Avslutande diskussion

Om det är så att medborgarskap exkluderar, kan det då vara ett alternativ att avskaffa det helt? Att tala om ett världsmedborgarskap så som jag i min avgränsning sa att jag inte skulle göra, eller är det också lika med att sopa problemen med social orättvisa under mattan, och har nat- ionalstaten spelat ut sin roll? Som medborgare i ett priviligierat land anser jag i likhet med Thomas Simon, Veit Bader, Shachar och Hirschl att vi i dessa rika länder har en moralisk

34 skyldighet att hjälpa människor som inte haft samma tur att födas i ett rikt land (se kap. 5). Det är den moraliska aspekten här som spelar den största rollen. Medborgarskapet som ideal är lockande och har i teorin mycket att erbjuda, men på nära håll finns det stor problematik och det är ett bedrägligt begrepp, menar Simon (2013). Svaret behöver inte nödvändigtvis vara ett system med total ekonomisk utjämning där alla tjänar exakt lika mycket oavsett an- strängning, men i dagens samhälle är vissa människor orimligt rika och andra orimligt fattiga. Det är efter de slutsatser jag dragit i denna studie med stöd av författarnas argument jag är av uppfattningen att ojämlikheten bör försöka motverkas, minska de socioekonomiska klyftorna och försöka jämna ut skillnaderna så mycket som möjligt i samma tankespår som Bueker (2009) för att uppnå ett mer inkluderande, men även globalt medborgarskap. Jag tänker på John Rawls (1993) differensprincip på global nivå så som Bader (1995) lyfter. Det är inte mo- raliskt försvarbart att ha global fattigdom, menar Shachar och Hirschl (2007) och Bader (1995) för att ta ett par exempel. Det är inte heller moraliskt försvarbart, fortsätter Shachar och Hirschl (2007) att människor, som råkar födas i ett land med underutvecklad ekonomi, som råkar få föräldrar med sämre ekonomiska förutsättningar eller de som inte har förmåga att på egen hand förvärva resurser på grund av exempelvis nedsatt funktionsförmåga, ska bli förpassade till sin livslott. I Robert Nozicks (1992) anda skulle det låta: du hade otur och det är inte mitt problem. Syftet med studien var att undersöka hur medborgarskapet bör utformas för att skapa ett mer inkluderande samhälle. Mitt resultat visade att medborgarskapet i sig är exkluderande och det blir då svårt att besvara frågeställningarna utifrån denna vetskap. Med- borgarskapets exklusioner väcker återigen frågan om behovet om det globala medborgar- skapet och om det i sig är en lösning på mina frågor eller om det återigen blir att sopa problem under mattan? Är det därför rimligt att stänga ute människor med hjälp av medborgarskap? Frågan är komplex och öppnar för diskussion av flera frågor med moraliska implikationer.

35

Referenser

Bader, V. (1995). Citizenship and Exlcusion: Radical Democracy, Community, and Justice. Or What is Wrong with Communitarism?. Political Theory, 23(2), 211-246. doi:

130.243.74.18

Barry, B., Bobbio, N., Dahl, R., Elster, J., Miller, D. & Prezeworski, A. (2009). Idéer om de-

mokrati. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Beckman, L., Carbin, M., Erman, E., Gottardis, A., Mörkenstam, U., Näsström, S., Reinika- inen, J & Wendt, M. (Red.). (2009). Texter i samtida politisk teori. Malmö: Liber.

Beckman, L. (2005). Grundbok i idéanalys. Stockholm: Santérus Förlag.

Berlin, I. (1984). Fyra essäer om frihet. Timbro: Ratio

Berlin, I. (2006). Två frihetsbegrepp. I L. Beckman. m.fl. (Red.). Texter i politisk teori. (s. 70- 80). Malmö: Liber.

Bueker, C. S. (2009). The Limits of Political Citizenship. Society, 46(5), 423-428. doi: 10.1007/s12115-009-9246-1.

Dahl, R. A. (2000). On Democracy. New Heaven & London: Yale University Press.

Dahl, R. A. (2009). Demokrati som procedur. I B. Barry, N. Bobbio, R. Dahl, J. Elster, D. Miller & A. Przeworski. Idéer om demokrati. (s. 33-67) Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Department of Homeland Security. (2013). U.S. Citizenship. Hämtad 2015-04-30, från http://www.uscis.gov/us-citizenship

Department of Homeland Security. (2013). Citizenship Through Naturalization. Hämtad 2015-04-30, från http://www.uscis.gov/us-citizenship/citizenship-through-naturalization

Department of Homeland Security. (2014). Citizenship Through Parents. Hämtad 2015-05- 07, från http://www.uscis.gov/us-citizenship/citizenship-through-parents

Departement of Homeland Security. (2014). American Symbols and Celebrations. Hämtad 2015-05-11, från www.uscis.gov/system/files_force/USCIS/files/Symbols_Celebrat- ions_handouts.pdf?download=1

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2007). Metodpraktikan. Stock- holm: Norstedts Juridik AB.

Hirschl, R. & Shachar, A. (2007). Citizenship as Inherited Property. Political Theory, 35(3), 253-287. doi: 101177/0090591707299808.

36 Kymlicka, W. (1998). Mångkulturellt medborgarskap. I L. Beckman. m.fl. (Red.). Texter i

samtida politisk teori. (s. 347-357). Malmö: Liber.

Lister, R. (2003). Citizenship. Feminist Perspectives. New York: Palgrave MacMillan.

Marshall, T.H. & Bottomore, T. (1992). Citizenship and Social Class. London & Sterling: Pluto Press.

Miller, D. (2000). Citizenship and National Identity. Cambridge: Polity Press

Miller, D. (2009). Demokrati och social rättvisa. I B. Barry, N. Bobbio, R. Dahl, J. Elster, D. Miller & A. Przeworski. Idéer om demokrati. (s. 169-195). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Motion 2013/14:K394. Politik för minskad främlingsfientlighet och rasism. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Politik-for-minskad-fram- lingsf_H102K394/?text=true

Motion 2013/14:Sf252. Svenskt medborgarskap vid födseln. Tillgänglig: http://www.riksda- gen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Svenskt-medborgarskap-vid-

fods_H102Sf252/?text=true

Motion 2014/15:406. Inför territorialprincipen vid medborgarskap. Tillgänglig:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Infor-territorialprincipen- vid_H202406/?text=true

Mouffe, C. (2008). Om det politiska. Hägersten: Tankekraft förlag.

Mouffe, C. (2009). The Democratic Paradox. London & New York: Verso Books.

Nozick, R. (2001). Anarki, stat och utopi. I L. Beckman. m.fl. (Red.). Texter i samtida politisk

teori. (s. 244-272). Malmö: Liber.

Näsström, S. (2009). Introduktion. I L. Beckman. m.fl. (Red.). Texter i samtida politisk teori. (s. 63-69). Malmö: Liber.

Oxford Dictionaries. (2015). Inclusion. Hämtad: 2015-05-20, från http://www.oxforddictiona- ries.com/definition/learner/inclusion

Rawls, J. (1993). Rättvisa som rent spel & Rättvis fördelning. I J. Rawls, A. Sen & M. Walt- zer. Idéer om rättvisa. (s. 23-83) Stockholm: Tidens förlag.

Rawls, J. (1996). En teori om rättvisa. I L. Beckman. m.fl. (Red.). Texter i samtida politisk te-

ori. (s. 273-289). Malmö: Liber.

SFS 1949:105. Tryckfrihetsförordningen. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 1974:152. Regeringsformen. Stockholm: Justitiedepartementet.

37 SFS 2001:82. Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap. Stockholm: Justitiedepartementet.

Simon, T. (2013). Citizenship as a weapon. Citizenship Studies, 17(3-4), 505-524. doi: 10.1080/13621025.2013.793088.

SOU 2004:49. Engagemang, mångfald och integration. Stockholm: Fritzes Offentliga Publi- kationer.

SOU 2013:29. Det Svenska Medborgarskapet. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. Steenbergen, B. Van. (Ed.). (1994). The Condition of Citizenship. London, Thousand Oaks & New Deli: SAGE Publications.

Taylor, C. (1995). Det mångkulturella samhället och erkännandets politik. I L. Beckman m.fl. (Red.). Texter i samtida politisk teori. (s. 358-368). Malmö: Liber.

The White House. (u.å.). The Constitution. Hämtad: 2015-05-17, från https://www.whitehouse.gov/1600/constitution

United Nations. (2015). The Universal Declaration of Human Rights. Hämtad: 2015-04-30, från http://www.un.org/en/documents/udhr/

United States Senate (u.å.) The Constitution of The United States. Hämtad: 2015-05-21, från http://www.senate.gov/civics/constitution_item/constitution.htm