Avslutande diskussion

Denna del utgörs av en avslutande diskussion där vi genom ett reflekterande förhållningsätt

övergripande diskuterar studiens olika avsnitt. Här utvärderar vi de olika delarna och grundtankarna i studien och sammanför genomgående dessa med studiens resultat. Denna helhet reflekteras sedan kring i relation till dagens samhälle samt framtida forskning.

6.2.1 Problemformulering och syfte

Vi anser att vi i denna studie har uppfyllt syftet berörande att diskursivt belysa den arbetande förälderns identitetskonstruktion inom kommunal verksamhet. Detta övergripande syfte delades in i tre frågeställningar berörande diskursiva manifestationer, sociala identiteter och identitetens

positionering. De tre frågeställningarna behandlades var för sig i de tre olika dimensionerna i Faircloughs modell. Genom att besvara de tre frågeställningarna underliggande syftet så avser svaret på dessa att uppnå studiens övergripande syfte. Nedan påvisas hur detta syfte uppfyllts.

Den första frågeställningen berörande diskursiva manifestationer besvaras i textdimensionen där resultatet av det empiriska materialet resulterade i två parallellt existerande diskurser bestående av den kommunala medarbetarskapsdiskursen samt föräldraskapsdiskursen. Inom diskurserna

synliggjordes diskursiva manifestationer genom studier av kohesion samt struktur som vi

sammankopplade till ett synliggörande av omfattande normativa föreställningar samt en betoning vid det individuella ansvaret. Kombinationen av arbete och föräldraskap påvisas som komplex och inkluderande av ett omfattande normaliserat och individuellt ansvar för att sträva mot uppfyllande av de normativa föreställningarna.

Den andra frågeställningen berörde sociala identiteter och besvarades i dimensionen av den diskursiva praktiken. Dimensionen synliggjorde en fördjupning av den diskursiva praktiken bestående av de två ovan nämnda diskurserna där interdiskursivitet, intertextualitet samt intertextuella kedjor synliggjorde och betonade diskursernas samverkan. De två diskurserna i samverkan resulterar i den kommunalarbetande föräldern där normativa föreställningar samt det individuella ansvaret inkluderas. I denna dimension påvisas ytterligare det individuella ansvarets tyngd i identiteten gällande att eftersträva de rådande normativa föreställningarna.

Den tredje frågeställningen handlar om identitetens positionering och besvaras i den tredje dimensionen social praktik. I denna sammankopplas identiteten av den kommunalarbetande föräldern till det senmoderna samhället där en positionering som reflexiv och individuellt ansvarig påvisas. Individens som reflexiv och individuellt ansvar kan ses existerar för att uppfylla de normativa förväntningar som existerar i relation till de två tidigare nämnda diskurserna som

tillsammans resulterar i kombinationen. Identitetens positionering i det senmoderna samhället sätts även i relation till ideologi och makt där resultatet påvisar hur den kommunalarbetande förälderns identitetskonstruktion positioneras i riktlinje med institutionen bestående av den kommunala verksamheten.

De tre frågeställningarna anser vi har uppfyllt sitt syfte där de enskilt har berörts i Faircloughs tre dimensioner. Varje frågeställning har besvarats i respektive dimension vilket har resulterat i en diskursiv belysning av den arbetande förälderns identitetskonstruktion inom kommunal verksamhet. Identitetskonstruktionen kan ses till en komplexitet bestående av den kommunala

medarbetarskapsdiskursen samt föräldraskapsdiskursen. Dessa diskurser inkluderar normativa föreställningar som ständigt eftersträvas genom det individuella ansvaret. De normativa

föreställningarna uppkommer ifrån dessa diskurser där bland annat institutioner konstruerar dessa. Komplexiteten kan därmed ses till den mesonivå som identiteten befinner sig i där det senmoderna samhället agerar på en makronivå och individen själv på en mikronivå. Identitetskonstruktionen har därmed berörts inom olika dimensioner vilket vi anser resulterar i att studiens syfte är uppfyllt. 6.2.2 Tidigare forskning

Ett av de sex teman som nämndes i den tidigare forskningen är relationen mellan arbetslivets krav och föräldraskapet. I temat synliggörs det hur individen som medarbetare har höga krav gällande prestation, reflexivitet och närvaro. Här påvisades det även hur mycket ansvar som låg på

som tas upp i både Tyrkkö, Allvin et al. samt McGinnity och Calvert där även handlingsutrymme kopplat till låg- och högutbildade jobb tas upp. Betoningen vid det individuella ansvaret går att koppla till vår studies resultat där vi ser en likhet kopplat till den tidigare forskningen då individen i dagens senmoderna samhälle i allt växande utsträckning förväntas ta mer ansvar själv. Vi kan i vårt resultat se att arbetslivet ställer höga krav som individen själv förväntas anpassa sig till och följa. Men också föräldraskapet ställer krav på individen, detta vilket leder till att båda livsaspekterna gällande medarbetarskap samt föräldraskapet inkluderar krav. Med allt detta sammankopplat så kan en högpresterande individ inom både arbetslivet samt privatlivet synliggöras vilket genomsyras av ett individuellt ansvar. Visst stöd finns dock att se ifrån den kommunala verksamheten bestående av förståelse och acceptans. Men grundläggande ska den arbetande föräldern i det senmoderna

samhället inneha ett individuellt ansvar.

Temat i den tidigare forskningen berörande hälsoaspekten fokuserade mestadels vid stress och hur omfattande del detta har för individer som kombinerar arbetslivet med föräldraskapet. Dessa två övergripande aspekter inkluderar en hel del och ställer höga krav på individen att prestera vilket leder till att nedvarvning och avkoppling är svårt att finna i det hektiska vardagslivet. Denna diskussion berörande stress är någonting som både Allen et al., de Vaus och Fursman diskuterar kring. Stressdiskussionen sammankopplas med begreppet struktur gällande dels hur familjen är uppbyggd men även strukturen kring andra aspekter i individens liv. Denna sammankoppling är någonting som vi kunde se i vår studies resultat där många av intervjupersonerna förklarade hur det ibland kunde vara svårt att få ihop vardagspusslet och att det krävdes en ordentlig planering för att lyckas med detta. Någonting som också framkom i det empiriska materialets resultat var att många inte hade tid till återhämtning i form utav till exempel träning. Många tog upp hur just träningen fick prioriteras bort för att andra saker skulle ges plats som var viktigare.

Det tydliggjordes här hur hälsoaspekten i form utav träning och hälsa inte var någonting

högprioriterat i intervjupersonernas liv men någonting som de var medvetna om att de nog borde lägga ner mer tid på för att på så sätt må bättre och därigenom orka mer. För att uppnå balans i livet mellan föräldraskapet och arbetet så prioriterade istället intervjupersonerna att spendera tid med sin familj så mycket som möjligt vid sidan av arbetet. Att spendera tid med familjen gjordes då i form utav att samla hela familjen samtidigt och hitta på saker, men även följa med till träningar och andra fritidsintressen för att vara en närvarande förälder. Balansen i det empiriska materialets resultat tog sig mer uttryck i att vara närvarande i både arbetslivet och föräldraskapet men där föräldraskapet alltid var högsta prioritet. Denna prioritering är någonting som bland annat Frisén et al. samt Mellner et al. diskuterar.

Temat berörande jämställdhet synliggjorde skillnader mellan män och kvinnor kopplat till synen på föräldraskap. Dessa skillnader är någonting som redogörs för av Epple et al. gällande manligt och kvinnligt och även av Miller berörande hur män och kvinnor agerar som nyblivna föräldrar. Tyrkkö kopplar ytterligare samman jämställdhetsaspekten till strukturen i familjekonstellationen samt arbetet. I vår studies resultat så synliggjordes det hur jämställdhet var någonting som

intervjupersonerna var väl medvetna om och ständigt ville förbättra. Denna medvetenhet och prioritering av att arbeta för att gynna jämställdheten existerar för att sända ut rätt signaler till sina barn men även då intervjupersonerna tyckte att det var viktigt att båda parter fick arbeta och vara förälder på lika villkor. Här kan beröringspunkten ses då skillnader gällande män och kvinnors föräldraskap är ett faktum.

Övergripande gällande den tidigare forskningen så kan vi se många liknelser till den aktuella studien där många beröringspunkter finns gällande samhällets påverkan, det egna ansvaret,

därmed ses som en belysning av kombinationen arbete och föräldraskap med inriktningen vid kommunal verksamhet samt en fokusering vid just identitetskonstruktionen inom verksamheten. 6.2.3 Teoretisk och begreppslig referensram samt metod

Studiens teoretiska och metodologiska ansatser bestående av CDA enligt Fairclough, hans

tredimensionella modell, Giddens teori kring det senmoderna samhället samt självet som reflexivt projekt anser vi i studien fungerade på ett bra sätt kopplat till studiens syfte samt frågeställningar. Att denna sammankoppling var fungerande kunde vi se då vi på ett tydligt och berikande sätt kunde tillämpa den tredimensionella modellen som ett givande verktyg för att uppnå ett rikt och

omfattande resultat. De olika dimensionerna text, diskursiv praktik samt social praktik gick alla tre som en röd tråd inom hela studien och dess resultat vilket vi anser bidrog till en tydlig struktur och röd tråd studien igenom. Medan de olika dimensionerna bidrog till en röd tråd och tydlig struktur så kunde vi se hur den teoretiska och begreppsliga referensramen agerade stabil grund till den metod som användes.

Gällande den teoretiska referensramen bestående av bland annat CDA enligt Fairclough så vinklas studiens resultat mot ett mer makt-fokuserat resultat där institutioners påverkan betonas. En

helhetlig bild sammanställs dock i den tredimensionella modell som använts där makten synliggörs ytterligare i sammankoppling till Giddens teori kring det senmoderna samhället.

Genom att vi i vår studie tillämpade både policydokument och semistrukturerade intervjuer så bidrog det till en tydligt synliggörande av det ömsesidiga förhållandet medarbetare och kommunal verksamhet har till varandra. Det breda empiriska materialet av både intervjuer och policydokument kan vi därmed se bidrog till en bredd samt ett uppfyllande av det dialektiska förhållandet, vilket utgör en central aspekt inom CDA enligt Fairclough. Uppfyllandet av en bredd samt det dialektiska förhållandet kunde vi se i form utav att både verksamheten samt individen i egenskap av

medarbetare bidrar till en konstruerande av identiteten den arbetande föräldern inom kommunal verksamhet. Där kunde vi även se hur både föräldraskapsdiskursen samt den kommunala medarbetarskapsdiskursen är konstruerande och konstruerar den arbetande föräldern.

Konstruktionen av identiteten den arbetande föräldern inom kommunal verksamhet som vår studie syftade till att kartlägga kan ses genom den sociala identiteten samt självidentiteten. Resultatet visar på ett tydligt synliggörande kring hur Eskilstuna kommun tillskriver intervjupersonerna en viss social identitet genom sina riktlinjer om normer och krav. Även individen tillskriver normer och krav till självidentiteten som medarbetare samt förälder. Här synliggörs det dialektiska förhållandet som Fairclough betonar där vi kan se att identitetskonstruktionen både konstitueras samt

konstituerar, detta i relation till individen, den kommunala verksamheten samt samhället i stort. Genom att använda oss av Giddens teori om senmoderniteten blir det här tydligt hur samhällets normer och krav är det som innehar den övergripande makten över identitetskonstruktionen.

Dialektiken synliggörs i att individen, Eskilstuna kommun samt samhället i stort alla agerar faktorer som ömsesidigt påverkar varandra, men där samhället är den övergripande aktören på makronivå.

Att använda oss av semistrukturerade intervjuer i vår studie bidrog till ett fritt och öppet samtal om hur det är att vara förälder i dagens samhälle samtidigt som individen även är anställd inom

kommunen och en del av arbetslivet. Användandet av semistrukturerade intervjuer bidrog till att vi kunde kartlägga identitetskonstruktionen på ett relativt enkelt och lättöverskådligt sätt mellan olika yrkeskategorier samt kön. Denna användning bidrog till en rik mängd data och en översiktlig bild av hur det är att vara arbetande förälder inom den kommunala verksamheten.