• No results found

!

Vad avser val av metod anser författarna sig ha använt rätt tillvägagångssätt, djupintervjuer. Med en annan metod hade kanske inte interna tankar om begreppen identitet, profil och image kunnat komma fram lika tydligt. För ett bredare bidrag till forskningen hade däremot ett större antal företag i undersökningen varit önskvärt. Målet var hela tiden att få minst tre stycken intervjuer med högt uppsatta personer inom ett svenskt modeföretag. Målet uppfylldes men vetskapen om att ju fler företag i undersökningen desto bättre fanns hela tiden i åtanke. Tyvärr var det väldigt svårt att få företag att ställa upp eftersom alla hade fullt upp på sina håll och vissa sa av princip nej till alla studenter. Som komplement till fåtalet intervjuer hade mer sekundärdata kunnat samlas in eller så hade en marknadsundersökning om hur konsumenter uppfattar företagens image kunnat göras. Genom en sådan undersökning hade en jämförelse mellan hur företaget tror att deras image ser ut med hur den verkligen ser ut kunnat göras. En sådan undersökning

rekommenderas därför till vidare forskning. Att de tre modeföretagen var relativt olika kan ses som både positivt och negativt. Positivt av den anledning att det är intressant att se om det finns skillnader respektive likheter i tänket vad gäller de tre begreppen. Negativt av den anledningen att uppsatsens bidrag hade kunnat bli mer trovärdigt om företagen hade varit likvärdiga. Uppsatsen syftade till att ge ett bidrag om hur modeföretag arbetar med identitet, profil och image för att hålla sig kvar på den svenska modemarknaden, vilket vi anser att den har gjort. Slutsatserna som dragits synes rimliga, om än inte uppseendeväckande.

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!

! "'!

8. REFERENSLISTA

!

Alpman, M. (2007). Hemligt och Mästerligt hos H&M. [Elektronisk] Ny teknik, 21 november.

Tillgänglig [2012-04-26]

Amnéus, A. (2010) Allt du behöver veta om marknadskommunikation. Malmö: Liber AB Axelsson, B. & Agndal, H. (2009) Professionell marknadsföring. Lund: Studentlitteratur AB Breward, C. (2003). Fashion, Oxford: Oxford University, Press, p.9 Bryman, A. (2011).

Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Clark, T. (2004). The Fashion of Management Fashion: A Surge Too Far? Organization Speaking Out, vol. 11(2). pp. 297-306. DOI: 10.1177/1350508404030659

Christensen, L. Engdahl, N. Grääs. C & Haglund, L.(2010) Marknadsundersökning en handbook.

Lund: Studentlitteratur AB

Dahlén, M. & Lange, F. (2009). Optimal marknadskommunikation. Malmö: Liber AB Falk, K.

(2011) Det svenska modeundret. Sverige: Nordstedts

Genzelius, C. & Wildenstam, P. (2007). Marknadsföring - modeller och principer. Stockholm:

Bonnier Utbildning AB

Hines, T. & Bruce, M. (2007). Fashion marketing – Contemporary issues. Oxford: Butterworth-Heinemann

Hogan, S. Almquist, E. & Glynn, S.E. (2005). Brand-building: finding the touchpoints that count.

Journal of business strategy. Vol. 21 (2). pp. 11-18. DOI 10.1108/02756660510586292

Holm, O. (2004). Strategisk marknadskommunikation – teorier och metoder. Malmö: Liber AB Kay, M.J. (2006). Strong brands and corporate brands. European Journal of Marketing Vol. 40 (7/8). pp. 742-760. DOI 10.1108/03090560610669973

Kotler, P. (2000). Marketing management, New Jersey: Prentice Hall

Lagergren, H. (2002) Varumärkets inre värden. Göteborg: ICT Education KB

Lewenhaupt, T. (2010) Inte bara mode – Samhället som modeskapare. Riga: Livoniaprint

Lindholm, M. (2011). Carin Rodebjer: Sorgen är skrämmande – inte döden. [Elektronisk] Dagens nyheter, 25 januari. Tillgänglig [2012-04-23]

Lundfall, S. (2010). Uniforms for the dedicatd delar med sig. [Elektronisk] Nöjesguiden, 26 augusti. Tillgänglig [2012-04-09]

Malem, W. (2006). Fashion designers as business: London. Journal of Fashion Marketing and

! ")!

Management. Vol. 11(3). pp. 398-414. DOI 10.1108/13612020810889335

Moore, C.M. (1995). From rags to riches – creating and benefiting from the fashion own-brand.

International Journal of Retail & Distribution ManagementVol. 23 (9). pp. 19-27

Olsson, D. (2003) Skandiaskandalen som växte. [Elektronisk] Dagens nyheter, 29 oktober.

Tillgänglig [2012-05-01]

Palomo-Lovinski, N. (2010) The worlds most influential fashion designers. UK: A&C black publishers

Perna, R. (1987). Fashion for casting. London: Fairchild publications Rowden,M. (2003) The art of identity. Great Britain: MPG books limited

Stefan Persson sågar svenska modeundret (2009). [Elektronisk] Dagens Industri, 14 november.

Tillgänglig: id.se [2012-03-01]

Uggla, H. (2001). Organisation av varumärken- för kapitalisering och affärsutveckling. Malmö:

Liber AB

Zetterström, F-A. (2012). Ständigt prisad modeprofil. För Carin Rodebjer är vägen till catwalken som att rida dressyr. GP, två dagar, 24 mars.

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

! "*!

9. BILAGOR

9.1 INTERVJUMALL RODEBJER, LINN PERSSON Vad är din uppgift på Rodebjer?

Hur länge har du jobbat där?

När du började, fick du någon form av utbildning om företagets visioner och mål?

Hur startade företaget?

Vad är er affärsidé? Vilket budskap vill ni förmedla?

Vilka ledord/kärnvärden arbetar ni efter?

Hur arbetar ni internt för att upprätthålla dessa?

Vad har ni för målgrupp? Hur når ni ut till dem? (kanaler, marknadskommunikation) Hur kommer det sig att ni valt att arbeta med just dessa kanaler? Målgrupps respons?

Vilka känslor/sinnen vill ni väcka hos konsumenterna? Hur aktiveras dessa via er marknadskommunikation?

Vad anser ni att ni har för identitet?

Hur tror du att namnet påverkar er identitet? Är det riskabelt? (Att Carins privatliv kan påverka företaget, negativt eller positivt?)

Identitet är något som man har i relation till andra, hur ser den relationen ut för er, dvs hur är ni positionerade på den svenska modemarknaden?

Vad har ni för profil? Vilka egenskaper lyfter ni fram?

Om man tittar på er profil och identitet har de förändrats från det att ni startade till hur de ser ut idag?

Hur stort inflytande har profil och identitet vid val av marknadskommunikation/ marknadsföring?

Vad tror ni att Rodebjer har för image? Har ni gjort undersökningar?

Modemarknaden är väldigt föränderlig, med nya trender varje säsong. Anpassar ni er efter dessa trender eller kör ni eget race?

Hur arbetar ni för att behålla er identitet i en snabbt föränderlig modeindustri? Hur gör man för att inte bli en modefluga? (en tillfällig hype)

Har ni mött några speciella motgångar? Vad berodde det på, fanns det en koppling till identitet, profil eller image? Hur vände ni den?

! #+!

9.2 INTERVJUMALL BRIXTOL, EMIL HOLMSTRÖM

!

Hur startade företaget?

Vad är er affärsidé?

Vilket budskap vill ni förmedla?

Vilka ledord/kärnvärden arbetar ni efter?

Hur arbetar ni internt för att upprätthålla dessa?

Vad har ni för målgrupp?

Hur når ni ut till dem? (kanaler, marknadskommunikation)

Hur kommer det sig att ni valt att arbeta med just dessa kanaler? Målgrupps respons?

Vilka känslor/sinnen vill ni väcka hos konsumenterna? Hur aktiveras dessa via er marknadskommunikation?

Vad anser ni att ni har för identitet? Hur tror du att namnet påverkar er identitet?

Identitet är något som man har i relation till andra, hur ser den relationen ut för er, dvs hur är ni positionerade på den svenska modemarknaden?

Vad har ni för profil? Vilka egenskaper lyfter ni fram?

Om man tittar på er profil och identitet har de förändrats från det att ni startade till hur de ser ut idag?

Hur stort inflytande har profil och identitet vid val av marknadskommunikation/ marknadsföring?

Vad tror ni att Brixtol har för image? Har ni gjort undersökningar? Kan vi få ta del av dem?

Modemarknaden är väldigt föränderlig, med nya trender varje säsong. Anpassar ni er efter dessa trender eller kör ni eget race?

Hur arbetar ni för att behålla er identitet i en snabbt föränderlig modeindustri? Hur gör man för att inte bli en modefluga? (en tillfällig hype)

Har ni mött några speciella motgångar? Vad berodde det på, fanns det en koppling till identitet, profil eller image? Hur vände ni den?

9.3 INTERVJU UNIFORMS FOR THE DEDICATED, LARS JOHAN HEDBERG

!

Vad är din roll i Uniforms for the dedicated? Hur startade företaget? Vad är er affärsidé? Vilket

! #$!

budskap vill ni förmedla?

Vilka ledord/kärnvärden arbetar ni efter?

Hur arbetar ni internt för att upprätthålla dessa?

Vad har ni för målgrupp?

Hur når ni ut till dem? (kanaler, marknadskommunikation)

Hur kommer det sig att ni valt att arbeta med just dessa kanaler? Målgrupps respons?

Vilka känslor/sinnen vill ni väcka hos konsumenterna? Hur aktiveras dessa via er marknadskommunikation?

På er hemsida presenteras kläderna i miljöer där mycket händer runt omkring som tar bort fokus från kläderna. Vad är tanken bakom det?

Vad anser ni att ni har för identitet? Hur tror du att namnet påverkar er identitet?

Identitet är något som man har i relation till andra, hur ser den relationen ut för er, dvs hur är ni positionerade på den svenska modemarknaden?

Vad har ni för profil? Vilka egenskaper lyfter ni fram?

Om man tittar på er profil och identitet har de förändrats från det att ni startade till hur de ser ut idag?

Hur stort inflytande har profil och identitet vid val av marknadskommunikation/ marknadsföring?

Vad tror ni att Uniforms for the dedicated har för image? Har ni gjort undersökningar? Kan vi få ta del av dem?

Vi har förstått att ni arbetar mycket med olika samarbeten, nu senats Tree Hotel. Hur stärker sådana samarbeten ert varumärke, och hur väljer ni samarbetspartners?

Modemarknaden är väldigt föränderlig, med nya trender varje säsong. Vad vi har förstått så är hållbarhet viktigare än trender för er, hur påverkar det er positionering?

Hur upprätthålls intresset hos konsumenterna om ni inte kan leverera de senaste trenderna till dem?

Hur arbetar ni för att behålla er identitet i en snabbt föränderlig modeindustri? Hur gör man för att inte bli en modefluga? (en tillfällig hype)

Har ni mött några speciella motgångar? Vad berodde det på, fanns det en koppling till identitet, profil eller image? Hur vände ni den?!

!

! #(!

!

!

Högskolan i Borås är en modern högskola mitt i city. Vi bedriver utbildningar inom ekonomi och informatik, biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap.!

På institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) har vi tagit fasta på studenternas framtida behov.

Därför har vi skapat utbildningar där anställningsbarhet är ett nyckelord. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. På institutionen råder en närhet, såväl mellan studenter och lärare som mellan företag och utbildning.

Våra ekonomiutbildningar ger studenterna möjlighet att lära sig mer om olika företag och förvaltningar och hur styrning och organisering av dessa verksamheter sker. De får även lära sig om samhällsutveckling och om organisationers anpassning till omvärlden. De får möjlighet att förbättra sin förmåga att analysera, utveckla och styra verksamheter, oavsett om de vill ägna sig åt revision, administration eller marknadsföring. Bland våra IT-utbildningar finns alltid något för dem som vill designa framtidens IT-baserade

kommunikationslösningar, som vill analysera behov av och krav på organisationers information för att designa deras innehållsstrukturer, bedriva integrerad IT- och affärsutveckling, utveckla sin förmåga att analysera och designa verksamheter eller inrikta sig mot programmering och utveckling för god IT-användning i företag och organisationer.

Forskningsverksamheten vid institutionen är såväl professions- som design- och utvecklingsinriktad. Den övergripande forskningsprofilen för institutionen är handels- och tjänsteutveckling i vilken kunskaper och kompetenser inom såväl informatik som företagsekonomi utgör viktiga grundstenar. Forskningen är välrenommerad och fokuserar på inriktningarna affärsdesign och Co-design. Forskningen är också professionsorienterad, vilket bland annat tar sig uttryck i att forskningen i många fall bedrivs på aktionsforskningsbaserade grunder med företag och offentliga organisationer på lokal, nationell och

internationell arena. Forskningens design och professionsinriktning manifesteras också i InnovationLab, som är institutionens och Högskolans enhet för forskningsstödjande systemutveckling.!

!

!

!

! !

:;<=><?@A;<<B!CDAEFDG<G?H?E!%!I!2J<H?@A;<<B!?KKLG?H?E!$M!%+$!*+!:JAN<! HOEB!+""P#"%!#+!++!I!;P2J<HB!,E<HQR,HSR:Q<;!I!T;::B!TTTQR:Q<;UR,H!

Related documents