___________________________________________________________________________
I detta kapitel kommer vi diskutera uppsatsen i sin helhet med hänsyn till våra egna åsikter samt förslag på vidare forskning.
___________________________________________________________________________
Studien uppvisade ett entydigt resultat som visade på att det inte gick att urskilja något samband mellan olika former av ekonomisk ersättning och bolagets prestation sett till de resultatmått som har tagits fram. Resultatet kan som tidigare nämnt bero på flertalet variabler som påverkar bolagets prestation. Utifrån resultatet kan fortfarande VD:ns agerande vara av central betydelse för bolagets prestation men i sådana fall kan den ekonomiska ersättningen anses vara det styrande incitamentet. Utifrån tidigare forskning (Kato & Kubo, 2006; Zhou, 2000; Randøy & Nilsen, 2002; Merhebi, Pattenden, Swan & Zhou, 2006; Smirnova & Zavertiaeva 2017) har ämnet varit av intresseväckande karaktär. Samtliga författare har studerat ämnet om än med olika förutsättningar och även fått olika resultat. Även om denna studies resultat har varit i linje med Randøy & Nilsen, 2002 som också studerat ämnet i Sverige går det att diskutera huruvida resultatet har genererats av samma faktorer. Denna tanke ligger även till grund för förslag på vidare forskning nedan. Inom forskningsgruppen för denna studie har diskussioner fortlöpt under arbetets gång i syfte att förbättra studiens kvalitet. Efter avslutad analys har även resultatet diskuterats där vi anser att även utan ett samband har studien bidragit med vissa insikter inom ämnet. Resultatet visar som nämnt ovan att VD:ns insatser i denna studie har genererat positiva resultat men utan att ersättningen speglas i bolagets prestation. Med det i åtanke anser vi att VD:ns agerande ligger i linje med stewardshipteorins antaganden om ett inre motiv.
7.1 Praktiskt och teoretiskt bidrag
Denna typen av studie har ofta utförts på de större marknaderna, framförallt de amerikanska och de asiatiska marknaderna. Vår studie har för avsikt att bidra med förståelse om hur nämnda förhållanden ser ut på en mindre marknad som fortfarande befinner sig i framkant när det gäller den teknologiska utvecklingen. Detta bottnar även i inledningen där Sverige beskrivs gå från att vara ett fattigt land till en stark industrination med hög välfärd och en hög grad av teknologisk innovation. Studiens ämnar att vara ett bidrag och en del i forskningsområdet och således skapa insikt i ett av de incitament som enligt flera tidigare forskare kan anses som starkt på andra marknader.
36
7.2 Förslag på vidare forskning
Under studiens gång har nya intressanta frågeställningar uppkommit, varav vissa har legat till grund för vidare inspiration i denna studie. Emellertid kan en studie inte anses svara på alla de frågor och ideer som uppkommit under arbetets gång. På grund av detta har vi valt att diskutera det vi anser är mest intressant och skulle bidra till ämnesområdet. Utifrån agentteorin och stewardshipteorin anser vi att det skulle vara av intresse och betydelse att studera vilket incitament som driver en VD till att prestera. Tidigare forskning visar på olika resultat som i sin tur kan bero på utomliggande faktorer. I detta förslag skulle en kvalitativ studie genomföras på den svenska marknaden i syfte att söka efter det incitament som har störst inverkan på hur en VD presterar. Vidare skulle en studie av sådan karaktär potentiellt generera förståelse för de resultat som kommit av exempelvis denna studie.
37
8. Referenser
Attaway, M. C. (2000). A study of the relationship between company performance and CEO compensation. American business review, 18(1), 77.
Arvidsson. J. (2018-05-08). “Så mycket mer tjänar vd:n än de anställda”. Svenska Dagbladet. Hämtad från: https://www.svd.se/nya-siffror-sa-mycket-mer-tjanar-vdn-an-de-anstallda
Avanza (u.å) Hämtad 2019-04-16 från:
https://www.avanza.se/aktier/aktiegeneratorn/aktiegeneratorn-foerdjupning/borsvarde.html
Baker, G., Jensen, M., & Murphy, K. (1988). Compensation and Incentives: Practice vs. Theory. Journal of Finance, 43(3), 593-616.
Balkin, D. B., Markman, G. D., & Gomez-Mejia, L. R. (2000). Is CEO pay in
high-technology firms related to innovation?. Academy of management journal, 43(6), 1118-1129.
Benson, B. W., & Davidson, W. N. (2010). The relation between stakeholder management, firm value, and CEO compensation: A test of enlightened value maximization. Financial Management, 39(3), 929-964.
Braunerhjelm, P. (2017). Entreprenörskap i det 21 århundradet. Ekonomisk Debatt, Ekonomisk Debatt, 2017
Bryman, A. & Bell, E. (2014). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber.
Braunerhjelm, P. (2017). Entreprenörskap i det 21 århundradet. Ekonomisk Debatt, Ekonomisk Debatt, 2017.
Carlgren. F. Ekonomifakta. (2019). ”Skatteintäkter per skatt”. Hämtad 2019-04-16 från: https://www.ekonomifakta.se/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-per-skatt/
Carlgren. F. Ekonomifakta. (2015). ”Om Oss”. Hämtad 2019-04-15 från: https://www.ekonomifakta.se/mer/Om-Ekonomifakta/
Donaldson, L., & Davis, J. (1991). Stewardship Theory or Agency Theory: CEO Governance and Shareholder Returns. Australian Journal of Management, 16(1), 49-64.
FAR akademin. (2014). IFRS-volymen 2014. 1:a uppl. Stockholm: FAR Akademi.
Firth, M., Fung, P. M., & Rui, O. M. (2006). Corporate performance and CEO compensation in China. Journal of Corporate Finance, 12(4), 693-714.
Guy, F. (2005). Earnings distribution, corporate governance and CEO pay. International Review of Applied Economics, 19(1), 51-65.
Hillier, D., Ross, S., Westerfield, R., Jaffe, J., & Jordan, B. (2013). Corporate finance, third edition. McGraw Hill.
38 Jensen, M. C., & Meckling, W. H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of financial economics, 3(4), 305-360.
Jensen, M., & Meckling, W. (2008). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. Revista De Administração De Empresas, 48(2), 87-125.
Jensen, M., & Murphy, K. (2010). CEO Incentives—It's Not How Much You Pay, But How *. Journal of Applied Corporate Finance, 22(1), 64-76.
Kato, & Kubo. (2006). CEO compensation and firm performance in Japan: Evidence from new panel data on individual CEO pay. Journal of The Japanese and International
Economies, 20(1), 1-19.
Kopelman, R. E., Prottas, D. J., & Davis, A. L. (2008). Douglas McGregor's theory X and Y: Toward a construct-valid measure. Journal of Managerial Issues, 255-271.
Landsorganisationen i Sverige [LO]. (2019). ”Inkomstutvecklingen för ordförande i LO och
VD i Svenskt Näringsliv åren 1950-2017”. Hämtad 2019-04-16
http://www.lo.se/start/lo_fakta/inkomstutvecklingen_for_ordforande_i_lo_och_vd_i_svenskt _naringsliv_aren_1950_2017
Lind, D. A., Marchal, W. G., & Wathen, S. A. (2015). Statistical techniques in business &
economics. McGraw-Hill/Irwin.
McDonnell, Steve. CEO compensation in the US Vs. the world. (2019) Hämtad 19-02-25 från: https://work.chron.com/ceo-compensation-vs-world-15509.html
Merhebi, R., Pattenden, K., Swan, P. L., & Zhou, X. (2006). Australian chief executive officer remuneration: pay and performance. Accounting & Finance, 46(3), 481-497. Miljönytta. (u.å). ”Vad vore Sverige utan teknikföretagen?”. Hämtad 2019-04-08 från: https://www.ekonomifakta.se/mer/Om-Ekonomifakta/
Porter, M. E., & Kramer, M. R. (2006). The link between competitive advantage and corporate social responsibility. Harvard business review, 84(12), 78-92.
Randøy, T., & Nielsen, J. (2002). Company performance, corporate governance, and CEO compensation in Norway and Sweden. Journal of Management and Governance, 6(1), 57-81.
Schermer. G. I. Ekonomifakta. (2019). ”VD-Löner”. Hämta 2019-02-22 från: https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/VD-loner1/
Schilling, M. A., & Hill, C. W. (1998). Managing the new product development process: strategic imperatives. Academy of Management Perspectives, 12(3), 67-81.
SFS 2005:551. Aktiebolagslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
Smirnova, A. S., & Zavertiaeva, M. A. (2017). Which came first, CEO compensation or firm performance? The causality dilemma in European companies. Research in International
39 Statistiska Centralbyrån [SCB]. (2019). ”Medellöner i Sverige”. Hämtad 2019-04-16 från: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/medelloner-i-sverige/
Steurer, R., Langer, M. E., Konrad, A., & Martinuzzi, A. (2005). Corporations, stakeholders and sustainable development I: a theoretical exploration of business–society relations. Journal of business ethics, 61(3), 263-281.
Unionen (2019) Rörlig lön och belöningssystem Hämtad 19-04-22 från: https://www.unionen.se/rad-och-stod/rorlig-lon-och-beloningssystem
Zhou, X. (2000). CEO pay, firm size, and corporate performance: evidence from Canada. Canadian Journal of Economics/Revue canadienne d'économique, 33(1), 213-251.
40
Bilaga 1
Företag Isin
Acando B SE0000105116
Addnode Group B SE0000472268
CLX Communications SE0007439112
Enea SE0009697220
G5 Entertainment SE0001824004
Hexatronic Group SE0002367797
HiQ International SE0012454619
HMS Networks SE0009997018
I.A.R Systems Group SE0005851706
Invisio Communications SE0001200015
Knowit SE0000421273
Net Insight B SE0000366098
Proact IT Group SE0000412991
Starbreeze B SE0005992831
Tobii SE0002591420