Slutsatserna av studien är således att hypoteserna förkastas, och att teorin NIMCY inte går att upptäcka i statistiken. Detta sker inte på grund av hög signifkansnivå, vilken var chi2 0.000, utan för att korstabellen inte finner stöd för någon av hypoteserna.
Det teoretiserade intresset av kostnadsdelning, grundat i mängden kärnavfall producerat i medlemsländer med respektive utan kärnkraft (Codée & Verhoef, 2008) och den påverkan kärnkraft i medlemsland har på allmän opinion på andra kärnkraftsrelaterade områden (Kovacs & Gordelier, 2009) syns inte resultatet. Studien kommer fram till att om ett medlemsland har kärnkraft inte påverkar den allmänna opinionen på huruvida
kärnavfallshanteringen ska vara nationell eller internationell, men kärnkraft i medlemslandet gör de svarande säkrare på sin sak, troligtvis för att media och politiker i dessa länder oftare har kärnkraft och/eller kärnavfall på agendan.
På området kommunistiskt arv kommer studien fram till att det kommunistiska arvet har en mycket stor påverkan på den allmänna opinionen, men inte på det som hypotiserades. Den forskning som uppvisat att det kommunistiska arvet i öst-Europa lett till ett demokratiskt underskott där allmänheten hålls utanför beslutsfattandeprocessen i kärnavfalls-frågan vilket i sin tur minskat det allmänna förtroendet för dessa (Kasperski, 2019) syns inte på den
allmänna opinionen i dessa medlemsländer för huruvida ansvaret ska vara strikt nationellt eller ej. Tvärtom visar den allmänna opinionen i forna kommunistiska medlemsländer att stödet för en strikt nationell kärnavfallshantering är större i öst än i väst.
Av resultatet och förkastandet av hypoteserna har några exempel på alternativa förklaringar utrönats, förklaringar som inte har en grund i kapitlet tidigare forskning i denna uppsatsen. Exempelvis hade en variabel med euroskepticism förklarat varför medlemsländer med kommunistiskt arv saknar förtroende för nationella insitutioner för kärnavfallshantering, men samtidigt förkastar andra alternativ så som EU eller internationella sådana i högre grad än medlemsländer utan kommunistiskt arv. Dessa förklaringar hade gått att testa genom en
regressionsanalys och i den analysen fungerat som kontrollvariabler. På detta sätt fungerar denna studien som en typ av språngbräda för framtida studier.
Framtida studier på området hade också tjänats väl av data som ligger närmare i tiden och efter viktiga händelser; exempelvis lagstiftning i form av Directive 2011/70/ EURATOM eller kärnkraftsolycker som Fukushima som haft påverkan på närbesläktade sakområden som kärnkraft. En EUROBAROMETER undersökning likt den denna studien använder sig av utförd 2020 hade därmed varit att föredra i framtida studier, men det är då upp till
Kommissionen att genomföra en sådan undersökning. Framtida EUROBAROMETER undersökningar och studier baserade på dessa hade också förbättrats av mer specificerade svarsalternativ på frågorna i undersökningen, likt EBS 165 som uttryckligen frågar om kärnavfallshanteringen ska vara nationell eller delad EU-kompetens, inte om den ska vara nationell eller ej.
Sammanfattningsvis har studien gett ett generellt svar på hur opinionen såg ut 2008, men främst undersökt och besvarat frågan ”kan kärnkraftverk i ett medlemsland och kommunistiskt
arv i ett medlemsland vara drivande faktorer bakom skillnader i den allmänna opinionen för huruvida kärnavfallshantering ska vara en strikt nationell kompetens eller en
EU/internationell kompetens mellan medlemsländer?”, där analysen i sin tur visar på att
kärnkraft i ett medlemsland har en liten till ingen påverkanskraft på den allmänna opinionen, medan det kommunistiska arvet i medlemsländer leder till ett bredare allmänt stöd för att ha kärnavfallshanteringen strikt nationell
Studien har skapat en grund att stå på i forskningen av vilka faktorer som är drivande i bildandet av nationell opinion rörande kärnavfallshantering, men av ovan diskussion är det tydligt att det finns fler faktorer att undersöka.
Referenslista
Angus, S. B. (1992). Radioactive Waste and Euratom: Towards a More Effective Regime of Regulation. Hastings Int'l & Comp. L. Rev. , 16 , 343.
Darst, R., & Dawson, J. I. (2008). “Baptists and bootleggers, once removed”: The politics of radioactive waste internalization in the European Union. Global Environmental Politics , 8 (2), 17-38.
EU Open Data Portal EU ODP. (2020). Attitudes towards radioactive waste 297. Hämtad 3 november 2020 från https://data.europa.eu/euodp/en/home
Hans D.K. Codée, Ewoud V. Verhoef. Birds of a Feather… Developments towards shared, regional geological disposal in the EU?. 2008
Janssens, A., Mundigl, S., Hilden, W., & Bruno, G. (2008). The system of radiation protection, a framework for radioactive waste management. ALARA in radioactive waste management , 9-11.
Kasperski, T. (2019). Radioactive Waste Challenge for European Integration and Enlargement: Soviet Nuclear Legacy in Central and Eastern Europe After 1989. EuropeNowJournal
Kraft, M. E., & Clary, B. B. (1991). Citizen participation and the NIMBY syndrome: Public response to radioactive waste disposal. Western political quarterly, 44(2), 299-328.
Krütli, P., Stauffacher, M., Flüeler, T., & Scholz, R. W. (2010). Functional‐dynamic public participation in technological decision‐making: site selection processes of nuclear waste repositories. Journal of Risk Research, 13(7), 861-875.
Latré, E., Perko, T., & Thijssen, P. (2017). Public opinion change after the Fukushima nuclear accident: the role of national context revisited. Energy Policy, 104, 124-133.
Pampel, F. C. (2011). Support for nuclear energy in the context of climate change: Evidence from the European Union. Organization & Environment, 24(3), 249-268.
Ramana, M. V. (2011). Nuclear power and the public. Bulletin of the Atomic Scientists, 67(4), 43-51.
Sanders, M. C., & Sanders, C. E. (2016). A world's dilemma ‘upon which the sun never sets’– The nuclear waste management strategy (part I): Western European Nation States and the United States of America. Progress in Nuclear Energy, 90, 69-97.
Sjöberg, L. (2009). Precautionary attitudes and the acceptance of a local nuclear waste repository. Safety Science, 47(4), 542-546.
Sjoberg, L., & Drottz-Sjoberg, B. M. (2009). Public risk perception of nuclear waste. International Journal of Risk Assessment and Management , 11 (3-4), 248-280.
U.S Department of Energy (2020), Long-term management of high-level radioactive waste (HLW) and spent nuclear fuel (SNF). Hämtad 2020-12-29 från;
https://www.energy.gov/gc/long-term-management-high-level-radioactive-waste-hlw-and-spe nt-nuclear-fuel-snf
Wang, Jaesun & Kim, Seoyong. (2018). Comparative Analysis of Public Attitudes toward Nuclear Power Energy across 27 European Countries by Applying the Multilevel Model. Sustainability. 10. 1518. 10.3390/su10051518.