I denna artikel har vi kunnat visa att det fanns en konflikt på regeringskansliet mellan de som arbetade på Jämställdhetsenheten och andra tjänstemän på olika departement men också i förhållande till tjänstepersoner på högre beslutsnivåer och politiker när Alliansen övertog regeringsansvaret i samband med valet 2006 . Vi menar att flera av de personer som arbetade på Jämställdhetsenheten kan kallas för aktivister emedan de i det längsta försökte driva en mer feministiskt inriktad politik vad gäller mäns våld mot kvinnor . Konflikten slutade med att fyra personer lämnade enheten . Vi har visat att det fördes en kamp om begreppen på Regeringskansliet och att den inte var grun- dad i materiella villkor eftersom det tillfördes en rejäl pott pengar . Begränsningarna i den politiska möjlighetsstrukturen (Benford & Snow 2000) var alltså inte materiella, utan diskursiva, vilket lämnar öppet för tolkning vad begränsningarna konkret kom att innebära . Vi har också kunnat visa att dåvarande jämställdhetsministern Nyamko Sabuni tidigt i processen med Handlingsplanen gick in och tog tolkningsföreträdet . Jämställdhetsenheten fick till en början fria tyglar att formulera åtgärder . Det enda förbehållet från ministerns sida var att ordet könsmaktsordning inte fick användas . I praktiken kortades snart tyglarna och den politiska nivån kopplades mer än vanligt till policyprocessen .
Vi har även kunnat visa att den borgerliga politiken riktad mot politikområdet mäns våld mot kvinnor delvis handlade om att omdefiniera bakomliggande be- grepp i olika dokument . Man har tagit tolkningsföreträdet genom att sätta indi- viden i centrum och göra mäns våld mot kvinnor till ett paraplybegrepp för sär- skilt utsatta kvinnor . Med utrangeringen av begreppet könsmaktsordning, tycks man även i viss mån återvända till begreppet mäns våld mot kvinnor . Trots att man använder samma begrep har man dock omdefinierat politikens innehåll, från en strukturell till en individuell förståelse av våldet . Men man har också till stor del avkönat våldets parter . Har det då någon betydelse när det enbart är ett odefi- nierat ”offer” som blir utgångspunkt i politiken och inte både (könade) offer och förövare? Maria Carbin anser att begreppet könsmaktsordning visserligen osynlig- gjort olikheter och skillnader mellan kvinnor genom att i huvudsak fokusera lik- heter (2010:103) . Å ena sidan torde omdefinieringen alltså kunna bära med sig en positiv förändringspotential, med hänvisning till intersektionalitet . Å andra sidan menar Carbin samtidigt att eftersom den borgerliga politiken saknar en strukturell maktanalys och ett intersektionellt perspektiv, blir våldet reducerat till individnivå när offret sätts i fokus (Carbin 2010:100) . Vi lutar oss här mot Carbins tolkning och vill samtidigt peka på att (om tolkningen antas giltig) detta kan ses som ett dis- kursanalytiskt exempel på att olika ideologiska och politiska betydelsepotentialer kan rymmas i ett och samma begrepp, där begreppets betydelse ändras då det byter sammanhang (Fairclough 1992) .
Nancy Fraser skriver att det är lätt att ta för givet att behov som lyckats ta sig in i den politiska sfären också håller sig kvar där . Samtidigt menar hon att vissa frågor har
275
eTT liTeT ord beTyder så MycKeT
svårt att stanna i det offentliga samtalet och på den politiska dagordningen (Holm- berg & Bender 2003:22) . Frågan tycks bara försvinna . Hon kallar det för ”det bort- sprungna problemet” . Mäns våld mot kvinnor är dock inte ett bortsprunget problem i den meningen att det är borta från den politiska dagordningen . Tvärtom är det ett högaktuellt politikområde som fått kosta en hel del skattemedel . Det bortsprungna problemet är i det här fallet, menar vi, själva definitionen, att våldet faktiskt handlar om maktrelationer . Avsaknaden av maktanalys leder i sin tur till en ny diskurs där behoven definieras på ett nytt sätt och reduceras till mätbara åtgärder till utsatta in- divider eller specifika grupper . Därmed försvåras möjligheter att synliggöra och lösa problem på en strukturell nivå .
Utifrån Carol Bacchi (2012) tycks problemet för den borgerliga Alliansreger- ingen ha varit talet om maktordningar . Det har man löst genom använda sitt tolk- ningsföreträde och ge ny innebörd åt de bakomliggande definitionerna . Våldet in- korporeras på så sätt i en liberal jämställdhetsdiskurs och som vi visade i studie om SKR/Unizon har det fått stora konsekvenser för hur stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor formuleras i praktiken (Enander, Holmberg & Lindgren 2013) . Vad vi i denna studie gjort tydligt är att ett litet ord betyder så mycket när en vill vinna sla- get om begreppen .
referenser
Bacchi, C . (1999) Women, policy and politics: The construction of policy problems. Lon- don: Sage .
Bacchi, C . (2012) ”Introducing the ’What’s the Problem Represented to be?’Approach”, 21–24 i A . Bletsas, & C . Beasley (red .) Engaging with Carol Bacchi: Strategic inter-
ventions and exchanges . (Engaging-ebook) . Adelaide: University of Adelaide Press .
Benford, R . D . & D . A . Snow (2000) ”Framing processes and social movements: An overview and assesment”, Annual review of sociology, 26: 611–639 .
Betänkande 2005/06: JuU19: Barn som bevittnat våld (2006) .
Brottsförebyggande rapport (Brå) 2010:18: Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat
våld och förtryck samt våld i samkönade relationer . Stockholm: Brottsförebyggande
rådet .
Brottsförebyggande rådet: Om våld i nära relationer .
https://www .bra .se/bra/forebygga-brott/vald-i-nara-relationer .html
Carbin, M . (2010) Mellan tystnad och tal: Flickor och hedersvåld i svensk offentlig poli-
tik . Stockholm: Stockholms universitet, Stockholm Studies in Politics 134 .
Cunningham, A ., P .G . Jaffe ., L . Baker, T . Dick, N . Mazeheri & S . Poisson (1998)
Theoryderived explanations of male violence against female partners: Literature up- date and related implications for treatment and evaluation. Ontario: London Family
Court Clinic .
DeKeseredy, W .S . & M .D . Schwartz (2011) ”Theoretical and definitional issues in violence against women”, 3–20 i C .L . Renzetti, J .L . Edleson, & R .K . Bergen (red .)
sociologisk forskning 2015
276
Dir 2014:25 Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upp-
höra . http://www .regeringen .se/sb/d/108/a/234787 .
Dobash, R . P . & R .E . Dobash (2004) ”Women’s violence to men in intimate re- lationships: Working on a puzzle”, British journal of criminology, 44, 324–349. Eduards, M . (2002) Förbjuden handling: Om kvinnors organisering och feministisk
teori . Malmö: Liber förlag .
Eduards, M . (2012) Kroppspolitik: Om Moder Svea och andra kvinnor . Stockholm: Atlas Akademi .
Ekström, V . (2012) ”Inte bara kvinna: Våldsutsatta kvinnor och deras behov av stöd – konstruktioner och komplikationer i svenskt offentligt tryck”, Retfeard 35 (3/138):51–68 .
Eldén, Å . & J . Westerstrand (2004) ”Hederns försvarare: Den rättsliga hanteringen av ett hedersmord”, Kvinnovetenskaplig tidskrift (3):35–56 .
Enander, V ., C . Holmberg & A-L . Lindgren (2013) Att följa med samtiden: Kvinno-
joursrörelse i förändring Stockholm: Bokförlaget Atlas .
Erikson, J . (2011) Strider om mening: En dynamisk frameanalys av den svenska
sexköpslagen. Uppsala: Statsvetenskapliga föreningen, Acta Universitatis Upsali-
ensis 180 .
Fairclough, N . (1992/1996) Discourse and social change . Cambridge: Polity Press . Fraser, N . (2003) Den radikala fantasin: Mellan omfördelning och erkännande. Malmö:
Daidalos förlag .
Gill, Z . (2012) ”Located subject: The daily lives of policy workers”, 79–94 i A . Bletsas & C . Beasley (red .) Engaging with Carol Bacchi: Strategic interventions and exchan-
ges . (Engaging-ebook) . Adelaide: University of Adelaide Press .
Goffman, E . (1986) Frame analysis: An essay on the organization of experience. Boston: Northeastern University Press .
Goodwin, S . (2012) ”Women, policy and politics: Recasting policy studies”, 25–36 i A . Bletsas & C . Beasley (red .) Engaging with Carol Bacchi: Strategic interventions
and exchanges. (Engaging-ebook) . Adelaide: University of Adelaide Press .
Hearn, J . (1998) The violences of men: How men talk about and how agencies respond to
men’s violence to women. London: Sage .
Hearn, J . (2012) ”The sociological significance of domestic violence: Tension, para- doxes and implications”, Current sociology 61 (2):152–170 .
Holmberg, C . & C . Bender (2003) ”Det är något speciellt med den här frågan”: Om det
lokalpolitiska samtalet om mäns våld mot kvinnor. Umeå: Brottsoffermyndigheten .
Holmberg, C . (2006) Kärt barn har många namn. (Opublicerat manus) . Kelly, L . (1988) Surviving sexual violence. Cambridge: Polity .
Kelly, L . (2005) ”Inside outsiders”, International feminist journal of politics 7(4): 471–495 . Jansson, M & M . Wendt Höjer (2004) Riktiga karlar, nazisfeminister och arga pappor:
Operation Kvinnofrids fyra utåtriktade kampanjer – budskap och reaktioner . Stock-
holm: Länsstyrelsen i Stockholms län .
Linton, M (2010) ”Moderat metamorfos”, Bokförlaget Atlas . http://www .magnuslin- ton .com/2010/12/moderat-metamorfos# .U7EsXnznAo0 .gmail .
277
eTT liTeT ord beTyder så MycKeT
McAdam . D ., JD . McCarthy & MD . Zald (2004) Comparative perspectives on soci-
al movements: Political opportunities, mobilizing structures, and cultural framings.
Cambridge: Cambridge University Press
Pressmeddelande (25 april 2012) Regeringen kraftsamlar mot våld i nära relationer . [Tillgänglig från förf .]
Prop . 1997/98: 55 . Kvinnofrid .
Prop . 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor .
Regeringsförklaringen 6 oktober 2006 . http://www .regeringen .se/sb/d/6316/a/70232
Rönnblom, Malin (2011) ”Vad är problemet? Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik”, Tidskrift för genusvetenskap 2011 (2–3):35–55 .
Sabuni, N (2007) Nu intensifierar vi kampen mot kvinnovåld. Regeringskansliet 15 november 2007 . [Tillgänglig från förf .]
Skr . 2007/08:39 Handlingsplanen mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och
förtryck och våld i samkönade parrelationer .
SOSF 2014:4 Våld i nära relationer . Föreskrifter och allmänna råd . Stockholm: So- cialstyrelsen .
SOU 1995:60 Kvinnofrid . Stockholm: Fritzes .
SOU 2004:121 Slag i luften: En utredning om myndigheter, mansvåld och makt . Stock- holm: Fritzes .
SOU 2006:65 Att ta ansvar för sina insatser: Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvin-
nor . Stockholm: Fritzes .
SVT 1 Dokumentär: De nya moderaterna . 8 och 9 april 2015 . SVT 2 Dokument inifrån: Könskriget . 15 och 22 maj 2005 .
Tollin, K . (2011) Sida vid sida: En studie av jämställdhetspolitikens genealogi 1971–
2006 . Stockholm: Bokförlaget Atlas .
Walby, S . (2012) ”Violence and society: Introduction to an emerging field of socio- logy”, Current sociology 61(2): 95–111 .
Verloo, M . (2005) ”Displacement and empowerment: Reflections on the concept and practice of the Council of Europe approach to gender mainstreaming and gender equality”, Social politics 12(3): 344–365 .
Wottle, M ., & E . Blomberg (2011) ”Feminism och jämställdhet i en nyliberal kontext 1990–2010”, Tidskrift för genusvetenskap (2–3):97–116 .
Våld: Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevitt- nat våld (2011) . Stockholm: Socialstyrelsen .
Våldsförebyggande arbete med män: En kunskapsöversikt (2011) . Stockholm: Sveriges
sociologisk forskning 2015
278
Korresponderande författare
Viveka Enander
Institutionen för socialt arbete, Box 720, 405 30 Göteborg Tel: 031-786 63 73
E-post: viveka .enander@socwork .gu .se
Författarpresentationer
Carin Holmberg, fil . dr i sociologi . Hennes forskning berör mäns våld mot kvinnor ur
olika perspektiv samt sambandet mellan våld mot djur och våld mot kvinnor, part- ners och barn .
Viveka Enander, fil . dr, är lektor och forskare vid Institutionen för socialt arbete i Gö-
teborg . Hennes forskning berör mäns våld mot kvinnor, emotioner och sociala rörel- ser .
Anne-Li Lindgren är professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga Institutionen vid
Stockholms universitet . Hennes forskning rör barns livsvillkor och förändrade barn- domar .
279