen innan pro- jektet drog igång. För de som upplevde situationen som ett problem så var det givetvis aktuellt redan innan, men för de som inte upplevde några problem så har frågan kommit upp i och med projektet. Hallstahammars projektledare har fått ta emot ett flertal samtal om huruvida han är an- ställd av kommunen för att övertala de äldre till att bli institutionsplace- rade. Det är alltså mycket möjligt att projektet i sig, hur väl det än är tänkt, har skapat en hel del oro i onödan. Det här innebär inte att projekt av det här slaget inte bör startas, utan snarare poängtera vikten av infor- mation till de berörda och vikten av att de som arbetar med projekt är medvetna om denna problematik.
Referenslista
Al-Baldawi, Riyadh (1998) ”Migration och familjestruktur” i Ungdom, kulturmöten, identitet Ahmadi, Nader red. Stockholm:Liber.
Anhöriga till äldre invandrare: en fallstudie av anhöriga till äldre utom- europeiska invandrare utan offentlig äldreomsorg (2001) Stockholm: Socialstyrelsen.
Befolkningsstatistik. Del 2: inrikes och utrikes flyttningar 1991-1996 (1992-1997) Stockholm:SCB.
Befolkningsstatistik. Del 1-2: inrikes och utrikes flyttningar 1997-2000 (1998-2001) Stockholm:SCB.
Dahl, Lena (1987) Äldre jugoslaviska invandrare Jönköping:Institutet för Gerontologi, rapport.
Emami, Azita (2000) “We are deaf, though we hear; we are dumb, though we talk; we are blind, though we see": understanding Iranian late-in-life immigrants' perceptions and experiences of health, illness and culturally appropriate care Stockholm:Karolinska institutet. Gelfand, Donald E & Kutzik, Alfred J red. (1979) Ethnicity and aging :
theory, research, and policy New York:Springer.
Hajighasemi, Fariba (1994) Invandring på gamla da'r : sextio äldre ira- nier berättar Stockholm:Socialförvaltningen, FoU byrån.
Holtter, Irja (1998) Modersmålsundervisningen:Livsvärld och system – avlastning eller kolonisering? Eskilstuna:Centrum för Välfärdsforsk- ning, arbetsrapport.
Markides, Kyriakos S. & Miranda, Manuel R. red. (1997) Minorities, aging, and health London:Sage Publications.
Ronström, Owe red. (1996) Vem ska ta hand om de gamla invandrarna? Stockholm:Socialtjänsten, FoU-byrån.
Schutz, Alfred (1932/1967) The phenomenology of the social world Evanston, Illinois:Northwestern University Press.
Schutz, Alfred & Luckman, Thomas (1973) The Structures of the Life- world vol. 1 Evanston, Illinois:Northwestern University Press.
Sjögren, Annick (1998) ”Kulturens roll i identitetens byggande” i Ung- dom, kulturmöten, identitet Ahmadi, Nader red. Stockholm:Liber. Sokolovsky, Jay red. (1990) The cultural context of aging : worldwide
perspectives New York:Bergin & Garvey.
Songur, Welat (1992) Att åldras i främmande land. Om mellanösternpen- sionärer i det svenska samhället.
Stanfield II, John H & Rutledge, Dennis M red. (1993) Race and ethnici- ty in research methods London:Sage.
Torres, Sandra (1995) Late in life immigrants to Sweden Opublicerad uppsats Uppsala Universitet, Sociologiska institutionen.
Torres, Sandra (1999) “A culturally-relevant theoretical framework for the study of successful ageing” i Ageing and society, 19(1):33-51.
Torres, Sandra (2000) A preliminary empirical testing of a culturally- relevant theoretical framework for the study of successful aging. Paper presented at the 53rd Annual Scientific Meeting of the Geronto- logical Society of America in Washington, DC. November 17-21 2000.
Westin, Charles (1984) Majoritet om minoritet. En studie i etnisk tole- rans i 80-talets Sverige. En rapport från diskrimineringsutredningen. Stockholm:LiberFörlag.
Ålund, Aleksandra & Schierup, Carl-Ulrik (1981) Det kulturella glappet: om jugoslaviska invandrare och åldrandet i hemlandet och Sverige Del 1 Stockholm:Socialstyrelsen.
Äldre födda utomlands: en demografisk beskrivning (1999) Stockholm: Socialstyrelsen.
Äldre invandrare: en bakgrund (1980) Stockholm:Socialstyrelsen.
SCB Befolkningsstatistik 1991-1999.
Bilaga 1
Åtgärder inom projektet
Under studiens gång har Hallstahammar genomfört en del aktiviteter inom ramen för VIA-projektet. Vilken effekt dessa har haft går ännu inte att säga eftersom de inte har utvärderats. För mer information om det som gjorts går det bra att vända sig till Hallstahammars kommun.
Aktiviteter riktade direkt till de äldre och de anhöriga:
• Gemensamma träffar med de äldre bosnierna och deras anhöriga, bå- de var för sig och tillsammans då projektet har presenterats och disku- terats. Dessa träffar har genomförts vid flera tillfällen.
• Personliga besök i de äldres hem.
• Utflykt till Stockholm med de äldre med besök på Wasa-muséet och Stockholms moské.
• Gemensamma träffar varje fredag på servicehuset Lövåsen. Dessa träffar har utformats efter de äldres önskemål.
Åtgärder för att förbättra de äldres situation på sikt:
• Förslag till socialnämnden angående införande av ”internt pensions- bevis” så att de äldre kan utnyttja de rabatter som övriga pensionärer har rätt till.
• Översättning av färdtjänstbroschyrer till bosniska.
• Kontakt med biblioteket om tidningar och böcker på bosniska. • Kontakter med PRO i Hallstahammar angående deras aktiviteter. • Träffar med bosnier från Örebro som har startat ett lyckat biodlings-
projekt där både äldre och yngre deltar och där de också är med i den svenska biodlarföreningen.
• Träffar med representanter för de olika studieförbunden i Hallstaham- mar för att diskutera hur de skulle kunna samarbeta kring aktivering av de äldre.
• Initiativ till projekt med Medborgarskolan i Västmanlands län. (An- sökan redan skickad till Integrationsverket).
Bilaga 2
Intervjuguide till intervjuerna med de anhöriga
Intervjuerna har kretsat kring ett antal frågeområden. Under varje rubrik redogörs kort för vad som blivit diskuterat inom varje frågeområde. In- tervjuerna har varit i form av samtal och områdena har inte behandlats i någon bestämd ordning utan vi har talat och tagit dem som det fallit sig naturligt. När det har behövts har frågor ställts för att leda in på olika områden och för att klargöra resonemang.
Frågeområde 1 – inledande samtal
Diskussion kring respondentens levnadsförhållanden som till exempel boendeform, civilstatus, arbete, intressen, fritid och så vidare.
Frågeområde 2 – anhöriga och ålderdom
Här har frågor kring respondentens äldre anhöriga, släktrelationer, livs- situation, kontakt och förhållandet till de äldre diskuterats. Även respon- dentens syn på åldrande och omsorg har varit aktuellt.
Frågeområde 3 – offentlig hjälp
Inom detta område har vi talat om hur äldre tas om hand i Sverige, vad respondenten känner till om detta och hur det uppfattas. Även frågor kring alternativ, egna idéer och vad som skulle kunna göras bättre har diskuterats.
Frågeområde 4 – Bosnien
När det gäller hemlandet så har samtalen kretsat kring hemlängtan, åter- vändande, vikten av språk och traditioner, hur respondenten tänker om Bosnien och situationen där. Vi har även pratat om kriget och flyktsitua- tionen.
Frågeområde 5 – ”Livsfrågor”
Ett frågeområde som varit aktuellt under alla övriga rubriker. Vi har talat om betydelsefulla förändringar, meningen med livet, Gud, tro, existens, rätt och fel, gott och ont, gränser för den egna förmågan, skuld, förtviv- lan, ansvar, död, tvång, moral, glädje, livslust och lycka.
Bilaga 3
Intervjuguide till intervjuerna med de äldre Frågeområde 1 – Inledande samtal
Diskussion kring respondentens levnadsförhållanden som till exempel boendeform, civilstånd, intressen, fritid och så vidare. Vi har även disku- terat hur en vanlig dag ser ut för respondenten och hur en vanlig dag skulle ha kunnat se ut om de varit i Bosnien-Hercegovina i dag.
Frågeområde 2 – Hälsotillstånd och hjälpbehov
Vi har diskuterat respondentens hälsa och eventuellt hjälpbehov. Vi har talat om vem som hjälper, med vad och hur mycket och om det är någon hjälp som saknas. Här har vi även kommit in på frågor kring vad som får respondenten att må bra respektive dåligt och också hur han eller hon trivs i Sverige.
Frågeområde 3 – Att bli gammal och offentlig hjälp
Vi har diskuterat frågor kring ålderdom, synen på åldrande och vad som avgör när man blir gammal. Vi har diskuterat hur det känns att bli gam- mal i Sverige jämfört med i hemlandet. Vi har talat om vad de vet om äldreomsorgen i Sverige och vad de tycker om denna. Samtalen har också handlat om hur de tror att svenskar ser på ålderdom och äldreom- sorg och också deras egna tankar om hur detta bör skötas. Vi har talat om hur de själva tänker inför att ta emot hjälp utifrån och hur de känner inför att behöva ta emot hjälp överhuvudtaget.
Frågeområde 4 – Anhöriga och sociala kontakter
Vi har talat om deras anhöriga, hur många som finns i närheten och vilka de är och hur många som finns på andra håll och vilka de är. Vi har talat om hur deras kontakt med anhöriga ser ut, hur frekvent den är och om den skiljer sig jämfört med tidigare och hur deras anhörigas situation ser ut. Vi har talat om barnbarn och betydelsen av dem. Vi har även talat om vilka andra, förutom anhöriga, de umgås med, hur ofta och vad de gör och om dessa kontakter skiljer sig åt från tidigare.
Frågeområde 5 – Ekonomi och livssituation
Vi har diskuterat den ekonomiska situationen och hur den såg ut innan de kom till Sverige och hur den upplevs idag. Vilka möjligheter eller be- gränsningar de känner ekonomiskt och hur dessa upplevs.
Frågeområde 6 – Bosnien
När det gäller hemlandet så har samtalen kretsat kring hemlängtan, åter- vändande, vikten av språk och traditioner, hur respondenten tänker om Bosnien och situationen där. Vi har även talat om kriget och flyktsitua- tionen.
Frågeområde 7 – Framtiden
Vi har talat om hur de ser på framtiden och hur de skulle vilja att den såg ut.
Frågeområde 8 – ”Livsfrågor”
Ett frågeområde som varit aktuellt under alla öriga rubriker. Vi har talat om betydelsefulla förändringar, meningen med livet, Gud, tro, existens, rätt och fel, gott och ont, gränser för den egna förmågan, skuld, förtviv- lan, ansvar, död, tvång, moral, glädje, livslust, lycka.
Tabellbilaga
Tabell 1B: De tio vanligaste ursprungsländerna för äldre invandrare 31/12 199851 Land Antal Procent
Finland 36 865 27,8 Norge 14 417 10,9 Tyskland 11 969 9,0 Danmark 11 884 9,0 Estland 6 071 4,6 Jugoslavien 5 582 4,2 Polen 5 542 4,2 Bosnien-Hercegovina 3 556 2,7 USA 3 350 2,5 Ungern 3 201 2,4 Delsumma 102 437 77,3 Övriga länder 29 986 22,7 Samtliga länder 132 423 100,0
Tabell 2B: Antal äldre invandrare efter ursprungsvärldsdel 31/12 197952och 31/12 199853
1979 1998 Ökning 1979-98 Världsdel Antal % Antal % Antal % Norden 23 088 48,5 63 332 47,8 40 244 274 Övriga Europa 19 989 42,0 52 104 39,3 32 115 261 Asien 3 924 8,2 9 625 7,3 5 701 245 Nord- och Centralamerika 351 0,7 3 888 2,9 3 537 1 108 Sydamerika 121 0,3 2 276 1,7 2 155 1 881 Afrika 110 0,2 1 151 0,9 1 041 1 046 Oceanien 18 0,0 47 0,0 29 261 Totalt 47 601 100 132 423 100 84 822 278
51. Äldre födda utomlands - En demografisk beskrivning. s. 17 Socialstyrelsen 1999 52. Äldre invandrare - En bakgrund. s. 30-41 Socialstyrelsen 1980.