Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara implementeringsproblemet som uppstod när Skolverket inte kunde verkställa lärarlegitimationsreformen givet den satta tidsramen.
Uppsatsens inriktning har lagt fokus på att studien och analysen av
implementeringsproblemet, har genomförts genom att undersöka beslutfattarnas intentioner och avsikter med lärarlegitimationsreformen. Främst genom frågeställningen, vilka
förutsättningar existerade för att en lyckosam implementering av reformen skulle ske?
Av de teoretiska ramverk som har använts i studien, så har det påvisats att flera förutsättningar som säkerställer en lyckosam implementering inte hade säkerställts av beslutfattarna, och att deras styrning över Skolverket har varit bristfällig. Vilket har bidragit till att förklara varför ett implementeringsproblem uppstod. Däremot tåls det att ställa frågan
36
om det möjligtvis finns fler nödvändiga rekommendationer som inte nämns av författarna? En sådan punkt jag har reflekterat över under studiens gång, skulle möjligtvis vara att
”beslutfattare bör inkorporera den tillämpande myndigheten i själva utformningen utav policyn”. Detta borde rimligtvis ha skett i större utsträckning kring detta fall, då omfattningen av implementeringen skulle visa sig bli mer komplicerad väl i efterhand. Hade Skolverket fått delta i utformningen av lärarlegitimationsreformen samt genomfört sin kartläggning och förberedande arbete innan reformen hade antagits, hade möjligtvis en lyckosam
implementering av reformen faktiskt skett.
Studien och dess metodologi har avgränsat sig mot att primärt studera beslutfattarnas intentioner. Då denna avgränsning gjordes så finns det flera outforskade områden i studien, specifikt det som berör Skolverkets praktiska implementering av reformen. Om Skolverket själva begick några misstag under implementeringsprocessen, vilket säkert förekom, oberoende av beslutfattarna, så har min studie och de använda teoretiska ramverken inte bidragit till att förklara dessa. Skulle jag haft tillgång till mer information och material som härstammade från exempelvis intervjuer hos framträdande parter bland antingen beslutfattare eller Skolverket, skulle uppsatsen även fått en mer nyanserad bild och möjligtvis resulterat i andra slutsatser.
Då uppsatsen har inriktat sig mot ett specifikt fall, så är det svårt att uttala sig om mina slutsatser kan appliceras generellt vid andra fall där implementeringsproblem har uppstått.
Vad som går att uttala sig om fallet av implementeringen kring lärarlegitimationsreformen, bör nödvändigtvis inte ses som allmänt. Detta då processerna och företeelserna i studiens fall är unika i sitt slag. Däremot skulle min studie kunna bidra till liknande forskning där
implementeringsproblem har uppstått och användningen av bemanningsföretag har
förekommit. Myndigheters nyttjanden av bemanningsföretag vid implementeringsprocesser kan ses som en indikation att uppdraget har visat sig vara mer komplicerat än tidigare befarat.
Om inte beslutfattarna har sanktionerat eller planerat en inkorporering av ett
bemanningsföretag och ett implementeringsproblem har föregått, så skulle denna studie kunna tjänstgöra som material för liknande framtida implementeringsstudier.
37
Källförteckning Tryckta källor
Bjereld, Ulf; Demker, Marie; Hinnfors, Jonas. 2009. Varför vetenskap? – Om Vikten av Problem och Teori i Forskningsprocessen, 3 uppl. Lund. Studentlitteratur.
Cairney, Paul. 2012. Understanding Public Policy - Theories and Issues. London. Palgrave Macmillan.
Esaiasson, Peter. 2007. Metodpraktikan - Konsten att Studera Samhälle, Individ, och Marknad, 3 uppl. Stockholm. Norstedts Juridik.
Flick, Uwe. 2015. Introducing Research Methodology, 2 uppl. London. SAGE Publications.
Hill, Michael; Hupe, Peter. 2014. Implementing Public Policy. 3 uppl. London. SAGE Publications.
Hogwood, Brian; Gunn, Lewis. 1984. Policy Analysis For The Real World. Oxford. Oxford University Press.
Lundquist, Lennart. 1987. Implementation Steering - An Actor-Structure Approach. Lund.
Studentlitteratur.
Sannerstedt, Anders. 2001. Implementering - Hur Politiska Beslut Genomförs i Praktiken.
i Rothstein, Bo (red.) Politik som organisation- Förvaltningspolitikens grundproblem, 3 upp.
Stockholm. SNS förlag.
38
Offentliga handlingar
Betänkande 2011/12:KU20. Konstitutionsutskottets granskningsbetänkande.
Proposition 2010/11:20. Legitimation för lärare och förskollärare.
Proposition 2011/12:144. Senare tillämpning av vissa bestämmelser om legitimation för lärare och förskollärare och om särskild utbildning för vuxna.
SFS 2011:326. Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.
SFS 1993:100. Högskoleförordningen.
Skolverket. 2011. Redovisning av uppdrag att förbereda och organisera arbetet med att legitimera lärare och förskollärare. 14 april.
(Hämtad 2016-05-10)
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2569.pdf%3Fk%3D2569
Skolverket. 2012. Redovisning av uppdrag om lärarlegitimation. 27 juli.
(Hämtad 2016-05-10)
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.178909!/Menu/article/attachment/delredovisning_lara rlegitimation_2012-08-01.pdf
SOU 2008:52. Legitimation och och skärpta behörighetsregler.
Utbildningsdepartementet. 2010. Regeringsbeslut. U2010/7682/SAM/S. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Statens skolverk. 22 december.
(Hämtad 2016-05-10)
http://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=13095
Utbildningsdepartementet. 2012. Promemoria. U2012/1524/S. Ändrad tidpunkt för vissa krav
39 på legitimation för lärare och förskollärare. 7 april.
(Hämtad 2016-05-10)
http://www.regeringen.se/contentassets/7b671d3a48ef4e3ea345907411ac9a7e/andrad-tidpunkt-for-vissa-krav-pa-legitimation-for-larare-och-forskollarare
Utbildningsdepartementet. 2013. Promemoria. U2013/7686/S. Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare. 17 december.
(Hämtad 2016-05-10)
http://www.regeringen.se/contentassets/29815ec0b10c4722af3e1ca222dec330/andrade-regler-om-introduktionsperiod-och-legitimation-for-larare-och-forskollarare
Tidningsartiklar och internetkällor
Andersson, Matilda. 2012. ”Skolverket utreder Proffice efter massiv kritik”. Nyheter 24.
3 februari. (Hämtad 2016-05-10)
http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/652930-skolverket-utreder-proffice-efter-massiv-kritik
Arevik, Niklas. 2012. ”Proffice: Handläggarna har inte behov av telefon och mejl”. Lärarnas nyheter. 1 februari. (Hämtad 2016-05-10)
http://www.lararnasnyheter.se/l-rarnas-tidning/2012/02/01/proffice-handl-ggarna-har-inte-behov-telefon-mejl
Arevik, Niklas. 2012. ”Skolverket: Rättsäker hantering av Proffice”. Lärarnas nyheter. 8 februari. (Hämtad 2016-05-10)
http://www.lararnasnyheter.se/l-rarnas-tidning/2012/02/08/skolverket-r-ttss-ker-hantering-proffice
Bagge, Peter. 2012. ”Proffice-anställda förbjöds att umgås på arbetstid”. SVT. 4 april.
(Hämtad 2016-05-10)
http://www.svt.se/ug/20120404195749_proffice-anstallda_forbjods_att_umgas_pa_arbetstid
Bergling, Mikael; Nejman, Fredrik. 2011. ”Här hamnar ansökningarna om lärarleggen”.
Skolvärlden. 15 december. (Hämtad 2016-05-10)
40
http://skolvarlden.se/artiklar/h%C3%A4r-hamnar-ans%C3%B6kningarna-om-l%C3%A4rarleggen
Ekebjär, Cecilia. 2011. ”Första legitimationerna utfärdade”. Dalarnas Tidningar (DT). 28 november. (Hämtad 2016-05-10)
http://www.dt.se/allmant/dalarna/forsta-lararlegitimationerna-utfardade
Ekselius, Elin. 2012. ”Skolverket förklarar sig i KU”. Publikt. 19 april.
(Hämtad 2016-05-10)
http://www.publikt.se/artikel/skolverket-forklarar-sig-i-ku-14595
Linder, Catharina. 2012. ”Skolverket tar hjälp av Proffice”. Vestmanlands Läns Tidning (VLT). 18 januari. (Hämtad 2016-05-10)
http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.1511064-skolverket-tar-hjalp-av-proffice
Lärarnas riksförbund. 2011. ”Nu införs lärarlegitimationen”. Skolvärlden. 3 mars.
(Hämtad 2016-05-10)
http://skolvarlden.se/artiklar/nu-infors-lararlegitimationen
Mannheimer, Lasse. 2012. ”Rekordlågt intresse för läraryrket”. Dagens Nyheter. 9 mars.
(Hämtad 2016-05-10)
http://www.dn.se/nyheter/sverige/rekordlagt-intresse-for-lararyrket/
Nyman, Emelie. 2014. ”Studenter väljer bort läraryrket”. Svenska Dagbladet. 9 juli.
(Hämtad 2016-05-10)
http://www.svd.se/studenter-valjer-bort-lararyrket
Olsson, Erik. 2012. ”Massiv kritik mot avtal om lärarlegitimation”. Dagens Nyheter. 17 januari. (Hämtad 2016-05-10)
http://www.dn.se/nyheter/sverige/massiv-kritik-mot-avtal-om-lararlegitimation/
Percan, Tonchi. 2011. ”Lärarleg – en affär på 20 miljoner för Proffice”. Dagens opinion. 7 juni. (Hämtad 2016-05-10)
41
http://www.dagensopinion.se/l%C3%A4rarleg-aff%C3%A4r-p%C3%A5-20-miljoner-proffice
Sleipne, Wiggo. 2009. ”Lärarnas status höjs bäst med högre lön”. Göteborgsposten (GP). 10 oktober. (Hämtad 2016-05-10)
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.221590-lararnas-status-hojs-bast-med-hogre-lon
Stockholm TT. 2011. ”Första lärarlegitimationerna klara”. Svenska Dagbladet. 14 december.
(Hämtad 2016-05-10)
http://www.svd.se/forsta-lararlegitimationerna-klara/om/sverige
Thorén, Mats. 2015. ”JO kritiserar lång väntan på lärarlegitimation”. Lärarnas Nyheter. 9 Januari. (Hämtad 2016-05-10)
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/01/09/jo-kritiserar-lang-vantan-pa-lararlegitimation