7. Diskussion
7.6 Avslutande diskussion
Inledningsvis väcktes frågan huruvida hållbarhet är ett mål att nå eller en väg att vandra. Svaret ligger kanske i att vi måste konkretisera för att förstå, för att komma ihåg, och för att tala om vad vi menar. En av utgångspunkterna för detta arbete var att fylla begreppet hållbarhet med mening och innehåll istället för att urholka det. Då kan konkreta mål och kriterier vara ett verktyg. Vi måste dock vara väl medvetna om att alla aspekter inte lämpar sig lika väl som mål och kriterier på grund av att de är svårare att mäta. Om hållbarhet syftar på mål och kriterier, så syftar utveckling på riktning och förhållningssätt - en väg att vandra. Låt då hållbar utveckling syfta på en väg att vandra, en process och ett lärande, som använder mål, checklistor och certifieringar för att hitta en del av vägen.
49
Referenser
Abdalla, G., Maas, G., Huyghe, J., & Oostra, M. (2011). Criticism on Environmental
Assessment Tools. 2011 2nd International Conference on Environmental Science and
Technology, IPCBEE vol.6 (2011) (ss. 443-446). Singapore: IACSIT Press. Hämtat
från http://www.ipcbee.com/vol6/no2/98-F30037.pdf den 21 mars 2012
AccountAbility och International Consumers. (Juni 2007). What Assures Consumers on
Climate Change? Hämtat från
http://www.consumersinternational.org/media/179823/what%20assures%20consumers %20gfsr.pdf den 12 mars 2012
Agyeman, J. (2005). Sustainable Communities and the Challenge of Environmental Justice. New York University Press.
Arnstein, S. R. (1969). A Ladder of Citizen Participation. Journal of the American Institute of
Planners, 35(4), 216-224.
Ashworth, G. J. (2009). The Instruments of place Branding: How is it done? European
Spacial Research and Policy, Vol. 16 No. 1, 16.
Ashworth, G., & Voogd, H. (1990). Selling the City. London: Belhaven Press i Moberg, R. (2011). Varumärket Stockholm: The Capital of Scandinavia. Examensarbete inom samhällsbyggnad. Institutionen för Samhällsplanering och miljö, Avdelningen för urbana och regionala studier. Stockholm: KTH Arkitektur och Samhällsbyggnad. Bailileu, A. (den 27 juni 2008). Where's the science bit? Building Design, s.2.
Bell, W. (2003). The purposes of Futures Studies, kapitel 2. i W. Bell, Foundations of Futures
Studies - History, Purposes and Knowledge. New Brunswick, New Jersey:
Transaction.
Berglund, E., & Olsson, K. (2010). Rethinking place marketing - a literature review. Special
Session: Planning and Place marketing – theoretical implications. Jönköping: 50th
ERSA Congress.
Berkes, F., & Folke, C. (1998). Linking social and ecological systems. Cambridge, UK: Cambridge University Press.
Bradley, K., Gunnarsson-Östling, U., & Isaksson, K. (2008). Exploring environmental justice in Sweden – How to improve planning for environmental sustainability and social equity in an “ecofriendly” context. Projections, MIT Journal of Planning, 8, 68-81. Hämtat från
http://web.mit.edu/dusp/dusp_extension_unsec/projections/issue_8/issue_8_bradley.pd f den 13 mars 2012
50
BRE. (2012a). Our History. Hämtat från BRE: http://www.bre.co.uk/page.jsp?id=1712 den 4 april 2012
BRE. (2012b). BRE: Home. Hämtat från BRE: http://www.bre.co.uk/ den 4 april 2012 BREEAM. (2011) An introduction to BREEAM Communities. Hämtat från BREEAM
(http://www.breeam.org/page.jsp?id=117):
http://www.breeam.org/filelibrary/BREEAM%20Communities/Andrew_Waddelove_B REEAM_Communities.pdf den 4 april 2012
BREEAM. (2011). BREEAM Communities Stage 2 Technical Guidance Manual. Hämtat från BREEAM (http://www.breeam.org/page.jsp?id=117):
http://www.breeam.org/filelibrary/BREEAM%20Communities/BREEAM_Communiti es_Stage_2_Version_1_280211v1.pdf den 4 april 2012
Carlsson-Mård, Daniel. (2012). Stockholms stad extern konsult. Telefonintervju den 16 maj 2012, svar bekräftade över mejl den 13 juni 2012
Cars, G. (2006). Kultur, Turism och Stadsattraktivitet: Kultur som attraktion och
värdeskapare. Stockholm: KTH Royal Institute of Technology.
City of Minneapolis. (2011). Above the Falls. [Trycksak från the City of Minneapolis]. City of Minneapolis. (2012). Heritage Park. Hämtat från Minneapolis City of Lakes:
http://www.ci.minneapolis.mn.us/cped/projects/cped_heritage_park den 15 maj 2012 Dietz, S., & Neumayer, E. (2007). Weak and strong sustainability in the SEEA: Concepts and
measurement. Ecological Economics, 61, 617-626.
DN. (2010). Press på boende om sund livsstil. Hämtat från Dagens Nyheter: http://www.dn.se/sthlm/press-pa-boende-om-sund-livsstil- den 15 maj 2012 Ek, R., & Hultman, J. (2007). Plats som produkt. Lund: Studentlitteratur.
Ernstsson, H. (2008). The social production of ecosystem services: lessons from urban resilience research. i H. Ernstsson, In Rhizomia – Actors, Networks and Resilience in
Urban Landscapes. Doktorsavhandling (ss. 159-184). Stockholm: Department of
Systems Ecology. Hämtat från
http://www.stockholmresilience.org/publications/artiklar/inrhizomiaactorsnetworksand resilienceinurbanlandscapes.5.5f70f696125498bca9b800017467.html den 13 mars 2012
Fainstein, S. (2010).The Just City. Ithaca, N.Y.: Cornell University Press.
FN. (2002). Johannesburg Declaration on Sustainable Development, A/CONF.199/20. Hämtat från UN Documents: Gathering a body of global agreements: http://www.un-
51
FN. (2008). World Urbanization Prospects: The 2007 Revision Population Database. Hämtat från United Nations Population Civision: http://esa.un.org/unup/ den 16 mars 2012 Formas. (2004). Forskningsstrategi för hållbart samhällsbyggande, Rapport 2:2004.
Stockholm: Forskningsrådet Formas. Hämtat från
http://www.formas.se/upload/dokument/PDF%20filer/forskningsstrategi_for_hallbart_ samhallsbyggande.pdf den 21 mars 2012
Futerra. (2008). The Greenwash Guide. Hämtat från Futerra Sustainability Communications: http://www.futerra.co.uk/downloads/Greenwash_Guide.pdf den 19 mars 2012
Governo. (2010). Järvalyftet – erfarenheter och utvecklingsmöjligheter. Hämtat från
Stockholms stad: http://www.stockholm.se/PageFiles/180501/rapport_jarvalyftet.pdf den 15 maj 2012
Haapio, A. (2012). Towards sustainable urban communities. Environmental Impact
Assessment Review, 32(1), 165-169.
Hart, Åsa. (2012). Hart Communications/Stockholms stad extern konsult. Telefonintervju den 10 april 2012, svar bekräftade över mejl den 11 juni 2012
Healey, P. (1996). The Communicative Turn in Planning Theory and its Implications for Spatial Strategy Formation. I Campbell, S. and Fainstein, S.S. (red) Readings in
Planning Theory. Blackwell Publishers, 237-255.
Hållplatsen. (2012). Om. Hämtat från Hållplatsen.nu: http://www.hallplatsen.nu/?page_id=46 den 4 april 2012
Järvas Framtid. (2008). Järvas Framtids svar på Vision Järva 2030. Hämtat från Nätverket Järvas Framtid: http://jarvasframtid.se/?page_id=74 den 15 maj 2012
Karlsson, A.-K., & Hellman, J. (2011). HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar,
projektbeskrivning 2011-03-22. Hämtat från Hållplatsen.nu:
http://media.hallplatsen.nu/2011/03/2011-03-22-Projektbeskrivning-HCS_slutv1.pdf den 4 april 2012
Kavaratzis, M., & Ashworth, G. J. (2005). City branding: an effective assertion of identity or
a transitory marketing trick? Hämtat från European Urban Knowledge Network:
http://www.eukn.org/E_library/Economy_Knowledge_Employment/Urban_Economy/ Competitiveness/City_Marketing/City_branding_an_effective_assertion_of_identity_o r_a_transitory_marketing_trick den 26 mars 2012
Kotler, P., Haider, D. H., & Rein, I. (1993). Marketing Places. New York: Free Press. Löf, Y. (den 14 mars 2012). FFS Stockholm-Mälardalen/KTH Stadsbyggnadsakademins
52
Löf, Y. (den 14 mars 2012). Göteborgsregionens kommunalförbund. FFS Stockholm-
Mälardalen/KTH Stadsbyggnadsakademins gemensamma mötesplats: ”Planerarrollen”. KTH, Stockholm.
Millennium Ecosystem Assessment. (2005). Ecosystems and Human Well-being: Synthesis. Washington, DC: Island Press. Hämtat från
http://millenniumassessment.org/en/Synthesis.html den 13 mars 2012
Olcayto, R. (den 27 juni 2008). Experts blast BRE's 'unproven gimmicks'. Building Design, s. 3.
Olsson, K., & Berglund, E. (2009). City marketing: the role of the citizens. i T. Nyseth, & A. Viken, Place Reinvention: Northern Perspectives (ss. 127-143). Farnham: Ashgate. Rees, W., & Wackernagel, M. (1996). Urban ecological footprints: Why cities cannot be
sustainable—And why they are a key to sustainability. Environmental Impact
Assessment Review, 16(4-6), 223-248.
Robinson, J. ( 2008). Being undisciplined: Transgressions and intersections in academia and beyond. Futures, 40(1), 70-86.
Rockström, J., m.fl. (2009). A safe operating space for humanity. Nature, 461(24 September 2009).
San Martin, Ignacio. (2012). Dayton Hudson Professor & Chair of Urban Design and Director. Metropolitan Design Center, School of Architecture, University of Minnesota. Möte och intervju den 19 april 2012
Schaffer, Brian C. (2012). Senior City Planner. Planning/Preservation & Design, City of Minneapolis. Möte och intervju den 17 april 2012
Shen, L. Y., m.fl. (2011). The application of urban sustainability indicators — a comparison between various practices. Habitat Int, 35, 17-29.
Sorenson, Stacy. (2012). Neighborhood and Community Relations Department, City of Minneapolis. Möte och intervju den 20 april 2012.
Stockholms stad. (2009a). Norra Djurgårdsstaden, Vision 2030. Hämtat från Stockholms stad: http://www.stockholm.se/PageFiles/277827/NorraDjurgardsstaden_090820MS_low.pd f den 15 maj 2012
Stockholms stad. (2009b). Vision Järva 2030. Hämtat från Stockholms stad:
http://www.stockholm.se/Global/Frist%c3%a5ende%20webbplatser/Stadsledningskont oret/J%c3%a4rvalyftet/VisionJ%c3%a4rva2030_web_del1.pdf och
http://www.stockholm.se/Global/Frist%c3%a5ende%20webbplatser/Stadsledningskont oret/J%c3%a4rvalyftet/VisionJ%c3%a4rva2030_web_del2.pdf den 15 maj 2012 Stockholms stad. (2010a). Hållbara Järva. Hämtat från Stockholms stad:
53
Stockholms stad. (2010b). Norra Djurgårdsstaden – en av världens första klimatpositiva
stadsdelar. Hämtat från Stockholms stad:
http://www.stockholm.se/PageFiles/277827/Sammanfattning_av_milj%c3%b6progra mmet%20-%20juni%202010.pdf den 15 maj 2012
Stockholms stad. (2011). Järvabloggen. Hämtat från Stockholms stad: http://jarvabloggen.stockholm.se/ den 15 maj 2012
Stockholms stad. (2012a). Järvalyftet. Hämtat från Stockholms stad: http://www.stockholm.se/jarvalyftet den 15 maj 2012
Stockholms stad. (2012b). Järva 2030 – framtidsvisionen blir verklig. Hämtat från Stockholms stad:
http://www.stockholm.se/PageFiles/262612/Vision%20Jarva%202030_120206.pdf den 15 maj 2012
Stockholms stad. (2012c). 100 punkter för ett bättre Järva. Hämtat från Stockholms stad: http://www.stockholm.se/PageFiles/144812/Jarva_100checklista_20120202.pdf den 15 maj 2012
Stockholms stad. (2012d). Hållbara Järva! Hämtat från Stockholms stad: http://www.stockholm.se/hallbarajarva den 15 maj 2012
Stockholms stad. (2012e). Information och delaktighet. Hämtat från Stockholms stad: http://www.stockholm.se/Fristaende-
webbplatser/Fackforvaltningssajter/Miljoforvaltningen/Hallbara-Jarva/Information- och-delaktighet/ den 15 maj 2012
Stockholms stad. (2012f). Järva (bildspel). Hämtat från Stockholms stad: http://www.stockholm.se/PageFiles/169740/Jrva.pps den 15 maj 2012 Stockholms stad. (2012g). Om Järva. Hämtat från Stockholms stad:
http://www.stockholm.se/Fristaende-
webbplatser/Fackforvaltningssajter/Miljoforvaltningen/Hallbara-Jarva/Om-Jarva/ den 15 maj 2012
Stockholms stad.( 2012h). Norra Djurgårdsstaden. Hämtat från Stockholms stad: http://www.stockholm.se/norradjurgardsstaden den 15 maj 2012.
Stockholms stad. (2012i). En miljöstadsdel. Hämtat från Stockholms stad: http://www.stockholm.se/Fristaende-
webbplatser/Fackforvaltningssajter/Exploateringskontoret/Hjorthagen-Vartahamnen- Frihamnen-Loudden/En-miljostadsdel/ den 15 maj 2012.
Stockholms stad. (2012j). Pressbilder. Hämtat från Stockholms stad: http://www.stockholm.se/Fristaende-
webbplatser/Fackforvaltningssajter/Exploateringskontoret/Hjorthagen-Vartahamnen- Frihamnen-Loudden/Pressbilder/ den 15 maj 2012
54
Stroebel, Jay. (2012). Results Minneapolis, City of Minneapolis. Möte och intervju den 16 april 2012.
Svane, Ö., Wangel, J., & Hugentobler, M. (2011). Impacts and Improvements - developing a qualitative tool for assessing scenarios’ contributions to sustainable urban
development: examples from Stockholm city districts. ENHR 11, Workshop 10, Social
Sustainability. Toulouse, France: 23rd ENHR Conference 2011. Hämtat från
http://www.enhr2011.com/sites/default/files/ENHR11WS10%2CSvane.pdf den 21 februari 2012
Walker, B., & Salt, D. (2006). Resilience thinking: sustaining ecosystems and people in a
changing world. Washington, DC: Island Press.
WCED. (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our
Common Future - A/42/427 Annex. Hämtat från UN Documents: Gathering a body of
global agreements: http://www.un-documents.net/wced-ocf.htm den 13 mars 2012 Yin, R.K. (2009). Case Study Research: Design and Methods. Fjärde upplagan. London:
SAGE Publications.
Åkestam, N. (2012). Om likheten mellan reklam och sophämtning. Hämtat från Resumé, Nina Åkestams blogg: http://blogg.resume.se/nina-akestam/2012/03/20/om-likheten-mellan- reklam-och-sophamtning/ den 15 maj 2012
55
Bilaga A
Förekomst av marknadsföring kring vattenkontakt och delaktighet för Järva. Symbolernas betydelse anges i tabell 5 under del 5.3. Eftersom vattenkontakt inte är så relevant för Järva på grund av dess geografiska läge har kategorin ”vattenkontakt” uteslutits ur tabellen i bilaga A, och presenteras istället separat nedanför.
Material och symbol för aspekter Delaktighet Järvalyftets hemsida (Stockholms stad, 2012a)
”Målsättningen är att genom medverkan från boende och samverkan med andra parter skapa en positiv social och ekonomisk utveckling som gör Järva till ett område dit många vill flytta – och stanna kvar.”
Pålysning om Öppet Hus för de som bor eller arbetar i Rinkeby. ”Skicka in dina förslag och synpunkter på framtidens Järva!
Dela med dig av dina synpunkter och idéer om vad du tycker är viktigt att satsa på för framtidens Järva.”
Järva 2030 – framtidsvisionen blir verklig (broschyr) (Stockholms stad, 2012b)
”Vision Järva 2030 har växt fram genom intensiva dialoger där alla parter i Järva medverkat: politiker, förvaltningar, företagare, föreningar – inte minst ett oräkneligt antal Järvabor.” (Joakim Larsson,
Ytterstadsborgarråd) (s. 3)
”Röster om Järva” – citat där Järvabor uttrycker vad de tycker om och saknar i Järva. (s.6 - 7)
”En bra dialog med de boende är en förutsättning för utvecklingen av Järva. När vi startade Järvalyftet 2007 fanns ett utbrett missnöje bland våra hyresgäster, inte bara vad gäller skötseln av fastigheterna, utan framförallt för att vi inte lyssnade på de boende när vi planerade ombyggnader och förnyelse. Nu är läget ett helt annat. Det finns ett brett engagemang i området och nöjdheten bland de boende ökar hela tiden, säger Amra Barlov, områdeschef för Svenska Bostäder.” (s.7) ”Dialogen med de boende har legat till grund för de förslag som nu arbetas fram.” (s. 9)
”15 000 Järvabor har deltagit i dialoger om framtidens Järva” Utbildning och svenska språket som en viktig förutsättning för integration. (s. 11)
Järva-andan: nätverk med över 400 medlemmar ”startat på
stadsdelsförvaltningarnas initiativ, öppet för alla goda krafter i Järva” för att öka tryggheten. (s. 14)
100 punkter för ett bättre Järva
(Stockholms stad,
”Har Du en idé som Du vill ha med på checklistan? Gå in på www.stockholm.se/jarvalyftet och läs mer om hur Du kan påverka. Välkommen att vara med och forma framtidens Järva!”
56 2012c)
Delaktighet för ökad trygghet:
”Svenska Bostäder genomför trygghetsundersökningar Redan 2006 genomförde Svenska Bostäder en stor
trygghetsundersökning kring Järva. Över 1700 hyresgäster svarade, och deras svar blev utgångspunkten för Svenska Bostäders trygghetsarbete. Åtgärderna har redan genererat goda resultat, och arbetet fortsätter. Nya undersökningar sedan dess visar att Järvaborna upplever att tryggheten har ökat i området.”
”Kartlägg behov för ökat företagande
Att skapa fler jobb och ökat företagande på Järva är lika viktigt som det är svårt. En bra början är att ta ett helhetsgrepp på frågan och se vilka behov dagens företag har och vad som krävs för att nya ska starta. Nätverket Järvaandan har i samarbete med Stockholm Business Region ordnad flera företagarträffar kring Järva. Dessa möten ligger till grund för fortsatt arbete för ökat företagande.”
Hållbara Järvas hemsida
(Stockholms stad, 2012d)
”Vi satsar på dialog, information och miljöutbildning”.
”Sju hus med 350 lägenheter renoveras energieffektivt av Svenska Bostäder i dialog med de boende. De boende i Järva får information och utbildning om klimat- och miljöfrågor.”
”Ökad delaktighet och information
En viktig del i projektet är en omfattande satsning på information till och dialog med de boende.”
Hållbara Järva - Information och delaktighet (hemsida) (Stockholms stad, 2012e)
”Enbart satsningar på tekniska lösningar för att underlätta en hållbar livsstil räcker inte. En viktig del i projektet är en omfattande satsning på information till och dialog med de boende.”
”Projektets sju mål för information och delaktighet:
Projektets satsningar på information och delaktighet ska bidra till ökad trivsel i de sju utvalda husen och inspirera till en hållbar livsstil gällande energi, transporter, konsumtion och avfallshantering även i övriga delar av Järvaområdet.
Beslut om boendestandard ska ske i samarbete med de boende.
Boende ska få information om installationer i husen och få hjälp att kunna använda sig av de nya möjligheter som tekniken ger.
Projektet ska bidra till att de boende får ökad kunskap om Järvas kulturhistoria och känner sig stolta över att bo i området.
Projektet ska sprida information om olika renoveringskoncept i Sverige och övriga Europa.
Projektet ska utbyta erfarenheter med andra kommuner som har liknande områden.
Projektet ska bidra till att uppfylla Vision Järva 2030.” Hållbara Järva
(broschyr)
Ur ”Tio punkter för ett hållbart Järva”: ”Information till och delaktighet med de boende, Miljöutbildningar”
57 (Stockholms stad,
2010a) ”Stockholms politiker, tjänstemän och medborgare har tillsammans utvärderat cykelvägarna i området i en analys som ligger till grund för Järvas nya cykelplan.”
”Enbart satsningar på tekniska lösningar för att underlätta en hållbar livsstil räcker inte. En viktig del i projektet är en omfattande satsning på information till och dialog med de boende. Genom Järvadialogen får de boende möjlighet att lämna synpunkter och delta i beslut om
renoveringen.”
Bild på ungdomar som klistrar prickar i olika färger på en karta. Bildtext: ” Järvadialogen i Akalla, Husby, Rinkeby och Tensta har totalt haft drygt 15 000 besökare.”
”Bovärdar, miljövärdar, och miljöambassadörer i de sex renoverade husen utbildas för att sprida kunskap om en hållbar livsstil. Till de boende ges information om hur de kan spara energi, hur källsortering fungerar och var de ska göra av sitt farliga avfall. Alla lärare i skolor i Järvaområdet erbjuds miljöutbildningar. Även föreningar erbjuds utbildning i miljö- och klimatfrågor.”
Järvabloggen (Stockholms stad, 2011)
”Järvabloggen är en blogg där ett antal olika personer skriver om aktuella och pågående händelser inom Järvalyftet, om nyheter och händelser av intresse för Järvaområdet och mycket annat.” (från Järvalyftets hemsida)
(Obs: Har i maj 2012 inte uppdaterats sedan december 2011. Inga kommenterade inlägg.)
Järvabildspel (Stockholms stad, 2012f)
”Delegationens Beslut: [...] Ökad delaktighet och information ”Mål: […] Lokalt Engagemang”
”Cykelvägsanalys mha cykelfrämjandet”
”Delaktighet och information för beteendeförändringar i området Samarbete med förskola, skola och gymnasium
Kulturhistorisk stig: Tidens Väg Tidstypiskt boende – Tenstalägenheten
Energi, Miljö och teknik satsning och lokala arbetstillfällen på gymnasiet
Dialog med boende Miljövärdar i varje hus
Cirkelledarutbildningar till föreningar”
”Informationsspridning och överföring av erfarenheter till aktörer i Sverige och Europa
Referensgrupp
58 renovering i Järva Webbaserad information Studiebesök”
”Utvärdering och uppföljning
Tekniska, sociala som ekonomiska aspekter Jämförelse med Hammarby sjöstad och andra
miljöprofilområden
Syftar även till att möjliggöra en uppskalning till stadsdelsnivå av energieffektiviseringen
Metodiken blir den miljöprofilanalys som KTH utvecklade för Hammarby Sjöstad
Vision Järva 2030
(Stockholms stad, 2009b)
”Underlag till text- och bildmaterial har inhämtats från pågående, planerade och skisserade projekt, samt från intervjuer, enkäter, seminarier, workshops etc med boende och verksamma i området, kommunala förvaltningar och bolag, övriga offentliga institutioner, närings- och föreningsliv m fl, samt från den omfattande dialog- och remissprocessen hösten 2008.” (s. 2)
Visionen är resultatet av ett digert arbete med många medverkande, avslutat med en omfattande dialog- och remissprocess hösten 2008. I denna process deltog politiker och tjänstemän, företag och föreningar, myndigheter och organisationer – men framför allt oräkneliga Järvabor. […]i detta arbete är givetvis nya idéer och förslag mer än välkomna. Tveka inte att väcka nya tankar.
Med Churchills välkända ord är detta inte slutet, det är inte ens början på slutet, det är möjligen slutet på början.
Välkommen att vara med och forma framtidens Järva!” (s. 3)
”Den viktigaste utgångspunkten har dock varit Järvabornas egen syn på sina stadsdelar, som bl a redovisades i den mycket omfattande
undersökning, som genomfördes av Svenska Bostäder 2006, och som kommit till uttryck i den stora dialog- och remissrundan kring visionen hösten 2008.” (s. 5)
”Detta dokument är bara ett första förslag, framtaget inom staden för att fungera som underlag och inspiration till en bred dialog och diskussion – med stadens sedvanliga remissinstanser, men framför
allt med boende och verksamma kring Järva. Genom små och stora möten, fokusgrupper, utskick och utställningar, samt genom trycksaker och hemsidor, spreds information och förslag, tankar och idéer
samlades in från Järvaborna. Parallellt pågick en remiss till rader av remissinstanser, inom och utom staden. Efter denna process, som pågick under hösten 2008, har visionen bearbetats varsamt, samt kompletterats med alla remissvar, som i sig utgör en diger idékatalog för det fortsatta arbetet. Visionsdokumentet i sin helhet godkändes av kommunfullmäktige den 20 april 2009 […] Detta innebär dock inte att dialogen och diskussionen kring Järva är över, tvärtom. Det finns alltid plats för fler goda idéer, tankar och förslag – och för åsikter om vad
59
som görs eller borde göras. Den processen tar aldrig slut. Den kommer att äga rum i formella ärenden av olika slag, men lika mycket i debatter och samtal, i och kring Järva.” (s. 6)
”stadsutveckling: en pågående process utan slut. I det ligger också att nya förslag hela tiden kan tillkomma. Detta visionsdokument är i mycket en ögonblicksbild – även en vision utvecklas över tiden.” (s. 43)
”Förbättringar för lokalt arbetsliv, dynamik och stadsliv i områdenas centrum måste utredas. Stockholm Business Region har flera bra förslag kring detta. Stockholm Business Region får därför i uppdrag att utreda
näringslivets behov av lokaler kring Järva, samt förutsättningarna för nya företag att starta och för befintliga att växa.” (s. 44)
”Hundratals människor engagerade sig i höstens dialog och remiss om visionen. Deras samlade svar utgör en diger idékatalog. Utifrån denna och visionen i övrigt ska stadens nämnder och styrelser arbeta vidare inom sina respektive områden. Med fullmäktiges godkännande av Vision Järva 2030 blir bilden av framtidens Järva förhoppningsvis tydligare och genomförandet mer målmedvetet. Under åren fram till 2030 kommer uppdrag att slutföras och nya kommer att tillkomma. Det finns alltid plats för fler goda idéer, tankar och förslag. På så sätt kan visionens idékatalog fortsätta att fyllas på av alla som vill.