Efter avslutad studie har vi kommit fram till att livskvalitet är en subjektiv upplevelse, som är kopplat till både inre och yttre faktorer som samspelar och påverkar varandra. De yttre faktorerna hänger samman med individens inre. Det beror på vilken referensram individen har och utgår ifrån och hur hen hanterar dessa. Om personen ifråga har goda erfarenheter av livet och har en positiv syn på livet, blir det lättare för hen att ta del av och glädjas åt de yttre faktorerna. På samma sätt kan sociala, miljömässiga och kulturella faktorer förhindra den inre glädje och lycka som finns inom individen.
Utifrån våra erfarenheter efter slutförd undersökning i Florida har vi fått intrycket av att den ekonomiska aspekten har en betydelse för upplevelsen av livskvalitet i USA. Detta har inte direkt framkommit i vår studie eller uttalats av någon av våra respondenter, men det går att utläsa mellan raderna vilka förutsättningar och möjligheter som skapas i sambanden med den ekonomiska tryggheten. Med tanke på att våra respondenter tillhörde övre medelklass och hade råd att införskaffa privata hemtjänslösningar, visar det på att de har en god ekonomi, vilket gör att de inte behöver bekymra sig över sådant som resterande befolkning behöver göra som inte har det lika gott ställt. Samtidigt anser vi att det är viktigt att ha med sig ett intersektionellt perspektiv. Det är fel att endast utgå ifrån klass som avgörande betydelse för respondenternas upplevelse av livskvalitet och dess innebörd. Vi tycker att man ska ta hänsyn till flera olika aspekter av individens liv som avgörande betydelse och se hur dessa samspelar med varandra. Varje respondent har olika erfarenheter och bakgrunder och utgår ifrån sin egen livsvärld.
Välfärdstaten i USA är inte lika generös och trygg, som i exempelvis Sverige. Det läggs ett stort ansvar på den enskilde individen för ett hälsosamt och friskt liv, detta visar på att kontexten har betydelse för hur man upplever livskvalitet (Lundbäck 2006). Det som är ett bekymmer i USA behöver inte vara det i ett annat land eller tvärto m. Det är viktigt att vara medveten om att likaså det kan skilja sig mellan länder så kan det också skilja sig mellan individerna som bor i samma land. Uppsatsens resultat hade säkerligen tagit en annan form om vi hade intervjuat äldre personer från fattigare områden i Florida. Om vi hade fått möjligheten att återupprepa denna studie hade vi valt att utföra flera intervjuer med en mer blandad intervjugrupp med hänsyn till klasstillhörighet.
Under studien gång har andra frågeställningar uppkommit som varit av intresse att undersöka för oss. Bland annat jämförelsen på vård och omsorg i Sverige och USA, samt graden av lycka och tillfredställelse i vardagen hos äldre personer som får vård och omsorg i det egna hemmet i USA och Sverige. Det ligger inte inom ramen för denna studie att genomföra en utförlig analys av jämförelse mellan Sverige och USA, då vi inte har en studie utförd på äldre svenska personer. Vi anser däremot att det skulle vara en intressant frågeställning att forska vidare inom. Vi tycker att det krävs mer forskning inom äldreomsorgen och de äldres behov av vård och omsorg. Dem äldre ska få vara delaktiga i utformandet av begreppsdefinitioner, som har i syfte att användas i arbetet med äldre och deras vardag. Om verksamheter inom äldreomsorgen i allmänhet och kommuner har ”upplevd livskvalitet” som ett mål i sitt arbete med äldre, är det nödvändigt att de äldre får vara med och uttala sig om vad de anser livskvalitet är för någonting.
28
Vi har under uppsatsprocessen insett hur viktigt det är med tidigare forskning. Det ger en enorm kunskapsutveckling inom det område man undersöker. Därför anser vi att det är nödvändigt att kommuner och verksamheter använder sig alltmer av tidigare forskning och liknande för att bli mer informerade och lyhörda för den aktuella målgruppen.
Genom att verksamheter är påläst om vilka forskningar som gjorts kring livskvalitet i samband med äldre personer, kan de ta hjälp och dra lärdom om en massa som kan vara till hjälp vid utvecklandet av verksamheterna. Det är viktigt att man utgår ifrån både nationell och internationell forskning, för att på så sätt kunna se hur långt andra länder kommit i processen, samt vilka utvecklingsområden som skett i andra länder och eventuellt dra lärdom av dessa.
Det som varit mest värdefullt i denna arbetsprocess har varit bekantskapen med en annan kontext. Att uppleva andra normer och värderingar. Denna bekantskap har gett oss nya kunskaper i form av att vi fått ett vidgat perspektiv och nya infallsvinklar. Vi har fått en större referensram att utgå ifrån och blivit mer självsäkra, då vi fått pröva våra ”socionom” vingar på ett eller annat sätt. Som socionom bör man ha förmågan att bemöta olika människor med olika kulturella bakgrunder och erfarenheter. Och med tanke på den in/utflyttning som sker i Sverige och andra länder runtom i världen blir det alltmer viktigt att vara beredd på att möta och hantera det som är okänt och främmande för att minimera missförstånd i mellan parterna.
29
Referenser
Adams, J-M., White, M. (2004). Biological ageing: A fundamental, biological link between socio-economic status and health? European Journal of Public Health. 14(3) 331-333.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Carle, Jan (2006). Socialpsykologi: bakgrund, teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur Charlton, B., White, M. (1995) Living on the margin: A salutogenic model for
socio-economic differentials in health. Public Health. 109. 235-243.
Collins, S., Wacker, R., Roberto, K. (2013) Considering Quality Of Life for Older Adults: A view from Two Countries. Journal of the American Society on Aging. 37(1) 80-86
Empowerment. (u.å.). Hämtad 14 februari, 2014, från Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/lang/empowerment
Ernsth Bravell, M. (red.) (2011). Äldre och åldrande: grundbok i gerontologi. (1. uppl.) Stockholm: Gothia.
Esri. (u,å.). Is ”Seniors” One Demographic Group?: An Analysis of Americas Changing Demographics. Hämtad 19 februari, 2014, från Esri,
http://www.esri.com/library/brochures/pdfs/senior-demographics.pdf
Federal Government website (2014) Centers for Medicare & Medicaid Services.
Hämtad 29 mars, 2014, från CMS.GOV
http://www.cms.gov/Research-Statistics-Data-and-Systems/Statistics-Trends-and-Reports/MedicareProgramRatesStats/SummaryMedicareMedicaid.html
Florida Department of Health. (2014). Florida Charts: Community Health Assesment Resource Tool Set. Hämtad 19 februari, 2014, från Florida Department of Health
http://www.floridacharts.com/charts/AtlasIntro.aspx?I HYPERLINK Fuchs, V-R. (2003) Floridian Exeptionalism. Health Affairs. no, 1-8 doi: 10.1377/hlthaff.w3.357
Gilbert, C., Hagerty, D., Taggert, M, H. (2012) Exploring factors related to healthy ageing.
Self care depend care & Nursing. 19(1) 20-25.
Giddens, A (1991) Modernity and Self-Identitty: Self and Society in the Late Modern Age.
Cambridge: Polity Press.
Goffman, Erving (1998). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik . 4. uppl.
Stockholm: Prisma
Goffman, Erving. (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (3. uppl.) Stockholm:
Norstedt
30
Greasley, Pete. (2008). Quantitative data analysis using SPSS: an introduction for health and social science. Maidenhead: Open University Press.
Gunnarsson, E (2004) Livslopp och livsvillkor. Tidningen Äldreomsorg. 21(6) 17-20 Graneheim, U.H., Lundman, B. (2003) Qualitative concent analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Department of Nursing.
24(2004) 105-112
Hagberg, Bo & Rennemark, Mikael (2004). Den åldrande människans psykologi: ett livsloppsperspektiv. Lund: Studentlitteratur
Hahn, A-W. (1992) Aging America. Annals of the American Academy of Political and Social Science. 5(22), 116-129
Hammarström, Gunhild & Torres, Sandra. (2005) Livssituation och förhållningssätt bland äldre i behov av hjälp och stöd. Social vetenskaplig tidsrift. (4) 279-293
Hedin, U-C & Månsson, S-A. (2008) Repressalier mot kritiker I offentliga organisationer.
Socialvetenskaplig tidskrift. 3(4) 277-294
Hedman, Maria (2011) "Validation/ Feil metoden- Att möta äldre- äldre med demens". I Strandberg, Thomas (red): Förhållningssätt och möten: arbetsmetoder i social omsorg. 1.
uppl. Lund: Studentlitteratur
Henriksen, Jan-Olav & Vetlesen, Arne Johan (1998). Etik i arbete med människor.
Lund:Studentlitteratur
Iwarsson, S & Isacsson, Åke (1997) Fysisk boendemiljö, äldres vardagsaktivitet och subjektivt välbefinnande. Social vetenskaplig tidskrift. (4) 319-335
Johansson, Stina. (red.) (2007). Social omsorg i socialt arbete. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Klees, B-S., Wolfe, C-J. (2013). Brief Summaries Of Medicare & Medicaid: Title XVIII and Title XIX of The Social Security Act. Department of Health and Human Services. 13(1) 1-32h Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Lidskog, Marie (2011) "Meningsfull vardag på äldreboendet". I Strandberg, Thomas (red):
Förhållningssätt och möten: arbetsmetoder i social omsorg. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Livskvalitet. (u.å.). Hämtad 1 februari, 2014, från Nationalencyklopedin,
http://www.ne.se/lang/livskvalitet
Lundbäck, Anders. (2006) Amerikansk välfärd vs. Folkhemmet: En jämförelse mellan USA:s och Sveriges välfärdstater. Luleås tekniska Universitet.
31
Mattsson, Tina (2010). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. 1. uppl.
Malmö: Gleerup
Meeuwisse, Anna, Sunesson, Sune & Swärd, Hans (red.) (2006). Socialt arbete: en grundbok.
2., [rev. och utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur
Payne, Malcolm (2002). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och kultur Pereytti, P, O., (1990) Elderly- Animal friendship bonds. Social Behavior & Personality: An international Journal. 18(1) 151-156
Potocnik, K., S, Sonnentag. (2013) A longitudinal study of well-being in older workers and retirees: The role of engaging in different types of activities. Journal of occupational and Organizational Psychology. 86(4) 497-521
Programme on Mental Health. (u.å.). Whoqol: Measuring Quality of Life. Hämtad 27 november, 2013, från World Health Organization,
http://www.who.int/mental_health/media/68.pdf
Righard, Erica (2013) Internationellt socialt arbete- Definitioner och perspektivval i historisk belysning. Social vetenskaplig tidskrift. (2) 127-144
Rönnbäck, Eva (2011) ”Att bedöma behov och fatta beslut om bistånd”. I Strandberg, Thomas (red.): Förhållningssätt och möten: arbetsmetoder i social omsorg. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Social Security Administration (2014) About the Social Security Administration. Hämtad 29 mars, från Official Social Security Website.
http://www.ssa.gov/aboutus/
Strandberg, Thomas (red.) (2011). Förhållningssätt och möten: arbetsmetoder i social omsorg.
1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Steger, Manfred B. (2013). Globalization: a very short introduction. [New ed.] Oxford:
Oxford University Press
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. (1.
uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Trost, Jan & Levin, Irene (2010). Att förstå vardagen: med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Veenhoven, R. (2000). The four qualities of life: ordering concepts and measures of good life.
Journal of Happiness studies, 1, 1-39
Wijk, Helle. (red.) (2004). Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Lund: Studentlitteratur.
WHO (1993). Study protocol for the World Health Organization project to develop a quality of life assassement instrument. Quality of life research, 2, 153-159
32