Avslutande diskussion

Som resultatet visar så är kommunen en viktig faktor vid, framför allt, startandet av en enskild förskola. De förskolor som vi har besökt har berättat om

kommunens positiva och negativa inställning och som antingen en drivande eller en hämmande kraft. De pedagoger som vi har intervjuat såg friheten i

utformandet av pedagogisk inriktning samt utformningen av lokaler som en stor möjlighet och en av anledningarna till att de nu driver och arbetar inom en enskild förskola. En annan möjlighet de såg var närheten till beslutsfattarna och de snabba besluten. Tre av fem intervjuade förskolor såg föräldrainflytande och föräldrasamverkan som en stor tillgång och möjlighet. De kände att de hade engagerade föräldrar som brydde sig om och hjälpte till i verksamheten. Ett personalkooperativ och ett föräldrakooperativ såg ibland föräldrarna som ett litet hinder i sin verksamhet för att de kände att föräldrarna ibland ville lägga sig i även i det pedagogiska arbetet. Ekonomin var ett hinder för fyra av fem stycken förskolor. Det var svårt att ha en längre framförhållning i sin budget pga. att kommunen plötsligt kunde sänka bidragen eller att ett barn flyttar under pågående termin.

De första barninstitutionerna var endast i privat regi. På mitten av 1900- talet så blev barnomsorgen allt mer kommunaliserad och det var först på mitten av 1970- talet som den privata barnomsorgen återigen fick ett uppsving (Sundell m.fl. 1991).

Vi har funderat över den enskilda förskolans framtid, kommer den att finnas kvar endast om det blir hög nativitet i Sverige eller kommer den att överleva ändå. Är kommunerna intresserade av att ge bidrag till en konkurrerande

verksamhet om den inte behövs? Det är något som framtiden får utvisa, men vi hoppas att konkurrensen kommer att fortsätta.

Något som kändes viktigt och oerhört lärorikt för oss var att i vårt arbete ta upp de olika företagsformerna. I exempelvis boken Ny barnomsorg (Ericson m.fl. 1992) står det om de olika företagsformerna. Vi har fått den kunskap om de olika företagsformerna som vi behöver den dag vi bestämmer oss för att starta ”vår” enskilda förskola. Den företagsform man väljer beror på den situation man befinner sig i vid just den tidpunkten. Vi vill inte hamna i personlig ekonomisk knipa vilket man kan göra i ett handelsbolag där man är personligt ansvarig för bolagets tillgångar, skulder och åtaganden.

I vår undersökning gick vi närmare in på fyra potentiella hinder och möjligheter som man kan stöta på vid startandet och drivandet av en enskild förskola. Vår undersökningsgrupp var relativt bred med tanke på dess olika företagsformer och pedagogiska inriktningar men även dess placeringar i olika kommuner. De flesta av dem vi intervjuade har arbetat länge inom enskild verksamhet vilket gav vårt arbete ett gott underlag. De intervjuade pedagogerna ingav stort

förtroende och gav oss många tänkvärda tips inför vårt eget eventuella startande av en enskild förskola.

I Forskningsmetodikens grunder (Patel, Davidsson 1994) står det om olika metodfomer. Nu i efterhand känner vi att det finns även andra metodformer som vi kunde ha använt oss av exempelvis enkäter, då vår undersökningsgrupp hade kunnat bli större och mer utspridd i landet.

Under våra intervjuer kunde vi ha använt oss av diktafon men gjorde inte detta, det kunde varit en bra idé att haft.

Eftersom att vi var två personer så kunde en av oss hela tiden vara fokuserad på pedagogen medan den andre kunde koncentrera sig på att anteckna men även komma med frågor och synpunkter.

Ett känsligt ämne som vi skulle ha ”pushat” på lite mer är hindret låg

integrering av barn med annan kulturell bakgrund. Nu i efterhand ser vi att det är något som man gärna undviker att diskutera för att inte stöta sig med

personalen. Under våra besök så såg vi att det fanns få utländska barn men det kändes dumt att fråga varför och få av de intervjuade tog upp ämnet. Vi hade gärna fortsatt med en ny undersökning i en större undersökningsgrupp inom just detta område.

Under hela vår utbildning så har vi diskuterat startandet av en enskild förskola och hur vi hade velat ha det. Vi har med det här arbetet kommit en bra bit på vägen i drömmen om att få starta en enskild förskola.

Vi vill nu dela med oss av våra tankar om utformning av verksamheten som vi har haft under vår utbildning. Vi känner att vi som pedagoger rör vid framtiden och vill vara med och uppfostra nästa generation till empatiska, trygga och självständiga människor. Att följa Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet) är för oss en självklarhet likaså att dela med oss av den till föräld rarna. För oss är det viktigt att inte servera barnen våra åsikter utan få dem att bli självständiga och ”självtänkande” personer. Vi vill att barnen ska få tid på sig att göra egna erfarenheter och att de ska bli medvetna om sin egna läroprocess. Vi vill ha en inspirerande inne- och utemiljö som inbjuder till lek och konstruktivt handlande. I boken Lek med material (Trageton, 1996) finns det beskrivningar av hur man kan utforma spännande och pedagogiska miljöer för barnen.

Något som vi vill ha på vår förskola är små ”rum i rummet” med bra överblick för oss pedagoger men enskilda vrår för barnen. De små rummen ska ha olika teman så som familjerum, bilrum och klossrum, men även rum med olika skapandematerial tex. sand, lera, trä, färg, vatten och tyg mm. där barnen fritt kan konstruera. Naturligtvis så känner vi att det är viktigt med dokumentation av barnen och deras verk dels för att barnen ska se sin egen utveckling men också för att föräldrarna ska känna sig delaktiga i sina barns vardag och utveckling även på förskolan.

Vår dröm om att få starta en enskild förskola känns betydligt närmare nu än när vi satte igång med vårt arbete. Vi vet vilken stor arbetsinsats det krävs men pedagogerna vi intervjuade talade om det positiva framför det negativa i att bedriva en enskild verksamhet. Vi känner att vi en dag förmodligen kommer att starta en enskild förskola och kommer då ha det här arbetet som grund och stor hjälp i vårt startande och drivande av vår enskilda förskola.

Under arbetets gång så har vi lärt oss väldigt mycket och vi har verkligen

fördjupat våra kunskaper och vårt intresse kring uppstartandet och drivandet av den enskilda förskolan. Vi visste sedan tidigare att det är mycket arbete med att starta och driva en enskild förskola men efter hand som vårt arbete fortskred har vi förstått att det krävs mycket mer än bara en vilja. När man vill starta upp och driva en enskild förskola behöver man så mycket mer kunskap än bara det pedagogiska kunnandet tex. ekonomisk-, administrativ- gruppsykologisk- och marknadsföringskunskaper. Men även stor flexibilitet, stresstålighet och ett stort engagemang från de styrande av den enskilda förskolan.

Referenslista

Almgren, Bodil. Starta ett kooperativt dagis. Malmö: Kooperativt utvecklingscentrum i Skåne, 1993.

Bartilson, Sven. Att skapa kooperativ, en handledning i att starta kooperativa föreningar & företag. Kooperativa Institutet, 1990.

Bonniers lexikon 23. Ordbok. Ljubljana, 2000.

Eklundh, Ann- Christin. En kamp på pedagogisk arena. Malmö 2001, Lärarutbildningen Malmö högskola, Institutionen för pedagogik.

Hemström, Carl. Bolag, föreningar, stiftelser. En introduktion. Göteborg: Norstedts Juridik AB, 2002.

Ericson, Solweig m.fl. Ny barnomsorg. Starta, driva & utveckla privat, kooperativ & resultatinriktad kommunal barnomsorg. Stockholm: Informationsförlaget, 1992.

Johansson, Gunnel & Åstedt, Inga-Britta. Förskolans utveckling- fakta och funderingar. Stockholm: Nordstedts tryckeri AB, 1993.

Karlsson, Ingvar m.fl. Nya Profa, problem och fakta i grundläggande företagsekonomi. Stockholm: Liber, 1987.

Lundén, Björn. Styrelseboken, Praktisk handbok för styrelsearbete i bolag, föreningar och stiftelser. Uddevalla: Björn Lundén Information AB, 1998.

Myrdal, Alva & Gunnar. Kris i befolkningsfrågan, 1934. (Simmons- Christenson 1991).

Norstedts Svenska ordbok. Studentutgåva. England, 1999.

Patel, Runa & Davidsson, Bo. Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur, 1994.

Simmons- Christenson, Gerda. Kom låt oss leva för våra barn. Kristianstad: Almqvist & Wiksell AB, 1991.

Simmons- Christenson, Gerda. Förskolepedagogikens historia. Borås: Natur & Kultur, 1997.

Sundell, Knut m.fl. Det våras för förskolekooperativen- en studie av Stockholms föräldrakooperativa daghem. Stockholm: Stockholms socialtjänst Forsknings och utvecklingscentrum, 1991.

Trageton, Arne. Lek med material, Konstruktionslek och barns utveckling. Stockholm: Runa Förlag, 1996.

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Skolverket/Fritzes.

Webreferenser:

Skolverket 2003-12-17, on line 10.22

Bilaga 3. Intervjufrågor:

1. Vilken företagsform har ni startat er förskola i? 2. Varför har ni valt just den här formen?

3. Är det en merkostnad för föräldrarna att ha sina barn i er förskola, eller är ni bundna till kommunens maxtaxa?

4. Hur stor ekonomisk hjälp får ni från er kommun?

5. Vilka ser ni som de största fördelarna med att ha och arbeta i en enskild förskola framför en kommunal?

6. Vilka ser ni som de största nackdelarna?

7. Hur ställer sig er kommun till er verksamhet? (positiv/negativ)

8. Hur har ni blivit bemötta av Skolverket? (extra kontroll pga. att ni är en enskild förskola?)

9. Vilken sorts kö- system använder ni, använder ni kommunens system eller har ni ett eget kö- system som föräldrarna får sätta upp sina barn i?

10. Hur dokumenterar ni barnens utveckling?

11. Hur ser er personalpolitik ut? (fortbildning, friskvård etc.)

12. Viket upplevde ni som det största problemet med att starta er verksamhet? 13. Har ni några bra tips att ge till dem som vill starta en enskild förskola?