Resultat och slutsatser
Mitt syfte med studien var att söka kunskap om hur känslan av utanförskap påverkar det identitetsskapande som sker hos adoptivföräldrar och adoptivbarn i relation till
adoptionsdiskursen och adoptionsgemenskapen.
Utifrån mina intervjuer, interna material gällande adoption som tillhör informanterna och de bearbetade medlemstidningarna har det blivit tydligt att identitetsprocessen hos såväl
adoptivbarn som adoptivföräldrar är högst individuell, trots att själva adoptionen är en gemensam upplevelse som delas av föräldrar, barn och omgivningen. Medan somliga gärna talar om sin adoption finns det de som inte vill beröra ämnet. Det har även framkommit att det finns en adoptionsgemenskap, en gemenskap där människor från olika ursprung och
bakgrunder samlas för ett enda syfte: att kommunicera med andra adopterade och/eller adoptivföräldrar. Precis såsom syntes under intervjuerna är det enklare för både
adoptivföräldrar och adoptivbarn att identifiera sig med varandra, oavsett om de aktivt söker umgänge med andra som varit i samma sits.
I varje nummer av medlemstidningarna presenterades minst en artikel skriven av en adoptivförälder, och det märks tydligt att stämningen inom adoptionsgemenskapen är
avslappnad och förtrolig. Utan att veta hur många eller vilka som prenumererar på tidningarna delar de med sig av sina intima och känslosamma historier, och vissa författare, såsom Lars, delar till och med sig av sina kontaktuppgifter ifall deras historier och erfarenheter kan vara till ytterligare hjälp och inspiration för andra adoptivföräldrar. Det tycks alltså vara så att adoptionsgemenskapen under 1990-talet var sammansvetsad och öppen. Samma slutsats kan dras utifrån Facebooksidorna och Facebookgrupperna. När det kommer till adoptionsträffarna – träffar som anordnas för att föräldrar och barn ska kunna samlas på ett ställe – talar det för sig själv. Adoptivfamiljerna som årligen besöker Sandsjön avsåg från början att söka upp andra som varit och är i en liknande situation, men syftet har genom åren förändras. Genom att samlas kring en gemensam nämnare har de inte bara hittat stöd från varandra, de har även byggt upp meningsfulla vänskaper. Det kan därför sägas att det faktiskt finns en sorts
adoptionsgemenskap, en gemenskap som finns i olika former: i medlemstidningar, på internet och i det dagliga livet. Och det är bara de forum som jag uppmärksammat och studerat – jag
34
är övertygad om att det finns fler olika föreningar, grupper och forum där adoptivbarn och adoptivföräldrar samlas.
Själva adoptionsdiskursen präglas av känslan och uppfattningen av utanförskap och
tillhörighet. Utanförskap i den mening att adoptivfamiljerna bildades på ett annorlunda sätt och därför utgör en avvikande grupp i samhället, och tillhörighet då det trots allt finns en adoptionsgemenskap där de kan förlita sig på varandra för stöd och vägledning.
Jag ämnade granska mitt empiriska material utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, Foucaults maktmodell och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det har under studiens gång
uppmärksammats att adoptivföräldrarna någon gång stött på ifrågasättande av deras
legitimitet som familj och adoptivbarnens rätt att hävda sig som svenskar i samhället. Såväl föräldrar som barn medger att okunskap ligger bakom många av incidenterna. Inom
diskursteorin menar man att det finns ett samband mellan sociala processer och kunskap;
sociala processer skapar och upprätthåller den uppfattning vi människor har av världen
(Winther Jørgensen & Philips 2000:12). Makten har visat sig vara något som finns och utövas överallt: staten utövar makt genom att upprätta regelverk och lagar som påverkar
möjligheterna för föräldrar att beviljas adoptera; adoptionsföreningarna ställer krav på adoptivföräldrarna, liksom det land som barnet kommer från, och främlingar tar sig tid att stanna upp och kommentera och uppmärksamma det annorlundaskap som adoptivfamiljer utgör. När det kommer till adoptivbarnen blir maktutövandet gentemot dem från främlingar tydlig. Inte nog med att de uppenbarligen tillhör ”de Andra” sett utifrån deras utseende, de är även yngre än de vuxna – de som förväntas vara visa och mogna – som påkallar deras
uppmärksamhet och således mindre förmögna att kunna säga emot.
Vidare forskning
Min uppfattning är att mycket lite forskning om adoption som fenomen och identitetsarbetet hos adoptivbarn och adoptivföräldrar gjorts inom det etnologiska fältet. Det är ett relativt outforskat territorium som skulle gynnas av likartade studier. Precis såsom förekommer i min studie är adoptivbarnens identitet starkt knutet till Sverige och den svenska kulturen som de vuxit upp i, men att de ändå, frivilligt eller ofrivilligt, påverkas av deras biologiska ursprung.
Detta är sannerligen en intressant kombination som förtjänar att studeras närmare.
35
KÄLLOR OCH LITTERATUR
Intervjuer, listade enligt intervjudatum och närvarande informanter (För- och efternamn är fingerade)
1. Namn: Agnes Almgren och Gösta Almgren Barn: Jennifer Almgren och Jonna Almgren Intervjudatum: 2019-12-08
Intervjuns längd: 107 minuter
2. Namn: Sonja Eriksson och Olof Eriksson Barn: Linnea Eriksson och Simon Eriksson Intervjudatum: 2019-12-12
Intervjuns längd: 45 minuter
3. Namn: Jennifer Almgren, Jonna Almgren och Joakim Eriksson Åldrar: 22 år, respektive 20 år, respektive 17 år
Intervjudatum: 2019-12-13 Intervjuns längd: 30 minuter 4. Joakim Hällberg
Ålder: 25 år
Intervjudatum: 2019-12-17 Intervjuad via telefon
5. Namn: Alice Stensjö och Sebastian Stensjö Barn: Denise Stensjö
Intervjudatum: 2019-12-30 Intervjuns längd: 102 6. Denise Stensjö Ålder: 21 år
Intervjudatum: 2019-12-30 Intervjuns längd: 12 minuter 7. Namn: Berit Hällberg
Barn: Bella Hällberg och Joakim Hällberg
36 Intervjudatum: 2020-01-04
Intervjuns längd: 20 minuter 8. Berit Hällberg och Sonja Eriksson
Barn: Bella Hällberg och Joakim Hällberg, respektive Linnea Eriksson och Simon Eriksson Intervjudatum: 2020-01-04
Intervjuns längd: 23 minuter
9. Bella Hällberg och Joakim Hällberg Åldrar: 28 år, respektive 25 år Intervjudatum: 2020-01-04 Intervjuns längd: 32 minuter
Otryckta källor
Grotander, Eva, 1996. ”Resan till Tina”. Våra barn (1):15–6. Södertälje: Adoption & Child Care Association
Roos, Kerstin, 1998. ”ACCAs fadderbarnsverksamhet på Sri Lanka”. Våra Barn, 1998 (1):7.
Södertälje: Adoption & Child Care Association
Internt material
Adoption & Child Care Association, april 1996. Regler för adoption genom ACCA
Adoption & Child Care Association, augusti 1996. Lista över handlingar som ska sändas till Vietnams ambassad
Adoption & Child Care Association, september 1994. Lista över handlingar som ska sändas till Vietnams ambassad för översättning och stämpling
Adoptionscentrum, mars 1991. Senaste nytt från sociala enheten
Liljeholmens stadsdelsförvaltning, 1998. Uppföljningsrapport om barn fött i utlandet.
Stockholm: Liljeholmen
Litteratur och tryckta källor
Adopted Vietnamese International (AVI), u.å. Home. http://www.adoptedvietnamese.org.
[2019-12-25]
Adopted Vietnamese International (AVI), u.å. Searching.
http://www.adoptedvietnamese.org/searching/. [2020-01-07]
37
Adopted Vietnamese International (AVI) Facebook Group, u.å.
https://www.facebook.com/groups/4501598968/. [2019-12-25]
Adoptionsgruppen, u.å. https://www.facebook.com/groups/adoptionsgruppen1/
?multi_permalinks=2755381897841467¬if_id=1578084340199291¬if_
t=feedback_reaction_generic. [2020-01-09]
Ambjörnsson, Fanny, 2011. Rosa – Den farliga färgen. Stockholm: Ordfront
Berg, Linda, 2016. ”Postkoloniala studier”. I: Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.), 2016. Tillämpad kulturteori. Lund: Studentlitteratur, ss. 273–292
Brembeck, Helene. & Johansson, Barbro. (red.), 1996. Postmodern Barndom. Göteborg:
Etnologiska föreningen i Västsverige
Cederblad, Marianne & Irhammar, Malin, 2006. ”En longitudinell studie av identitet och psykisk hälsa hos en grupp utlandsfödda adopterade”. Socialvetenskaplig tidskrift, (1).
Lund: Lunds Universitet, ss. 35–50.
de los Reyes, Paulina, 2005. ”Intersektionalitet, makt och strukturell diskriminering”. I: de los Reyes, Paulina & Kamali, Masoud (red.), 2005. Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering (SOU: 2005:41), ss. 233–258
Stockholm: Edita Norstedts Tryckeri AB
Ehn, Billy & Klein, Barboro, 1994. Från erfarenhet till text. Om kulturvetenskaplig reflexivitet. Stockholm: Carlssons
Foucault, Michel, 1998. The will to knowledge. The history of sexuality: 1. Harmondsworth:
Penguin
Gunnarby, Astrid & Hofvander, Yngve, et al., 1982. ”Utländska adoptivbarns hälsotillstånd och anpassning till svenska förhållanden”. Läkartidningen (79):1697–1705
Gunnarsson Payne, Jenny, 2016. ”Från politisk diskursteori till etnologiska diskursanalyser”.
I: Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.), 2016. Tillämpad kulturteori.
Lund: Studentlitteratur, ss. 251–272
Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus, 2016. ”Från strukturalism till
poststrukturalism”. I: Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.) Tillämpad kulturteori. Lund: Studentlitteratur
Hacking, Ian. 1990. The Taming of Chance. Cambridge: Cambridge University Press Hannell, Lars, 1988. ”Sanna sagan om Sangita”. Children Above All 9(2):4–5. Göteborg:
Barnen framför Allt
38
Hübinette, Tobias, 2019. ”Varför älskar skandinaverna asiatiska barn och asiatiska kvinnor?”.
Tobias Hübinette. https://tobiashubinette.wordpress.com/category/asiatiska-kvinnor/. [2020- 01-06]
Hübinette, Tobias, 2007. ”Rasifierade erfarenheter och transrasiala identifikationer i utlandsadopterade svenskars självbiografier”. Nordisk Sosialt Arbeid, 27(2):105–119 Hübinette, Tobias, 2005. ”Adoption ur ett koreanskt perspektiv”. Barnboken (2):23–32 Hübinette, Tobias & Tigervall, Carina, 2009. “To be Non-white in a Colour-Blind Society:
Conversations with Adoptees and Adoptive Parents in Sweden on Everyday Racism”.
Journal of Intercultural Studies, 30(4):335–353
Hörnfeldt, Helena, 2009. Prima barn, helt u.a. Normalisering och utvecklingstänkande i svensk barnhälsovård. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri
Jönsson, Lars-Eric, 2003. ”Hem kvinnor och barn – norm och vetande i sociala myndigheters hembesök i efterkrigstidens Sverige”. RIG – kulturhistorisk tidskrift, 86(3):142–154
Kommittédirektiv (2004:120). En ny myndighet för internationella adoptionsfrågor.
Stockholm: Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/
kommittedirektiv/en-ny-myndighet-for-internationella_GSB1120#Avgr%C3%
A4nsning%20mot%20Socialstyrelsens%20ansvarsomr%C3%A5de. [2020-01-06]
Lindblad, Frank & Signell, Sonja, 2008. “Degrading attitudes related to foreign appearance – Interviews with Swedish female adoptees from Asia”. Adoption & Fostering. Vol 32(3):
46–59.
Lindvall, Lena, & Nilsson, Annika,1989. ”Träff i Stenhag”. Children Above All, (3):11.
Göteborg: Barnen framför Allt
Lundgren, Britta, 1999. ”En ”riktig” familj”. I: Meurling, Birgitta, Lundgren, Britta & Inger Lövkrona, 1999. Familj och kön: Etnologiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
ss. 147–149
Maguire Pavao, Joyce, 2005. The Family of Adoption: Completely revised and updated.
Boston: Beacon Press
Martinell Barfoed, Elizabeth, 2008. Berättelser om adoption. Socialhögskolan: Lunds universitet
Medin, Joakim, 2019. Thailandssvenskarna. Stockholm: Verbal Förlag
Pripp, Oscar, 2011. ”Reflektion och etik”. I: Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.), 2011:
Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur, ss. 65–85
Sparrman, Åsa. & Wahlberg, Eva 1993. “Manizalesträff”. Att adoptera, 24(2):12.
39 Sundbyberg: Adoptionscentrum
Statiska centralbyrån, 2018. Två av tre adoptioner 2017 var styvbarnsadoptioner.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/allt-fler-adopterar-styvbarn/. [2019-12-06]
TV4, 2017. Spårlöst. https://www.tv4.se/sp%C3%A5rl%C3%B6st. [2020-01-06]
Vetenskapsrådet, 2017. God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Vårdguiden, 2017. IVF, provrörsbefruktning. https://www.1177.se/Stockholm/barn- gravid/barnloshet/ivf-provrorsbefruktning/. [2019-12-01]
Wenner, Robert, 2011. “The Deep Roots of Vietnamese Tea: Culture, Production and Prospects for Development”. Independent Study Project (ISP) Collection 1159.
https://digitalcollections.sit.edu/isp_collection/1159. [2020-12-01]
Williams, Robert, 2015. “1981 Moss Side Riots: Pictures, headlines and background that tell the story of some of Manchester's most violent days”. Manchester Evening News.
https://www.manchestereveningnews.co.uk/news/greater-manchester-news/moss-side-riots -anniversary-manchester-9588570. [2019-11-30]
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, 2000. Diskursanalys som teori och metod.
Lund: Stundentlitteratur
Öberg, Karin, 1981. “Bakgrund och framtid”. NIA informerar, (3):1–9. Stockholm: Statens Nämnd för Internationella Adoptionsfrågor
Öhlander, Magnus, 2016. ”Interaktionism”. I: Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.). Tillämpad kulturteori. Lund: Studentlitteratur, ss. 75–91