En av de slutsatser jag kommit fram till i min studie är att lärare och andra vuxna människor har en viktig roll i att agera som läsande förebilder för barn och unga. Det har visats att det är viktigt för en lärare att ha ett stort läsintresse för att kunna förmedla intresset vidare till eleverna. Men bara för att läraren själv har ett gott läsintresse betyder det automatiskt inte att denne kan förmedla läsintresset till sina elever. Läraren har en hel del didaktiska val att tänka på när hen utformar sin läsundervisning för att om möjligt kunna förmedla sitt eget läsintresse till eleverna. Läraren behöver veta hur skönlitteratur kan användas i undervisningen och hur eleverna ska arbeta med litteraturen för att kunna bygga upp sitt läsintresse. Men hur ska läraren arbeta för att möjliggöra att eleverna bygger upp sitt läsintresse? Jag tror att det är viktigt att läraren kontinuerligt arbetar med litteratur i svenska undervisningen där eleverna får goda möjligheter till att läsa och sedan diskutera vad de har läst.
I min analys framför jag åsikter om att det är viktigt för eleverna att diskutera deras läsning med andra. Jag anser att läraren ska bygga upp undervisningssituationer där eleverna först får läsa ett antal kapitel ur samma bok för att sedan diskutera dessa. Jag har själv varit med om på mina VFU-perioder att eleverna oftast i liknande boksamtalssituationer får läsa en bok som inte har varit av intresse för dem. För att eleverna ska kunna bygga upp ett läsintresse och föra goda boksamtal tror jag att det är viktigt att eleverna få välja ut böcker utifrån deras egna intressen. I analysen diskuterar jag detta och kom fram till att det är viktigt att läraren arbetar utifrån elevernas intressen. Men eleverna får dock inte ha allt för stort inflytande över
bokvalet eftersom det då kan komma fram böcker som inte är lämpliga att läsa i skolan. Men jag tror det är viktigt att eleverna får vara med och rösta fram vilka böcker de känner att de vill läsa och sen samtala om. Boksamtal kan vara bra för att både lyfta olika perspektiv och tankar från böckerna men även för att höja en elevs läsintresse. Får eleverna läsa en
spännande berättelse och sedan diskutera denna med någon annan klasskamrat tror jag att deras läsintresse ökar och att det byggs upp lust till att läsa fler böcker. Jag är övertygad om att det är viktigt att läraren varierar sina arbetssätt och använder sitt eget läsintresse i
undervisningen genom att ge eleverna mycket tid till att läsa. Eleverna behöver få ägna sig åt tyst läsning, boksamtal, bokutvärderingar och högläsning för att kunna få möjligheter att utveckla sitt läsintresse. Får eleverna ägna sig åt samma aktivitet för länge tror jag att de tröttnar och därför är det viktigt att läraren varierar sina arbetssätt och låter eleverna få prova på olika sätt att läsa. Detta tror jag bidrar till att eleverna inte tröttnar och därigenom skapas
möjligheter för att de ska kunna utveckla sitt läsintresse. I slutändan tror jag att det som är av största vikt för att öka elevernas läsintresse är bokvalet. Eleverna måste få läsa de böcker som de känner är av intresse för dem för att kunna utveckla sitt läsintresse. Läraren måste arbeta på ett sätt som möjliggör att elevernas personliga intressen inkluderas. I tidigare forskning har jag uppmärksammat att det lagts fokus på att undersöka samarbetet mellan pedagoger och bibliotekarier. Jag tror att det är viktigt att eleverna regelbundet får gå till ett bibliotek där de får möta en bibliotekarie som ger förslag på böcker. Detta är inget jag går in på djupare i min egen studie, men som tidigare nämnts har jag uppmärksammat att det finns mycket forskning som fokuserar på samarbetet mellan läraren och bibliotekspersonal. Dock har jag inte funnit särskilt mycket forskning som fokuserar på hur läraren i praktiken ska använda sitt eget läsintresse. Därför anser jag slutligen att det finns öppningar och möjligheter där man skulle kunna forska vidare på hur läraren i skolundervisningen skulle kunna använda sitt läsintresse för att förmedla den till sina elever.
Käll- och litteraturförteckning
Primära analyskällor
Digitala källor
Andersson, Mattias & Johan Brcic. (2016). Att främja läsintresse och läsförmåga: en litteraturstudie om pedagogens arbete kring läsning. Självständigt arbete – svenska. Grundlärarprogrammet inriktning 4–6, Örebro Universitet. https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:934553/FULLTEXT01.pdf
Dolotkhah, Mats, Hultgren, Frances och Johansson, Monika. (2017). Vad läser elever? I
Språk, läs- och skrivutveckling – Grundskola åk F-9. Modul: Stimulera läsintresse. Del 2: Vad läser elever? Stockholm: Skolverket. http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1173296/FULLTEXT01.pdf
Ewald, Annette. (2007). Läskulturer: Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans
mellanår (Doctoral thesis, Malmö studies in educational sciences NO 29). Malmö högskola.
Malmö: Holmbergs. Tillgänglig:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/4095/Ewald%20Avhandling%20MUEP.pdf?seque nce=1
Frank, Elisabeth. (2009). Läsförmågan bland 9–10 åringar - betydelsen av skolklimat, hem-
och skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund. (Doctoral thesis, Göteborg studies in educational sciences, 280). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20083/1/gupea_2077_20083_1.pdf Hultgren, Frances. (2015). Att vara en läsande förebild. I Läs- och skrivportalen Grundskola.
Modul: Stimulera läsintresse. Del 4: Läsande förebilder. Stockholm: Skolverket.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:857415/FULLTEXT01.pdf
Hultgren, Frances och Johansson, Monika. (2017). Stimulera läsintresse: en introduktion. I
Språk-, läs- och skrivutveckling – Grundskola åk F-9. Modul: Stimulera läsintresse Del 1: Stimulera läsintresse – en introduktion. Stockholm: Skolverket. http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1173288/FULLTEXT01.pdf
Ibragimova, Tujafon. (2019). Läsning bland barn minskar: mycket annat som konkurrerar.
SVT Nyheter, 23 mars. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/lasning-bland-barn-minskar [2019-04-23]
Liberg, Caroline. (2010). Texter, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers
läsförståelse: fördjupad analys av PIRLS 2006. Aktuella analyser 2010. Stockholm:
Skolverket. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:311528/FULLTEXT01.pdf
Schmidt, Catarina. (2013). Att bli en sån’ som läser: barns menings- och identitetsskapande
genom texter. (Doctoral Thesis, Örebro Studies in Education, 44). Örebro: Örebro universitet.
Tillgänglig: http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:656947/FULLTEXT02.pdf
Skolverket. (2013). Digital och traditionell läsning – Analys av olika elevgruppers läsning
utifrån PISA 2009. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=3026
Skolverket. (2017b). PIRLS 2016 – läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett
internationellt perspektiv. Rapport 463, 2017. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/portletresource/4.6bfaca41169863e6a65d9f5/12.6bfaca41169863e6 a65d9fe?file=3868
Skolverket. (2019b). Svårt att bedöma läsförståelse. Senast uppdaterad: 2019-03-22. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/forskning/svart-att-bedoma-lasforstaelse
Skolverket. (2019c). Tryckta texter ger bättre läsförståelse. Senast uppdaterad: 2019-03-22. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/forskning/tryckta-texter-ger-battre-lasforstaelse
SOU 2018:57. Barn och ungas läsning: ett ansvar för hela samhället. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
https://www.regeringen.se/49f088/contentassets/39759a0cb5234aa08340c7243e371908/barns -och-ungas-lasning--ett-ansvar-for-hela-samhallet-sou-201857.pdf
Varga, Anita, Hultgren, Frances och Widhe, Olle. (2015). Att stimulera elevers läsintresse: ett samverkansuppdrag. I Läs- och skrivportalen Grundskola. Modul: Stimulera läsintresse. Del
1: Att stimulera läsintresse – ett samverkansuppdrag. Stockholm: Skolverket.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:857432/FULLTEXT01.pdf
Trycka källor
Alatalo, Tarja. (2016). Läsflyt – en komponent som möjliggör läsförståelseförmågan. I
Alatalo, Tarja (red.) Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB, s.71–85.
Ivarsson, Lena. (2016). Läsningens betydelse för läs- och skrivutvecklingen. I Alatalo, Tarja (red.) Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB, s.85–97.
Körling, Anne-Marie. (2003). Högläsning är föreläsning. I Norberg, Inger Läslust och
Lättläst: att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund:
Bibliotekstjänst AB, s.110–113.
Liberg, Caroline. (2016). Textrörlighet, läsförståelsestrategier och didaktiska val. I Alatalo, Tarja (red.) Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB, s.121–145.
Molloy, Gunilla. (2007). När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur AB.
Norberg, Inger. (2003). Läslust och lättläst: att förebygga och reparera lässvårigheter och
bevara läslusten. Lund: Bibliotekstjänst AB.
Stensson, Britta. (2006). Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Öhman, Anders. (2015). Vad händer i läsningen? I Jönsson, Maria och Öhman, Anders
Litteratur och läsning, litteraturdidaktikens nya möjligheter. Lund: Studentlitteratur AB,
s.67–83.
Övriga källor
Digitala källor
Bohlin, Marcus. (2013). Ungas läsförståelse sjunker. Sundsvalls tidning, 29 september. https://www.st.nu/artikel/ledare/ungas-lasforstaelse-sjunker [2019-04-15]
Leonardz, Jenny. (2012). Unga läser mindre – i böcker. Svenska dagbladet, 9 juli. https://www.svd.se/unga-laser-mindre--i-bocker [2019-04-15]
Skolverket. (2016). Svenska elever bättre i PISA. Publicerad 2016-12-06. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/om-
oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2016-12-06-svenska-elever-battre-i-pisa
Skolverket. (2017a). Fjärdeklassare bättre på att läsa. Publicerad 2017-12-05. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/om-
oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2017-12-05-fjardeklassare-battre-pa-att-lasa Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Reviderad 2018. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=3975 Skolverket. (2019a). Lärares relationskompetens viktig för elevengagemang. Senast uppdaterad: 2019-03-20. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/larares- relationskompetens-viktig-for-elevengagemang
Statistiska centralbyrån. (2017). Minskat bokläsande bland unga vuxna. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden- ulf-silc/pong/statistiknyhet/fritid-2014-2015/ [2019-04-15]
Tryckta källor
Brinkkjaer, Ulf och Høyen, Marianne. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur AB.
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina, och Wengström, Yvonne. (2013).
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap – Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.