I detta avsnitt diskuteras frågor och tankar som kom upp under studiens gång samt förslag till vidare studier presenteras.
8.1 Diskussion
Att vi har intervjuat en potentiell målgrupp och inte en faktisk målgrupp kan möjligtvis ha påverkat resultatet. En av de riktlinjer som tas upp i referensramen (se 3.3.2 Välj ett bra ämne) behandlar teorier kring hur det är av vikt att välja ett ämne som är av intresse för målgruppen. Om en faktisk målgrupp hade använts vid de fokusgrupper som hölls är det möjligt att ett högre intresse för att ta till sig budskapet funnits. Detta i sin tur skulle kunnat ha resulterat i att rörliga grafikens budskap möjligen gett ett högre eller mindre mervärde som nu inte har framgått. Det var inte möjligt att testa på en faktisk målgrupp på grund av studiens tidsbegränsning och då ingen faktisk målgrupp hittats tillgänglig för intervju. Då Prodeloxs varumärkesidentitet ändå kommunicerades ut till en potentiell målgrupp ses det ändå som att studien genomfördes på ett pålitligt sätt. Det gjordes ändå ett så passa målmedvetet urval att resultatet av studien kan antas som trovärdigt.
Att prototyperna inte visades på rätt plattform kan ha påverkat resultatet. Om prototyperna skulle visats på exempelvis Prodeloxs hemsida hade respondenterna fått ta del av mer bakgrundsinformation om
företaget. Detta visade sig vara relevant eftersom flera respondenter efterfrågade mer förkunskap om företaget. Då det inte var möjligt att publicera grafiken på Prodeloxs hemsida under studien hade förkunskap kunnat ges till respondenterna på annat sätt, i form av exempelvis muntlig
bakgrundsinformation.
Ordningen på vilken av grafikerna som visades först kan ha påverkat resultatet. Detta upptäcktes då fokusgruppen som såg den statiska grafiken först tyckte att det gick för fort och hann inte läsa in hela budskapet i första bilden. Fokusgruppen som däremot såg den statiska grafiken efter den rörliga grafiken tyckte att den gav en bättre överblick över kompetenserna än den rörliga. Det här kan mycket väl bero på ordningen som de har fått se grafikerna i eftersom budskapet för båda grafikerna är densamma. I och med att respondenterna från samma fokusgrupp tyckte relativt likt varandra kan det innebära att de har
påverkats mycket av varandras åsikter. Det kan både ses som en fördel och en nackdel. Fokusgrupperna kan ha kommit fram till saker tillsammans som de annars inte hade kommit på om de intervjuats en och en. Å andra sidan kan de ha påverkats för mycket av varandra och att någon kanske inte vågat uttrycka sin åsikt då andra röster i grupper varit ledande. För att undvika detta hölls små fokusgruppen som går att läsa mer om i metoden, se 2.4.2 Genomförande av fokusgrupper. I slutändan ansågs fördelarna med
fokusgrupper vara större än nackdelarna men forskarna av denna studie har samtidigt varit medvetna om vilka risker som finns och arbetat för att motverka dem. Då det har funnits några meningsskiljaktigheter i fokusgrupperna tyder det på att respondenterna har vågat uttrycka sin personliga åsikt trots att andra i fokusgruppen inte instämt.
37
8.2 Rekommendationer för vidare studie
Studien har inte tagit hänsyn till de plattformar där en färdig produkt med utformad rörlig grafik möjligen ska publiceras, såsom Prodelox hemsida, vid företagspresentationer och kundmöten. Den rörliga grafiken skulle då publiceras i ett annat sammanhang och troligtvis tillsammans med mer information om företaget Prodelox än vad som gjorts i denna studie. Vidare studier där prototyperna testas på rätt plattform
rekommenderas för att se ifall det skulle ge ett annat resultat, där respondenterna inte efterfrågar mer förkunskap om företaget.
För att få en djupare insikt i huruvida budskapet uppfattas av individer oberoende av andras åsikter skulle det även vara intressant om enskilda intervjuer genomfördes. Detta skulle vara av intresse då det är möjligt att den rörliga grafiken kommer att betraktas av individer i enskildhet och utan andras påverkan och att budskapet även då måste nå fram. Personliga intervjuer skulle fungera som kompletterande till de fokusgruppsintervjuer som gjorts i denna studie.
Studiens slutsatser påvisar att det är möjligt att effektivt kommunicera Prodeloxs varumärkesidentitet till en potentiell målgrupp. För att få en tydligare bild utifall den rörliga grafiken effektivt kommunicerar Prodeloxs varumärkesidentitet rekommenderas det att tester genomförs med den faktiska målgruppen.
Referenser
Anonym 1. Anonym 2. & Anonym 3. (2015) Studerar till ingenjör på Linköpings universitet, Frågor
angående prototyperna. Fokusgruppsintervju gjord av Ebba Delsol och Matilda Kurtson Bellman. Datum:
2015-04-20.
Anonym 4. Anonym 5. & Anonym 6. (2015) Studerar till ingenjör på Linköpings universitet, Frågor
angående prototyperna. Fokusgruppsintervju gjord av Ebba Delsol och Matilda Kurtson Bellman. Datum:
2015-04-20.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö̈, Liber.
Carlsson, M. (2015). Produktutveckling - Uppslagsverk - NE (HTML) Tillgänglig:
<http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/produktutveckling> (2015-05-21)
Creswell, J.W. (2014). Research Design: Qualitative, Quantitative, and Mixed Mthods Approaches, 4th
Edition. California, Sage publications.
Eronn, B (2015). Marknadschef på Prodelox, Frågor angående Prodeloxs varumärkesidentitet. Personlig intervju gjord av Ebba Delsol och Matilda Kurtson Bellman. Datum: 2015-04-10.
Keller, K.L. Apéria, T. & Georgson, M. (2012). Strategic Brand Management. 2:a uppl. Harl, Pearson Education.
Kim, J.H. Lim, S.A. & Choi, H.H. (2014) Promotional video production which fused the motion graphics
and color marketing. Richmond Hill, Life Science Journal.
Kriste, L. (2013) 12 Ways to Integrate Video into Your Marketing. Hampden. Journal of Financial Planning.
Krum, R (2014). Cool infographics: effective communication with data visualization and design. Indianapolis, John Wiley & Sons.
Lankow, J. Ritchie, J. & Crooks, R. (2012). Infographics: The Power of Visual Storytelling. New Jersey, Wiley.
Lazard, A. & Atkinson, L. (2014) Putting Environmental Infographics Center Stage: The Role of Visuals
at the Elaboration Likelihood Model’s Critical Point of Persuasion. Austin, Sage Publications.
Lindqvist, K. & Armerö, R. (2015). Kundansvarig på Prodelox & Utvecklingsingenjör på Prodelox,
39 Bellman. Datum: 2015-01-28.
Moere, A.V. & Purchase, H. (2011). On the role of design in information visualization. Austin, Sage Publications.
Penner, T. (2011). What is Motion Design? (HTML) Tillgänglig:
<https://vimeo.com/videoschool/lesson/156/what-is-motion-design> (2015-03-19) Rosengren, K. E. (2015). Kommunikation - Uppslagsverk - NE (HTML) Tillgänglig: <http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommunikation> (2015-05-05)
Smickilas, M. (2012). The Power of Infographics: Using Pictures to Communicate and Connect With
Your Audiences. Indiana, Que Publishing.
Toth, C. (2013). Revisiting a Genre: Teaching Infographics in Business and Professional Communication
Courses. Allendale. Sage publications.
Walfridsson, J. (2015) VD för Prodelox, Frågor angående Prodeloxs varumärkesidentitet. Personlig intervju gjord av Ebba Delsol och Matilda Kurtson Bellman. Datum: 2015-04-09.
Wheeler, A. (2013). Designing brand identity: an essential guide for the whole branding team. 4th