AVSLUTANDE DISKUSSION

I denna studie har konstnärer inom interaktiv konst uttryckt sina uppfattningar om vad som utmärker kvalitet hos interaktiva verk. Studien är delvis baserad på beskrivningar av verk som konstnärerna själva har skapat, men grundar sig även i resonemang om kvalitet inom interaktiv konst i mer generella termer. Det är möjligt att konstnärernas uppfattning vid en studie av hur de i praktiken värderar kvalitet skulle få ett annat resultat. En sådan studie återstår att utföras.

38

Studien visar att det förekommer vissa likheter mellan interaktiv konst och interaktionsdesign. För en interaktionsdesigner är kravet för en godkänd designprocess enligt Arvola (2012) att slutresultatet uppfyller kravspecifikationen. Inom interaktiv konst har avsaknaden av just en kravspecifikation påtalats som ett problem av systemutvecklare som medverkar i den kreativa processen (Trifonova, Jaccheri & Bergaust, 2008). Denna studie visar också att det finns en insikt hos konstnärerna att för att uppnå god kvalitet inom interaktiv konst krävs att kreativa idéer regelbundet förankras i praktiskt realiserbara lösningar under processens gång.

Beträffande produktkvalitet finns också likheter mellan interaktionsdesign och interaktiv konst. Inom interaktionsdesign framhävs bland annat att kvalitetskriterium för produkten handlar om hur “tydligt och effektivt dess innehåll förmedlas till användarna” (Arvola, 2010). Inom interaktiv konst framkommer på motsvarande sätt att verket ska “ha en väl avvägd balans mellan form och innehåll”. Det handlar i båda fallen om att verket oavsett om det är en design- eller konstprodukt måste ha en utformning som svarar mot dess innehåll och förmedlar till användarna eller publiken det som designern eller konstnären avser att den ska förmedla. Syfte är ytterligare en kvalitetsaspekt som är gemensam för interaktionsdesign och interaktiv konst, men medan det generella syftet inom interaktionsdesign handlar om att skapa en produkt eller tjänst med utgångspunkt i en målbild som svarar mot ett behov hos en beställare är det svårare att hitta ett motsvarande generellt syfte inom interaktiv konst. Det har till följd att det är svårare att uttrycka produktkvalitet inom interaktiv konst i generella termer på det sätt som Arvola (2010) har gjort för interaktionsdesign.

Resultatet från denna studie visar att genom att interaktiv konst utgör ett gränsland mellan design och konst förekommer olika uppfattningar om syftet. Är det underhållning, reflektion eller en kombination och i så fall av vilket slag? Detta talar för att det inte är önskvärt att ett enda verk uppfyller alla dessa kvalitetsaspekter som framkommer i studien. Snarare är det så att vid utformandet av ett verk bör konstnären fundera över vilka kvalitetsaspekter av dessa som är viktiga i det specifika fallet. Genom denna studie föreligger nu för första gången en utförlig genomgång och beskrivning av vilka kriterier som ligger till grund för bedömning av kvalitet inom interaktiv konst. Det banar väg för fler studier inom området genom vilka likheter och skillnader mellan länder kan undersökas liksom kunskap kan nås om i vilken mån konstnärernas teoretiserande om kvalitet stämmer överens med deras egen praktik.

39

Referenser

Allwod, J. (2012). Vad är kognitionsvetenskap? I Allwood, J. & Jensen, M. (red.) Kognitionsvetenskap, Studentlitteratur, Lund, 27-34.

Aronsson, G. & Berglind, H. (1990) Handling och handlingsutrymme. Studentlitteratur, Lund.

Arvola, M. (2012). Grading in Interaction Design Education Using Design Practitioners’ Conceptions of Process Quality. Interacting with Computers, 24 (6), 472-481.

Arvola, M. (2010). Interaction designers' conceptions of design quality for interactive artifacts. Proceedings of Design Research Society (DRS) 2010, Montreal, July 7-9 2010.

Arvola, M. (2003). Patterns of Use Qualities for Mixed-focus Groupware. Position Paper, HMI Graduate School Workshop 2003, Söderköpings Brunn, Sweden, May 26–27, 2003.

Arvola, M. (2005). Shades of Use: The Dynamics of Interaction Design for Sociable Use. Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No. 900. Linköping, Sweden: Linköpings universitet.

Blumer, H. (1937) i Kwastek, K. (2008). Interactivity – A Word in Process. I Sommerer, C., Jain L.C., & Mignonneau,L. (red.) The Art and Science of Interaction and Interface Design, vol. 1, Springer Verlag, Vienna/New York, 15-26.

Bolter, J. D. & Gromala, D. (2003). Windows and Mirrors: Interface Design, Digital Art and the Myth of Transparency. MIT Press, Cambridge, Massachusetts.

Bucholtz, M. (2000). The politics of transcription. Journal of Pragmatics 32, 1439-1465.

Candy, L. & Edmonds, E. (2010). Relating Theory, Practice and Evaluation in Practitioner Research. Leonardo, Vol. 43, No. 5, 470-476. Pergamon Press.

Coffey, A. & Atkinson, P. (1996). Making sense of qualitative data: Complementary research strategies. Sage Publications, Thousand Oaks, CA.

Cornock, S. & Edmonds, E. (1973). The Creative Process Where the Artist is Amplified or Superseded by the Computer, Leonardo, Vol. 6, 11-16. Pergamon Press.

Daubner, E. (1999). ‘Interactive Strategies and Dialogical Allegories: Encountering David Rokeby's Transforming Mirrors Through Marcel Duchamp's Open Windows and Closed Doors’. Presenterat på Invencão: Thinking the Next Millenium, São Paulo, Brasilien, 19 juni 1999.

Dinkla, S. (1994). The History of the Interface in Interactive Art. Proceedings of the 1994 International Symposium on Electronic Art (ISEA). Helsinki, 1994.

Dinkla, S. (1997). Pioniere interaktiver Kunst von 1970 bis heute. ZKM - Cantz Verlag, Karlsruhe.

Edmonds, E. (2007). Reflections on the Nature of Interaction. CoDesign: International Journal of Co- Creation in Design and the Arts, 3 (3), 139-143.

40

Ehn, P. & Löwgren, J. (1997). Design for quality-in-use: Human-computer interaction meets information systems development. I Helander, M., Landauer, T. K. & Prabhu P. V. (red.), Handbook of human- computer interaction, Elsevier, Amsterdam, 299-313.

Faure Walker, J. (2006). Painting the Digital River: How an Artist Learned to Love the Computer. Prentice Hall, USA.

Giorgi, A. (1999). A phenomenological perspective on some phenomenographic results on learning. Journal of Phenomenological Psychology, 30(2), 68-93.

Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2),105-112.

Heidegger, M. (1974). Teknikens väsen och andra uppsatser. Rabén & Sjögren, Stockholm.

Hieronymi, A. (2004). Interactive Environments: Myron W. Krueger Tillgänglig på

<http://classes.design.ucla.edu/Winter04/256/projects/andrew/report.html> [Hämtad 20 maj 2013]

Huhtamo, E. (2004). Trouble at the Interface, or the Identity Crisis of Interactive Art. Framework, The Finnish Art Review, 2004(2).

Höök, K., Sengers, P. & Andresson, G. (2003). Sense and Sensibility: Evaluation and Interactive Art. Proceedings of Computer Human Interaction, CHI’2003, ACM Press, 2003.

ISO 9241-11 (1998). Ergonomic requirements for office work with visual display terminals - part 11: Guidance on usability. International Organization for Standardization (ISO), Geneva, pt. 11, Svensk översättning från: <http://www.funkanu.com/sv/Design-for-alla/Information-webb-och

IT/Anvandbarhet/ISO-standard/> [Hämtad 20 maj 2013]

Krueger, M. W. (1977). Responsive environments. ACM, Dallas, Texas.

Kwastek, K. (2008). Interactivity – A Word in Process. I Sommerer, C., Jain, L.C., & Mignonneau,L. (red.) The Art and Science of Interaction and Interface Design, vol. 1, Springer Verlag, Vienna/New York.

Kwastek, K. (2009). Research Project: A Taxonomy of “Interactive Art” I & II. Tillgänglig på: <http://www.kwastek.de/interactive.html> [Hämtad 2 December 2013].

Kwastek, K. & Münster, E. (2009). Elastic Lists of Interactive Art. Tillgänglig på: <http://www.kwastek.de/interactive.html> [Hämtad 2 December 2013].

Lindblom, J. & Susi, T. (2012). Situerad kognition. I Allwood, J. & Jensen, M. Kognitionsvetenskap, Studentlitteratur, Lund, 497-506.

Linell, P. (1994). Transkription av tal och samtal: Teori och praktik. Arbetsrapport från tema K 1994:9.

Lunenfeld, P. (2001). Snap to Grid: A User's Guide to Digital Arts Media and Cultures. MIT Press, Cambridge, MA.

Malina, R. (1990). The Beginning of a New Art Form. I Leopoldseder, H. (red.) Der Prix Ars Electronica, Veritas Verlag, Linz, 156-171.

41 Manovich, L. (1996). The Death of Computer Art. Tillgänglig på:

<http://www.manovich.net/TEXT/death.html> [Hämtad 23 april 2013].

Manovich, L. (2001). The Language of New Media. Cambridge, MIT Press, MA.

Manovich, L (2002). What is New Media? Eight Propositions. Tillgänglig på: <http://www9.georgetown.edu/faculty/irvinem/theory/Manovich-NewMedia.pdf> [Hämtad 2 december 2013].

Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Studentlitteratur, Lund.

McMorran, S.M. (2007). Interactive Painting: An Investigation of Interactive Art and its Introduction into a Traditional Art Practice. Doctoral thesis, Northumbria University.

Mignonneau, L. & Sommerer, C. (2009). Designing Interfaces for Interactive Artworks. I Shanken, E. A. (red.) Art and Electronic Media, Phaidon Press, London, 254-255.

Morse, M. (2003). The poetics of interactivity. I J. Malloy (red.) Women, Art, and Technology. MIT Press, London, 16–33.

Nelson, H. & Stolterman, E. (2000). The Guarantor of Design. Proceedings of the 23rd Information Systems Research conference, Uddevalla, August, 2000, 1177–1186.

Norman, D. (1988). The design of everyday things. Doubleday, New York.

Noyes, J. (2008). Design and use of work technology. I Chmiel, N. (red.) An Introduction to work and Organizational Psychology: A European Perspective, Blackwell publishing, Oxford, UK.

Paul, C. (2003). Digital Art. Thames & Hudson, London.

Polaine, A. (2010). Developing a language of interactivity through the theory of play. Doctoral Thesis. University of Technology, Sydney.

Polaine, A. (2005). Why Big Fine Art doesn’t understand interactivity. REFRESH! First International Conference on the Histories Of Media Art, Science and Technology, Banff Institute, Canada.

Preece, J., Rogers, Y. & Sharp, H. (2002). Interaction Design: Beyond Human-Computer Interaction. Wiley, Chichester.

Prix (2013). Prix Ars Electronica, Categories: Interactive Art, Ars Electronica, Linz GmbH Ars- Electronica-Straße. Tillgänglig på: <http://www.aec.at/prix/en/kategorien/interactiveart/> [Hämtad 7 juni 2013].

Rieser, M. (2002). The Poetics of Interactivity: the Uncertainty Principal. I M. Reiser & A. Zapp (red.), New Screen Media Cinema/Art/Narrative. British Film Institute, London.

Rokeby, D. (1998). The Construction of Experience: Interface as Content. I Dodsworth Jr., C. E. Clark (red.) Digital Illusion: Entertaining the Future with High Technology. ACM Press, New York, NY.

Rokeby, D. (2003). The Computer as Prosthetic Organ of Philosophy, Dictung-Digital 3(2003).

Tillgänglig på: <http://www.dichtung-digital.de/2003/issue/3/Rokeby.htm> [Hämtad 2 december 2013].

42

Saffer, D. (2010). Designing for interaction - creating innovative applications and devices. New Riders, Berkeley CA.

SOB: Svensk ordbok: utgiven av Svenska Akademien. 1. uppl. (2009). Stockholm, Norstedts.

Stocker, G. & Schoepf, C. (red.) (2000). Ars Electronica 2000 - Next Sex: Sex in the Age of Its Procreative Superfluousness/Sex im Zeitalter seiner reproduktionstechnischen Überflussigkeit. Vienna: Springer Verlag.

Stolterman, E. (1991). Designarbetets dolda rationalitet- En studie av metodik och praktik inom systemutveckling. Doktorsavhandling vid institutionen för informationsbehandling, Umeå Universitet. Sutherland, I. (2003). Sketchpad: A man-machine graphical communication system (Archival reprint edition of Sutherland's 1963 MIT Ph.D. Thesis, with a new forward by A. Blackwell and K. Rodden) University of Cambridge Technical Report UCAM-CL-TR-574. Tillgänglig på:

<http://www.cl.cam.ac.uk/techreports/UCAM-CL-TR-574.pdf> [Hämtad 2 december 2013]

Trifonova, A., Jaccheri, L. & Bergaust, K. (2008). Software Engineering Issues in Interactive Installation Art. International Journal of Arts and Technology (IJART), 1(1).

Wiener, N. (1954) i Kwastek, K. (2008). Interactivity – A Word in Process. I Sommerer, C., Jain, L.C., & Mignonneau,L. (red.) The Art and Science of Interaction and Interface Design, vol. 1, Springer Verlag, Vienna/New York.

Zimmerman, J., Forlizzi, J., & Evenson, S. (2007). Research through design as a method for interaction design research. HCI. CHI07 Proceedings, ACM Press, New York, NY, 493-502.

43

Bilaga: Intervjuguiden

Introduktion

Information om studien:

As you know I am writing my master thesis in Cognitive Science at Linköping University in Sweden. My thesis is part of a project called "Appreciation Practices among Digital Creatives" that has received a grant from The Foundation for Baltic and East European Studies to study how interaction designers and digital media creatives in the Baltic region view what is good design and good art in relation to their own work.

I am doing a study of the Interactive Multimedia MA at EAA in Tallinn to see how alumnis of this program reason about art, design and interactivity. I will record and transcribe the interviews I do and then I will analyze the data. Naturally your data will be treated anonymously and if you want I will let you look through the transcription I will make of this interview, so that you have the possibility to make changes in it before I publish my thesis.

Do you have any questions before we start? Is it okay if I start recording now?

Bakgrund

Now, first of all, would you like to tell me a little about yourself? You are interested in art/design, tell me about it...

Your Master program is called Interactive Multimedia, tell me about it What do you think about the Master program?

What have you done after you finished the program?

I will return to more questions about your studies later on but first I would like you to show me the project you've made.

Verket

Would you like to tell me a little about this production? How did you choose what material and/or technology to use?

44

Could you describe the different functions or parts included in the production? Is this production interactive? In what ways?

What impressions do (you want) people (to) get when confronted with this production? What feelings do (you want) people (to) get when they interact with this production? What do you think about your production?

Are there anything you are really satisfied with in the production? Less satisfied with?

Anything you would have changed if you would do this production today?

Processen bakom verket

Could you describe the process you went through before ending up with this result? Did you use any material, like pen and paper or particular software during the process? In what ways?

Did you think about the audience/users during the process?

Did you have any moral or ethical considerations when making this production?

What considerations have you made in relation to visitors, viewers and other stakeholders involved? Is there something else you would like to mention about this production?

Interaktion

Now I would like to move on and ask you about interactivity. The term interactive, what does it mean to you?

Do you have any concrete examples of what your teachers would consider good or bad interactive productions?

Would you agree with this view? Why? Why not?

What are your influences (besides from your teachers) in your productions?

Avslutning

Well, I think we have covered everything I needed to ask you. Thank you very much, you have been most helpful. Is there anything you would like to ask me?