Avslutande diskussion - Hönan eller ägget? Orsakssamband mellan utveckling av banksektorn och e

6 Slutsatser och avslutande diskussion

Studiens undersökningsfrågor besvaras och en avslutande diskussion över svårigheter med studien samt förslag på vidare forskning förs

6.1 Slutsatser

Syftet med denna studie var att undersöka orsakssambandet mellan utveckling av banksektorn och ekonomisk tillväxt i de fyra nordiska länderna Sverige, Finland, Danmark och Norge under perioden 2002-2013. Resultatet av den empiriska studien visade allt annat än en entydig bild, vare sig för de olika länderna eller för de olika måtten med vilka utveckling av banksektorn har mätts.

Utvecklingen av banksektorn delades upp i två olika dimensioner, storleken sett som den totala privata inhemska utlåningen samt transaktionskostnaderna definierade som skillnaden mellan in-och

utlåningsräntan.

Resultatet av undersökningen av orsakssambandet mellan storleken på banksektor och ekonomisk tillväxt för Sverige visade att en växande storlek på banksektorn ledde till ekonomisk tillväxt. För Finland fanns inget orsakssamband och för Norge och Danmark ledde ekonomisk tillväxt till en större banksektor.

Vad gäller orsakssambandet mellan en banksektor med lägre transaktionskostnader och ekonomisk tillväxt hade Sverige en växelverkande påverkan. I Finland och Danmark ledde ekonomisk tillväxt till lägre transaktionskostnader medan i Norge lägre transaktionskostnader i banksektorn orsakade

ekonomisk tillväxt.

6.2 Avslutande diskussion

Hur det kausala sambandet ser ut mellan utveckling av banksektorn och ekonomisk tillväxt är inte enbart en fråga som bör intressera akademiker utan implikationerna av dess resultat bör vara

vägledande, och av stort värde, vid ekonomisk-politiskt beslutsfattande. En av de viktigaste delarna av den ekonomiska politiken är att främja jämn och hög ekonomisk tillväxt. Om det hade visat sig att en större banksektor har en stark orsakverkan på ekonomisk tillväxt skulle detta kunna vägleda politiskt beslutsfattande som påverkar storleken på banksektorn, gällande exempelvis skattenivå, graden av reglering samt nivåer av stöd vid en eventuell bankkris till banksektorn.

Den här studien har försökt bringa klarhet i hur detta orsaksambad ser ut för de Nordiska länderna.

Tyvärr ger studiens resultat inte en samstämmig bild av hur detta samband ser ut varför dess användbarhet som underlag vid ekonomisk-politiska beslut är ytterst begränsad.

Problemformuleringens kausala karaktär har fört studien in i områden av statistiska beräkningar som bitvis har varit på en väldigt avancerad nivå, en nivå där det inte alltid gått att i detalj förstå sig på alla beräkningar som genomförts. Till följd av detta finns en inte helt försumbar risk att någon av

beräkningarna som har genomförts har varit felaktig. Vilket i sin tur i så fall skulle kunna få ganska långtgående konsekvenser för studiens resultat.

Ett förslag på framtida studier till följd av detta skulle vara att med samma källmaterial som använts i denna studie replikera studiens beräkningar för att se om resultatet är detsamma om en annan

forskargrupp genomför beräkningarna. Om en sådan replikering skulle ge samma resultat kan det vara lämpligt att genomföra en mer övergripande kvalitativ studie över vilka skillnader som finns mellan de nordiska ländernas bank/ ekonomiska system som kan förklara de vitt skilda resultaten som denna studie fått fram. Det ter sig minst sagt märkligt att de fyra nordiska länderna vars ekonomier och banksystem har stora likheter ger så vitt skilda resultat när det gäller orsakssambandet mellan ekonomisk tillväxt och utveckling av banksektorn.

Referenser

Tryckta källor

Acaravci, S Kakilli, O I och Acaravci, A (2009) Financial development and economic growth: literature survey and empirical evidence from sub-Saharan African countries, Sajems (South African Journal of Economic and Management Sciences) NS 12 No 1, s11-28, Pretoria

Akinci G, Akinci M och Yilmaz Ö, (2013), Financial development-economic growth nexus: a panel data analysis upon OECD countries, Hitotsubashi Journal of Economics 55 (2014), s.33-50. Hitotsubashi University

Al-Yousif, Y.K. (2002), “Financial Development and Economic Growth: Another Look at the Evidence from Developing Countries,” Review of Financial Economics 11, s.131-150, Amsterdam;

Elsevier

Awdeh, A (2012) Banking Sector Development and Economic Growth in Lebanon, International Research Journal of Finance and Economics, Vol 10, EuroJournals Publishing,

Banerjee, S och Ghosh, S (1998), Demand following and supply leading relationships: An empirical analysis for India, Industrial Development Bank of India, MPRA Paper No. 22443

Bozdogan, H . Model selection and Akaike's Information Criterion (AIC): The general theory and its analytical extensions. Psyhcometrika. September 1987, Volume 52, Issue 3, pp 345-370

Bryman, A och Bell, E (2011), Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber. Stockholm Djurfeldt, G., R. Larsson och O. Stjärnhagen (2010). Statistisk verktygslåda –

Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder andra upplagan. Studentlitteratur AB, Lund.

Englund, P (1990) Financial deregulation in Sweden, European Economic Review 34 385-393. North-Holland

Ghali, K.H. (1999), “Financial Development and Economic Growth: The Tunisian Experience,” Review of Development Economics 3 (3), s.310-322, Oxford; Blackwell Publishers Ltd

Granger, C. (1969). Investigating Causal Relations by Econometric Models and Cross-spectral Methods.

Econometrica, 37(3), 424-438.

Hansson, P och Jonung. L. (1997), Finance and economic growth: the case of Sweden 1834–1991.

Research in Economics. 51, 275–301, Amsterdam; Elsevier

Hassan, M.K, B. Sanchez och Yu J.S. (2011), “Financial Development and Economic Growth: New Evidence from Panel Data,” The Quarterly Review of Economics and Finance 51, s.88-104. Amsterdam;

Elsevier

Hsueh S, Hu Y och Tu C (2013) Economic growth and financial development in Asian countries: A bootstrap panel Granger causality analysis Economic Modelling Volume 32, May 2013, s. 294–301, Amsterdam; Elsevier

Hurlin, C och Venet, B, (2008), Financial Development and Growth: A Re-Examination using a Panel Granger Causality Test. 2008, Sciences de l'Homme et Société

Ingves, S och Lind, G, (1998), Om att hantera en bankkris. Ekonomisk debatt 1/1998, s41-54 Riksbanken

Koivu, T (2002) Do efficient banking sectors accelerate economic growth in transition countries? Bank of Finland, Institute for Economies in Transition BOFIT Discussion Papers Vol 14

McKinnon, R.I.. (1973). Money and capital in economic development (Brookings Institutiton, Washington, DC).

Odhiambo, N M (2008), Financial Development in Kenya: a Dynamic test of the Finance-led Growth Hypothesis, Economic Issues, Vol. 13, Part 2, 2008, s 21-36, Nottingham

Ogwumike, F O och Salisu A A, (2012) Financial development and economic growth in Nigeria, Journal of Monetary and Economic Integration, Vol. 12, No.2 s.91-119, West African Monetary Institute

Murinde V och Eng F S. H. (1994), Financial development and economic growth in Singapore: demand-following or supply-leading? Applied Financial Economics, 4, s.391-404, London; Chapman & Hall Pagano, M (1993) Financial Markets and the Macroeconomy, Financial markets and growth, European Economic Review 37 s613-622. North-Holland

Patrick, H T (1966) Financial Development and Economic Growth in Underdeveloped Countries.

Economic Development and Cultural Change, Vol. 14, s. 174-189

Shaw, E. S. (1973) Financial Deepening in Economic Development New York: Oxford University Press

Svenska Bankföreningen (2014), Bankernas betydelse för Sverige, Stockholm, februari 2014 Utgåva 2

Elektroniska källor

St Luis centralbank. Sammanställning över banksektorns inhemska privata utlåning Credit to Private Non-Financial Sector By Domestic Banks, Unadjusted For Breaks (hämtad 2014-11-01) < http://research.stlouisfed.org>

Rapport om lönenivåer i privat och offentlig sektor genom Granger Kausalitetstest

http://www.arbetsgivarverket.se/upload/Avtal-Skrifter/Skrifter/Loneledande.pdf 2005 (hämtad 2014-11-01)

Statistiskdatabasen SCB; Folkmängd efter år (hämtad 2014-11-04) <www.scb.se>

Statistics Finland. Population by Region, Nationality and Year (hämtad 2014-11-04) <http://www.stat.fi/>

StatBank Denmark. Population 1. January by time (hämtad 2014-11-04) <http://www.statbank.dk/>

Statistics Norway Population and changes during the quarter, by region, time and contents (hämtad 2014-11-04) <http://www.ssb.no/en>

Handbok i vetenskaplig metod.

http://people.dsv.su.se/~hk/vetenskapsteori/f3a.htm Dagfinn Föllesdal, Lars Wallöe, Jon Elster (hämtad 2014-11-01)

SIX/Affärsvärlden (2014), Riksbanken: Brådskande att hantera hushållens skuldsättning, Publicerad 4 september 2014 10:09 (hämtad 2014-11-18) <www.affarsvarlden.se>

Aronsson, C (2014), Bankerna på väg mot vinstrekord. Sveriges Radio (Hämtad 2014-11-18)

<www.sverigesradio.se>

Nilsson O, Bankkrisen i Danmark Publicerat 2013-05-25, Sydsvenskan (hämtad 2014-11-17) <www.sydsvenskan.se>

Utrikesdepartementet (2014). Danmark. Senast uppdaterad 20 oktober 2014 (hämtad 2014-11-17) <http://www.regeringen.se>

Beskrivning av olika former av datakällor

http://www.mdh.se/student/minastudier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/soka-information/primar-och-sekundarkallor-primar-och-sekundardata-1.27203 (hämtad 2014-11-02) Genomgång av autokorrelation

http://www.itl.nist.gov/div898/handbook/eda/section3/eda35c.htm (hämtad 2014-11-03)

International Monetary Fund (2013), Nordic regional report- staff report for the 2013 cluster consultation, IMF Country Report No. 13/274, Washington, D.C., 2013

(hämtad 2014-12-03) <www.imf.org>

Pekkarinen Jukka, (2014), Ett historiskt perspektiv på statens låneupptagning i Finland finansministeriet Publicerad 15.4.2014 kl. 13.00 , uppdaterad 14.4.2014 kl. 12.37 (hämtad 014-12-04): <http://www.treasuryfinland.fi>

Finnish bankers association (2014) Financial service statistics (hämtad 2014-12-05) <www.fkl.fi/en/material/statistics/Statistics/

Financial_Services_Statistics_2013.pdf>

Ekonomifakta (2014), Finanskris och skuldkris Svenskt Näringsliv (hämtad 2014-12-07) <http://www.ekonomifakta.se>

Sveriges Radio (2012), Eurokrisen satte stopp för återhämtningen, (hämtad 2014-12-07)

<http://sverigesradio.se/>

C G Thunman -Robhan - din handledare på nätet, 2007, skapad av EKI, Mälardalens Högskola och Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

(hämtad 2014-11-12) <http://www.eki.mdh.se>

Jakobsson, Josefin (2012) Svenska Dagbladet Näringsliv, 11 augusti 2012 (hämtad 2014-12-11)

<www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/skilda-varldar-for-nordiska-bolanekunder_7413964.svd>

Finlands bank (2014), pressmeddelande nr 9, 14 mars 2014 (hämtad 2014-12-11)

<http://www.suomenpankki.fi/>

Ekonomifakta (2014), Svenskt Näringsliv (hämtad 2015-01-05)

<http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP---internationellt/>

Pekkarinen, Jukka (2014), Ett historiskt perspektiv på statens låneupptagning i Finland, Statskontoret Statens skuldhantering, Publicerad 2014-04-15

(hämtad 2014-12-17)

< http://www.Startsida > Om skuldförvaltning > Historia > Ett historiskt perspektiv på statens låneupptagning > Ett historiskt perspektiv på statens låneupptagning i Finland>

Finans Norge (2014), Bankkonkurranse og fakta (hämtad 2015-01-05)

https://www.fno.no/nyheter/2014/03/bankkonkurranse-og-fakta/

Schuck, J Dagens Nyheter 1998-03-07 http://www.internetional.se/98sjuk.htm (Hämtad, 2015-01-15)

Pettinger, T 2012

http://www.economicshelp.org/blog/76/economics/wall-street-crash-1929/

(Hämtad, 2015-01-15)

Julia Maues, Banking Act of 1933, commonly called Glass-Steagall , Federal Reserve Bank of St. Louis http://www.federalreservehistory.org/Events/DetailView/25

(Hämtad, 2015-01-15)

http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/finmar_98_sv.pdf (Hämtad, 2015-01-15)

http://economictimes.indiatimes.com/definition/moral-hazard (Hämtad, 2015-01-15)

Alvstam, C-G (2015), Sverige Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sverige (Hämtad, 2015-01-16)

Daleke, Pia, (2012), Norge, Ekonomi, Landguiden, Utrikespolitiska institutet (Hämtad, 2015-01-16)

http://www.landguiden.se.till.biblextern.sh.se/Lander/Europa/Norge/Ekonomi Daleke, Pia, (2014), Industri, Landguiden, Utrikespolitiska institutet

(Hämtad, 2015-01-16)

<http://www.landguiden.se.till.biblextern.sh.se/Lander/Europa/Danmark/Industri>

Daleke, Pia, (2014), Danmark, Utrikeshandel, Landguiden, Utrikespolitiska institutet Hämtad 2015-01-16

<http://www.landguiden.se.till.biblextern.sh.se/Lander/Europa/Danmark/ Utrikeshandel>

Daleke, Pia, (2013), Naturtillgångar- Energi, Landguiden, Utrikespolitiska institutet (Hämtad, 2015-01-16)

<http://www.landguiden.se.till.biblextern.sh.se/Lander/Europa/Norge/Naturtillgangar-Energi>

Daleke, Pia, (2014), Industri, Landguiden, Utrikespolitiska institutet (Hämtad, 2015-01-16)

<http://www.landguiden.se.till.biblextern.sh.se/Lander/Europa/Finland/Ekonomi>

Ekonomifakta (2014), Export och import över tid, Svenskt Näringsliv (Hämtad, 2015-01-16)

<http://www.ekonomifakta.se>

Ekonomifakta (2014), Sveriges export- och importprodukter, Svenskt Näringsliv (Hämtad, 2015-01-16)

<http://www.ekonomifakta.se>

Erlandsson, U och Jönsson, A (2014), Nationalencyklopedin, Danmark, (Hämtad, 2015-01-16)

<http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/danmark>, Erlandsson, U (2015), Norge, Nationalencyklopedin

(Hämtad, 2015-01-16)

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/norge

Hoydal, M (2015), Näringsliv och ekonomi, Nordiska ministerrådet (Hämtad, 2015-01-19)

<http://www.norden.org/sv/fakta-om-norden/naeringsliv-och-ekonomi>

Lindahl, B (2014) Oljefonden mer värd än all olja i Norge SVD, 17 maj (Hämtad, 2015-01-19)

<http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/oljefonden-mer-vard-an-all-olja-i-norge_3566284.svd>

Lindahl, Y (2013) Sverige /Industri, Utrikespolitiska institutet, 6 december 2013 (Hämtad, 2015-01-19)

<http://www.landguiden.se.till.biblextern.sh.se/Lander/Europa/Sverige/Industri>

Nyholm, M, (2015) Nationalencyklopedin, Finland, (Hämtad, 2015-01-19)

<http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/finland>, Riksbanken, (2005), Finansiell Stabilitet 1/2005, Riksbanken (Hämtad, 2015-01-19)

<http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_FS/FS_05_1_artikel2.pdf

Svenska FN-förbundet, (2013). Norge (elektronisk), Uppdaterad 2013-10-16 (Hämtad, 2015-01-19)

http://globalis.se/Laender/Norge

Övriga källor

Sveriges Riksbank, Norges Centralbank, Danmarks Nationalbank samt Suoume Pankki har mail-ledes utlämnat sammanställningar över respektive lands banksektors in-och utlåningsräntor,

bruttonationalprodukt samt konsumentprisindex för uppsatsens undersökningsperiod.

Bilagor

Bilaga 1

Deskriptiv statistik:

Nedanstående tabeller visar sammanställningar av de nyttjade tidsserierna i denna empiriska studie. De vänstra tabellerna visar tidsseriernas karakteristika innan de korrigerats för stationaritet, de högra visar tidsseriernas dito vid nyttjandet för Granger kausalitetstest.

57 Sverige

BNP KREDIT IRS BNP KREDIT IRS

Medelvärde 80440.13 1.105144 0.026727 Medelvärde 300.8346 -0.000309 -0.000227 Median 80938.94 1.121877 0.025806 Median 391.9701 -0.005061 -0.000260 Max 89870.11 1.350034 0.034992 Max 2167.734 0.047507 0.001826 Min 68858.70 0.863053 0.020408 Min -2574.959 -0.042501 -0.003371 Standardavvikelse 5453.298 0.163396 0.004120 Standardavvikelse 1036.989 0.019196 0.000875 Skevhet -0.313016 -0.071229 0.651954 Skevhet -0.791379 0.233317 -0.387717 Kurtosis 2.369542 1.508824 2.406094 Kurtosis 3.722300 2.865858 5.954297

Observationer 48 48 48 Observationer 46 46 46

Finland

BNP KREDIT IRS BNP KREDIT IRS

Medelvärde 7400.123 0.794089 0.022842 Medelvärde -2.410560 -0.000465 5.50E-06 Median 7421.915 0.802900 0.024953 Median 8.423948 -0.000862 0.000109 Max 8511.208 1.006887 0.036016 Max 259.8780 0.031575 0.001953 Min 6445.851 0.525974 0.013053 Min -294.2378 -0.029453 -0.003459 Standardavvikelse 434.2023 0.138685 0.006535 Standardavvikelse 121.3746 0.014231 0.000778 Skevhet 0.036851 -0.318932 0.104759 Skevhet -0.422659 0.241751 -1.469409 Kurtosis 2.961769 1.877257 2.073838 Kurtosis 3.165233 2.718382 10.48905

Observationer 48 48 48 Observationer 46 46 46

Danmark

BNP KREDIT IRS BNP KREDIT IRS

Medelvärde 69060.58 1.701195 0.030292 Medelvärde 34.47642 -0.000131 -0.000249 Median 68606.28 1.797321 0.029000 Median -41.44363 0.003068 -8.90E-05 Max 77192.11 2.037222 0.039000 Max 2112.615 0.052671 0.001714 Min 62865.52 1.289784 0.025000 Min -2300.231 -0.071908 -0.002228 Standardavvikelse 3319.732 0.231557 0.004640 Standardavvikelse 934.8404 0.026178 0.000908 Skevhet 0.239111 -0.440559 0.792345 Skevhet -0.428700 -0.418229 0.114882 Kurtosis 2.497971 1.783056 2.121061 Kurtosis 3.464208 3.458637 2.631446

Observationer 48 48 48 Observationer 46 46 46

Norge

GDP CREDIT IRS GDP CREDIT IRS

Medelvärde 521312.5 0.648278 0.025006 Medelvärde 5626.396 -0.002144 -7.70E-05 Median 529552.1 0.653330 0.024600 Median 6461.882 1.94E-05 -0.000238 Max 666198.5 0.782794 0.029700 Max 38644.59 0.041700 0.004821 Min 374186.5 0.513537 0.021000 Min -48807.90 -0.053257 -0.002612 Standardavvikelse 83682.08 0.068546 0.002300 Standardavvikelse 15579.65 0.019827 0.001055 Skevhet -0.349732 -0.122170 0.356180 Skevhet -0.658344 -0.203592 1.910350 Kurtosis 1.997516 2.366710 2.135137 Kurtosis 4.980987 2.956202 11.59813

Observationer 48 48 48 Observationer 47 47 47

Icke-korrigerade tidsserier Stationära tidsserier

58 Bilaga 2

Nedanstående tabeller visar en sammanställning av resultaten från alla uträkningar av Dickey-Fullers utvidgade procedur. För att tidsserierna ska betraktas som fullt stationära och därmed lämpliga för att alla tre test (Skärningspunkt, trend och skärningspunkt samt stationär) ger en och samma bild, det vill säga att det inte finns någon enhetsrot.

ER= Enhetsrot S= Stationär

Sverige Danmark