I denna uppsats har vi kunnat visa att fem demokratiska principer har en relation till mänsklig utveckling. Med större säkerhet har vi också kunnat visa att kopplingen mellan tre
demokratiska principer och mänsklig utveckling inte utgör ett skensamband. Detta avser principerna om val, jämlikhet och liberalism. Kanske är det så att valproceduren medför att makthavare i högre utsträckning tillgodoser medborgarnas behov och på så sätt bidrar till mänsklig utveckling. Likväl skulle det kunna vara så att individuella fri- och rättigheter gör att människor i större utsträckning kan utforma sina liv enligt egen utsago och på så sätt kan ta del av de möjligheter mänsklig utveckling handlar om. Det skulle också kunna vara så att det är den demokratiska kulturens jämlikhetstanke som bidrar till mänsklig utveckling. Genom en opartisk förvaltning som bemöter medborgare på ett likvärdigt sätt har ju
demokrati beskrivits som ett styrelseskick som bidrar till mänsklig utveckling (Gerring 2012). Denna uppsats bidrar inte med några svar på huruvida sådana mekanismer existerar. Däremot har vi kunnat visa att det finns demokratiska principer som har statistiska samband med mänsklig utveckling. I vår mening blir det på grund av dessa slutsatser mer intressant att diskutera huruvida sådana mekanismer existerar eftersom det med större sannolikhet finns någon eller några mekanismer som kopplar samman dessa principer och mänsklig utveckling. Det kanske är principerna om val, jämlikhet och liberalism som utgör demokratins glada humör, nerver av stål och gnutta tur. De här principernas koppling till mänsklig utveckling har möjligtvis varit viktiga för demokratins triumferande i modern tid. Men det skulle också kunna finnas andra egenskaper som varit betydelsefulla för demokratins triumferande. Den mest okonstlade egenskapen skulle kunna vara att människor helt enkelt tycker om att bestämma över hur samhället de lever i ska utformas. Troligtvis finns det oenighet om hur detta egentligen är. Att det skulle vara principerna om val, jämlikhet och liberalism som utgör
demokratins goda humör, nerver av stål och gnutta tur bör i sammanhanget ses som en av flera förklaringar till demokratins triumferande. Vi har alltså inte lyckats knäcka demokratins kod.
I inledningen till denna uppsats uppmärksammade vi frågan om huruvida demokratins glansdagar har kommit till ett slut. Att det finns demokratiska principer som har en relation till mänsklig utveckling har vi kunnat visa men huruvida vi bevittnar slutet på demokratins glansdagar blir svårare att svara på. Vi kan ju tyvärr inte se in i framtiden och därför inte heller konstatera om demokratins glansdagar snart är ett minne blott. Men i inledningen poängterades också hur det är viktigt att förstå det förflutna för att kunna förstå framtiden. I denna uppsats har vi kunnat visa att principen om jämlikhet har ett tydligt samband med mänsklig utveckling över tre decennier. Med hjälp av enkel sannolikhetslära kan vi sluta oss till att sannolikheten är hög för att denna relation även existerar i framtiden. Men givetvis kan vi inte svara på om demokratins glansdagar har kommit till ett slut. Det kan troligtvis inte någon. I vilket fall kanske de resultat som framkommer genom denna uppsats ger tröst till den som oroas över att demokratins glansdagar är över.
Det är trist att behöva tona ner sina slutsatser och dess betydelse för världen. Givetvis hade det varit av stor glädje att kunna förklara huruvida vi bevittnar slutet av demokratins glansdagar likväl som om det är de demokratiska principernas relation till mänsklig utveckling som gjort att demokratin triumferat i modern tid. Men att inges av en gnutta realism och försiktighet är nödvändigt när denna typ av frågor lyfts. Om det är något vi har lärt oss under studieåren vid Örebro universitet så är det att det sällan finns enkla förklaringar till samhällsvetenskapliga fenomen. Däremot är vi övertygade om att vi med denna uppsats i viss mån bidragit till diskursen om demokratins framtid och demokratins relation till
Källförteckning
Artiklar, böcker och rapporter
Alkire, S (2010). Human Development: Definitions, Critiques, and Related Concepts. , HDRP-2010-01.
Altman, D. & Castiglioni, R. (2009). Democratic Quality and Human Development in Latin America: 1972–2001. Canadian Journal of Political Science, 42(2), pp.297–319.
Blaug et al. (2001). Democracy : a reader, New York ; Chichester: Columbia University Press.
Boix, C. (2001). Democracy, development, and the public sector. American Journal of Political Science, 45(1), pp.1–17.
Brinkman, R. & Brinkman, J. (2011). GDP as a Measure of Progress and Human Development: A Process of Conceptual Evolution. Journal of Economic Issues, 45(2), pp.447–456.
Cassani, A., Luppi, F. & Natalizia, G. (2016). Pathways of democratization to human development in post‐communist countries. European Journal of Political Research, 55(3), pp.512–530.
Dahl, R. (2002). Demokratin och dess antagonister. [Ny utg.] Stockholm: Ordfront i samarbete med Demokratiakad.
Djurfeldt, G, Larsson, R & Stjärnhagen, O (2018). Statistisk verktygslåda 1:
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Tredje upplagan Lund:
Studentlitteratur.
Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H, Towns, A. & Wängnerud, L (2017).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan
Stockholm: Wolters Kluwer.
Esposto, A. & Zaleski, G. (1999). Economic Freedom and the Quality of Life: An Empirical Analysis. Constitutional Political Economy, 10(2), pp.185–197.
Field, A (2013). Discovering statistics using IBM SPSS statistics: and sex and drugs and rock
Fukuda-Parr, S.(2003). THE HUMAN DEVELOPMENT PARADIGM:
OPERATIONALIZING SEN'S IDEAS ON CAPABILITIES. Feminist Economics, 9(2-3), pp.301–317.
Freedom House (2019). Freedom in the world 2019. New York: Freedom House. Gauri & Khaleghian (2002). Immunization in Developing Countries: Its Political and Organizational Determinants. World Development, 30(12), pp.2109–2132.
Gerring, J., Thacker, S.C. & Alfaro, R. (2012). Democracy and Human Development. The Journal of Politics, 74(1), pp.1–17.
Gehring, K. (2013). Who Benefits from Economic Freedom? Unraveling the Effect of Economic Freedom on Subjective Well-Being. World Development, 50(C), pp.74–90. Gwartney, Holcombe & Lawson (2004). Economic freedom, institutional quality, and cross- country differences in income and growth. The Cato Journal, 24(3), pp.205–233.
Hair, J. (2010). Multivariate data analysis: a global perspective. 7th ed. Upper Saddle River, N.J.: Pearson Education.
Holmström 2008. En eller flera demokratier? I Hermansson, Karlsson & Montgomery (red.) (2008). Samtalets mekanismer. 1. uppl. Malmö: Liber.
Jodal 2008. Kan det delibrativa samtalet minska egenintresset? I Hermansson, Karlsson & Montgomery (red.) (2008). Samtalets mekanismer. 1. uppl. Malmö: Liber
Lake, D.A. & Baum, M.A. (2001). The Invisible Hand of Democracy: Political Control and the Provision of Public Services. Comparative Political Studies, 34(6), pp.587–621.
Lindberg, S. et al. (2014). V-DEm: A New Way to Measure Democracy. Journal of Democracy, 25(3), pp.159–169.
Löfquist, L (2010). Tillväxtens framtid: introduktion till utvecklingsetik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Moller, J & Skaaning, S. (2012). Democracy and Democratization in Comparative
Perspective : Conceptions, Conjunctures, Causes, and Consequences. Hoboken: Taylor and
Francis.
Naanwaab, C. (2018). Does economic freedom promote human development? New evidence from a cross-national study. The Journal of Developing Areas, 52(3), pp.183–198.
Nordin, S. (1999). Det politiska tänkandets historia. Lund: Studentlitteratur
Norris, P. (2012). Making democratic governance work: how regimes shape prosperity,
welfare, and peace. Cambridge: Cambridge University Press.
O’Donnell, G (2001). Democracy, Law, and Comparative Politics. Studies in Comparative International Development, 36(1), pp.7–36.
Ranis, G., Stewart, F. & Ramirez, A (2000). Economic growth and human development. World development, 28(1), pp.197–220.
Shandra et al. (2004). Dependency, democracy, and infant mortality: a quantitative, cross- national analysis of less developed countries. Social science and medicine, 59(2), pp.321– 333.
Sen, A. (2002). Utveckling som frihet. Göteborg: Daidalos
Sen, A. (1989). Development as capability expansion. Publicerad i bl.a.: Readings in Human
Development (2003). New Delhi and New York: Oxford University Press ; 2003.
Tsai, M.C. (2006). Does Political Democracy Enhance Human Development in Developing Countries? American Journal of Economics and Sociology, 65(2), pp.233–268.
Tzelgov J & Henik A. (1991). Suppression situations in psychological research: Definitions, implications, and applications. Psychological Bulletin. 1991;109:524–536.
UNDP (1990). Human Development Report. New York: United Nations Development Programme
http://hdr.undp.org/sites/default/files/reports/219/hdr_1990_en_complete_nostats.pdf [2019- 05-26].
UNDP (2018). Human Development Indicators and Indices: 2018 Statistical Update. New York: United Nations Development Programme.
http://hdr.undp.org/sites/default/files/2018_human_development_statistical_update.pdf [2019-05-26].
Wilber, C.K. & Dutt, A.K. (2010). New Directions in Development Ethics : Essays in Honor of Denis Goulet, Notre Dame: University of Notre Dame Press.
Williams & London (1988). Multinational corporate penetration, protest, and basic needs provision in non-core nations: a cross-national analysis. Social Forces, 66(Mar 88), pp.747– 773.
Författningar
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Hemsidor
Hyper Island (2018). You have to know the past to understand the present - Changes of
Tomorrow. https://www.hyperisland.com/blog/you-have-to-know-the-past-to-understand-the- present. [2019-05-26].
Quality of government (2019). QoG Standard Data.
https://qog.pol.gu.se/data/datadownloads/qogstandarddata. [2019-05-20].
Databaser
Cheibub, Gandhi & Raymond Vreeland. (2010). “Democracy and Dictatorship Revisited.” Public Choice, vol. 143, no. 2-1, pp. 67-101.
Teorell, Dahlberg, Holmberg, Rothstein, Alvarado Pachon & Svensson. 2019. The Quality of Government Standard Dataset, version Jan19. University of Gothenburg: The Quality of Government Institute, http://www.qog.pol.gu.se doi:10.18157/qogstdjan19.
Coppedge, Gerring, Knutsen, Lindberg, Skaaning, Teorell, Altman, Bernhard, Fish, Cornell, Dahlum, Gjerløw, Glynn, Hicken, Krusell, Lührmann, Marquardt, McMann, Mechkova, Medzihorsky, Olin, Paxton, Pemstein, Pernes, von Römer, Seim, Sigman, Staton, Stepanova, Sundström, Tzelgov, Wang, Wig, Wilson, and Ziblatt. 2018. "V-Dem [Country-
Year/Country-Date] Dataset v8". Varieties of Democracy (V-Dem) Project.
https://doi.org/10.23696/vdemcy18 &
Pemstein. Marquardt, Tzelgov, Wang, Krusell and Miri. 2018. “The V-Dem Measurement
Model: Latent Variable Analysis for Cross-National and Cross-Temporal Expert-Coded Data”. University of Gothenburg, Varieties of Democracy Institute: Working Paper No. 21,