Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur föreställningar om kultur, plats och identitet konstrueras och rekonstrueras i mediala representationer av kultur i Västerbotten. Genom att använda kritisk diskursanalys som metod så har det framträtt att platser, kultur och identitet konstrueras olika utifrån tre olika platsdimensioner, nämligen lokalt, regionalt och globalt. Dessa tre platsdimensioner, som konstruerats i relation till hur och vad tidningsmedia valt att synliggöra i relation till begreppet ”kultur” under perioden 2014-2015, har legat till grund för uppsatsens disposition.
Men hur konstrueras och rekonstrueras föreställningar kring kultur, plats och identitet i media? Och vad kan det säga om Västerbottens samhällsklimat? Analysen av den lokala och den regionala diskursen har synliggjort hur det inom olika geografiska områden konstrueras föreställningar kring identiteter. Identiteterna som framställs diskursivt via hur pronomen som ”vi” och ”oss” kopplas till olika föreställningar och diskussioner om vad platsernas ”sanna” kultur är, sker dock inte i isolation. Identifikationsprocesserna är beroende av motpoler, det vill säga ett ”dom” som fungerar som en kontrast gentemot ett ”vi”. Denna typ av identitetsskapande språkbruk synliggörs ett flertal gånger i det empiriska materialet, men kopplas även mer än ofta ihop med symboliska begrepp, egenskaper och metaforer som ämnar skapa samhörighetskänslor hos texternas läsare.
I den lokala diskursen med fokus på Umeå så presenteras dessa egenskaper i form av föreställningar kring Umeås kultur som förankrat i sociokulturella och historiska traditioner. Dessa föreställda minnen och uppfunna traditioner härleds till att Umeå som stad ”alltid” haft ett starkt föreningsliv och historiskt sett varit en politiskt ”röd” stad, varpå egenskaperna presenteras som dess kännetecken. Sett till att det i det empiriska materialet sker en diskussion angående en eventuell exotifiering av samerna, så produceras en föreställning om att den samiska kulturen inte vanligtvis är del av Umeås ”kultur”. Istället härleds exponer-ingen av samerna under kulturhuvudstadsåret vara en del av politikernas strategi för att utmärka Umeås kultur som ”unikt” och ”exotiskt” och fungerar således som en motsats till den ”vanliga” kulturen.
Till skillnad från den lokala diskursen så tillskrivs inlandet egenskaper via termer av natur, skog och glesbygd. Det geografiskt stora området impliceras dessutom vara i en riskzon på grund av globaliseringen, varpå problematiken framställs som en kollektiv angelägenhet baserat på en föreställd gemenskap. Men även i talet om inlandet så förekommer det diskussioner om vad kulturen ”är” och ska ”vara”. Inlandets kultur, som menas bestå av jakt, fiske och skoter, presenteras som en motpol till kulturen i kuststäderna,
31
som framställs att i högre grad handla om kulturuttryck som musik, teater och dans. Den politiska diskursen, som menar att jakt, fiske och skoter inte är tillräckligt som kultur, försöker således öka statusen för kulturuttryck i inlandet och minska avståndet till kuststädernas kulturella centrum.
Det blir tydligt att mediernas representation av kultur varierar beroende på vilket geografiskt område som är i fokus. Sett till den globala diskursen och hela Västerbotten så blir det tydligt att det geografiska områdets representation påverkas av en nyliberal globaliseringsdiskurs, med innebörden att platsen internationellt marknadsförs som unikt och exotiskt. Det handlar inte så mycket om hur invånarna i Västerbotten relaterar till den geografiska identiteten. Fokus ligger istället på hur kulturen synliggörs och talas om i internationella sammanhang och kontexter.
Den gemensamma nämnaren för alla tre platsdimensioner är att den politiska och hegemoniska diskursordningen vill omdefiniera föreställningar om vad platskulturerna ”är”. Genom att tillskriva platserna särskilda ”unika” egenskaper och kännetecken, som mer eller mindre inte upplevs som ”naturliga” eller ”vanliga” av invånarna, så nyttjar den politiska diskursen inom alla tre platsdimensioner, sin maktposition för att locka fler turister, inflyttare och investerare till områdena. På detta sätt så är det alltså inte bara Västerbotten som exotifieras. Som en konsekvens av globaliseringen och en nyliberal globaliseringsdiskurs så konkurrerar platserna allt mer med varandra för att utmärka sig som unika och exotiska.
Med hjälp av den kritiska diskursanalysen så har jag kunnat synliggöra mediernas makt i konstruktionen av föreställningar kring plats, kultur och identitet. Men samtidigt som mediala artiklar spelar en aktiv roll i förstärkandet av redan rådande föreställningar om platser, så kan det empiriska materialet även ses som en representation av samhällsklimatet i Västerbotten. Det är alltså inte konstigt att framställningarna av kultur, plats och identitet ter sig och representeras olika i media då de diskurser artiklarna grundar sig på även existerar i praktiken. Med detta menas exempelvis att föreställningen om inlandets kultur som naturnära kan vara så pass utbredd, att föreställningen slentrianmässigt reproduceras tills det blir en ”självklarhet” och ”sanning”. Eller att marknadsföring av platser ses som en så given del i turismnäringen, att det inte längre reflekteras kring vilka ideologiska konsekvenser representationer kan ha för platser. Dessa två exempel synliggör hur vissa strukturer i samhället kan påverka andra ordningar och strukturer till den grad att de i princip blir osynliga. Men synliggör även mediernas makt i valet av vad som ska publiceras. Avslutningsvis så hade det varit intressant att vidare undersöka om föreställningarna kring plats, kultur och identitet som framträtt i denna studie, delas eller bekräftas av invånare i Umeå, inlandet samt i Västerbotten. Upplever invånarna att de mediala framställningarna stämmer eller fungerar representationerna, som ytterligare en påminnelse, om att vissa perspektiv synliggörs mer än andra?
32
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor
Tidningsartiklar: Folkbladet
Axelsson, E. (2014). Att festa för mycket ger baksmälla. Folkbladet. 15 december. http://www.folkbladet.nu [Hämtad 2015-04-15].
Axelsson, E. (2015). Inlandet i nytt ljus. Folkbladet. 13 februari. http://www.folkbladet.nu [Hämtad 2015-04-15].
Eriksson, E. (2015a). 2014 en succé för inlandet. Folkbladet. 29 januari. http://www.folkbladet.nu [Hämtad 2015-04-15].
Eriksson, E. (2015b). Kommunen har hittat roten. Folkbladet. 29 januari. http://www.folkbladet.nu [Hämtad 2015-04-15].
Folkbladet. (2015a). Kul som i kultur. Folkbladet. 2 januari. http://www.folkbladet.nu [Hämtad 2015-04-15].
Folkbladet. (2015b). Teaterprofilen som blev kulturchef. Folkbladet. 6 mars. http://www.folkbladet.nu [Hämtad 2015-04-15].
Linné, M. (2015). Umeå2015 - Inte en succe för alla. Folkbladet. 20 januari. http://www.folkbladet.nu [Hämtad 2015-04-15].
Petterson, A. (2014). Umeå 2014 missade målet. Folkbladet. 26 december. http://www.folkbladet.nu [Hämtad 2015-04-15].
Pettersson, A. (2015). Anne Pettersson: Att leka med skattepengar. Folkbladet. 1 januari. http://www.folkbladet.nu [Hämtad 2015-04-15].
Rittvall, Y. (2014). Vill Umeå inte ha turister? Folkbladet. 29 juli. http://www.folkbladet.nu [Hämtad 2015-04-15].
Wallin, M. (2015). Oroliga för kulturens framtid. Folkbladet. 30 januari. http://www.folkbladet.nu [Hämtad 2015-04-15].
33
Westerlind, L. (2014). Vad kostar mitt Västerbotten? Folkbladet. 2 juni. http://www.folkbladet.nu [Hämtad 2015-04-15].
Westerlind, L. (2015). Kolonialiseringen får konsekvenser. Folkbladet. 15 februari. http://www.folkbladet.nu [Hämtad 2015-04-15].
Tidningsartiklar: Västerbottens-Kuriren
Böhlin, L. (2014). Umeå gör inte motstånd mot ekonomiska makten. Västerbottens-Kuriren. 14 november. http://www.vk.se [Hämtad 2015-04-15].
Böhlin, L. (2015). Samer nödja med Umeå under 2014. Västerbottens-Kuriren. 3 mars. http://www.vk.se [Hämtad 2015-04-15].
Degerström, H. (2014). Kritisk till satsning på Umeå2014. Västerbottens-Kuriren. 17 december. http://www.vk.se [Hämtad 2015-04-15].
Degerström, H. (2014). Umeå 2014 kan vinna turistpris. Västerbottens-Kuriren. 21 Augusti. http://www.vk.se [Hämtad 2015-04-15].
Edlund, R. (2014). Kulturåret som Umeå minns det. Västerbottens-Kuriren. 13 december. http://www.vk.se [Hämtad 2015-04-15].
Edlund, R. (2015). Tre år senare: Stolta men inte nöjda. Västerbottens-Kuriren. 19 februari. http://www.vk.se [Hämtad 2015-04-15].
Hultman, B. (2014). Gränserna sprängdes. Västerbottens-Kuriren. 18 december. http://www.vk.se [Hämtad 2015-04-15].
Lindgren, F. (2014). Din text visar att det finns jobb kvar att göra. Västerbottens-Kuriren. 11 april. http://www.vk.se [Hämtad 2015-04-15].
Meidell, S. (2015). Kulturengagemang - eller kamp för livet? Västerbottens-Kuriren. 3 februari. http://www.vk.se [Hämtad 2015-04-15].
Persson, E. (2015). Ojämlikhetens kultur. Västerbottens-Kuriren. 14 januari. 14 januari. http://www.vk.se [Hämtad 2015-04-15].
Swanström, E. (den 14 04 2014). "Den smutsiga sanningen om kulturhuvudstaden".
34
TT, (2014). Stort intresse för Umeås medskapande. Västerbottens-Kuriren. 23 december. http://www.vk.se [Hämtad 2015-04-15].
Wynne, A. (2014). Kultur som ger tillväxt. Västerbottens-Kuriren. 24 september. http://www.vk.se [Hämtad 2015-04-15].
Elektroniska dokument
Umeå2014, (2013). Ett programår skapas. Kulturhuvudstadsåret Umeå 2014. http://issuu.com/umea2014/docs/ett_program_r_skapas__ume_2014.?e=7192601/ 1284935 [Hämtad 22 april 2015].
Umeå2014, (2008). Nyfikenhet och passion - Medskapandets konst.
http://umea2014.se/wp-content/uploads/2013/01/ansokan_1_sve.pdf [Hämtad 11 maj 2015].
Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad
11 maj 2015].
Internetadresser
European Comission, (2015). European Capitals of Culture. http://ec.europa.eu/ programmes/creative-europe/actions/capitals-culture_en.htm [Hämtad 26 april 2015].
SCB, (2014). Befolkningsstatistik. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/ 25795/Helarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/385423/ [Hämtad 15 maj 2015]. Umeå2014, (2015). Vägen till utnämningen. http://umea2014.se/sv/om-umea2014/
europas-kulturhuvudstad/vagen-till-utnamningen/ [Hämtad 22 april 2015].
Umeå kommun, (2010). Samer. http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/ bilderpressochinformationsmaterial/informationsmaterial/texteromumea/samer.4.3 dd89af31269bbc7ed88000180.html [Hämtad 11 maj 2015].
Umeå kommun, (2014). Umeås historia 1300-1652. http://www.umea.se/umeakommun/ kommunochpolitik/faktaomkommunen/umeashistoria/13001652.4.bbd1b101a585d7 04800065863.html [Hämtad 27 maj 2015].
35
Umeå2014, (2014). Samarbete med myndigheter och nationella kulturinstitutioner. http://umea2014.se/sv/om-umea2014/samarbete-med-myndigheter/ [Hämtad 12 maj 2015].
Tryckta källor och litteratur
Alver, B. G., & Øyen, Ø. (1998). Etik och praktik i forskarens vardag. Lund: Studentlitteratur.
Anderson, B. (2005). Den föreställda gemenskapen. London: Daidalos. Billig, M. (1995). Banal Nationalism. London: Sage Publications.
Blyth M. (2002). Great Transformations: Economic ideas and institutional change in the
twentieth century. New York: Cambridge University Press.
Bourdieu, P. (1996). On Television. New York: The New Press.
De Vylder, S. (2013). Utvecklingens drivkrafter: om fattigdom, rikedom och rättvisa i
världen. [Ny, omarb. uppl.] Stockholm: Forum Syd.
D’hauteserre, A-E. (2004). Postcolonialism, colonialism and tourism. I: A.,a. Lew, C., M Hall & A., M Williams (red). A companion to tourism. Malden, Mass.: Blackwell Pub. Egeland, H., & Johannisson, J. (red.) (2003). Kultur, plats, identitet: det lokalas betydelse i
en globaliserad värld. Stockholm: SISTER
Elias, Norbert (1991). The Society of Individuals. Oxford: Basil Blackwell.
Eriksson, M. (2010). (Re)producing a periphery - Popular representations of the Swedish
north. Diss,. Umeå: Umeå Universitet.
Fairclough, N. (1995). Media discourse. London: Edward Arnold.
Fairclough, N. (2003). Analysing Discourse - textual analysis for social research. New York: Routledge.
Fairclough, N. (2010). Critical Discourse Analysis. The Critical Study of Language 2. ed. Harlow: Longman.
36
Falkheimer, J., & Thelander, Å. (2007). Att sätta en plats på kartan - Mediernas betydelse för platsmarknadsföring. I: R. Ek, & J. Hultman (red). Plats som produkt -
kommersialisering och paketering. Lund: Studentlitteratur.
Foucault, M. (1969). L'Archéologie du savoir. Paris: Éditions Gallimard.
Gren, M. (1994). Earth writing : exploring representation and social geography in-between
meaning/matter. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Gren, M., Hallin, P-O., & Molina, I. (2000). Kulturens plats - maktens rum. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion.
Hall S. (2001): Foucault: Power, Knowledge and Discourse. I: M. Wetherell, S. Taylor & S,J. Yates (red). Discourse Theory and Practice: A reader. Sage Publications: London. Hall, S. (1997). Representation: cultural representations and signifying practices. London:
Sage.
Hansson H., & Norberg, C. (2009). Cold Matters: Cultural perceptions of snow, ice and cold. Umeå: Umeå Universitet och Kungliga Skytteanska Samfundet.
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning.
Kvinnovetenskaplig tidskrift (vol. 9).
Lakoff, G., & Johnson, M. (1980). Metaphores we live by. London: University of Chicago Press.
Lalander, P., & Johansson, T. (2002). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Lidström, A. (2009). Kan norra Sverige regionaliseras? Beslutsprocesser och
medborgarperspektiv. Umeå: Umeå Universitet.
Mitchell, D. (2000). Cultural geography: A critical introduction. Oxford: Blackwell publishing.
Nilsson, S. (2003). Kulturens nya vägar. Kultur, kulturpolitik och kulturutveckling i
Sverige. Malmö: Polyvalent.
Paasi, A. (2001). Europe as a social process and discourse - Considerations of place, boundaries and identity. European Urban and Regional studies vol. 8:1.
Said, E., W. (2004). Orientalism. [Org. Utgivningsår 1978. Övers. H., O. Sjöström] Stockholm: Ordfront.
37
Schough, K. (2008). Hyperboré: föreställningen om Sveriges plats i världen. Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Sörlin, S. (1988). Framtidslandet. Stockholm: Carlssons.
Vallström, M. (2002). Det autentiska Andra: om etnografi, etik och existens. Stockholm: Etnolore.
Westin, L., & Spjut, F. O. (2009). Forskning i Norrland om Norrlands ekonomi. Några synpunkter. Thule, Kungl. Skytteanska Samfundets Årsbok 2009.
Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Öhman, A. (2008). Rötter och Rutter, Norrland och den kulturella identiteten. Umeå: Umeå Universitet.