I denna uppsats har eventuella löneskillnader mellan kvinnor och män kartlagts för Stockholm stad år 2013. Stockholm stad är en av Sveriges största arbetsgivare med nästan 40 000 anställda inom 11 yrkeskategorier. Könssegregationen är stor, precis som den offentliga sektorn som helhet där kvinnor tenderar att vara överrepresenterade.
7.1. Diskussion och slutsatser
Uppsatsens deskriptiva statistik visar att kvinnor i genomsnitt tjänar 97,4 procent av mäns heltidslöner för år 2013. Men om man däremot observerar medianlönen i de sju valda kvantilerna (5:e, 10:e, 25:e, 50:e, 75:e, 90:e, 95:e) har kvinnor en högre medianlön i de fyra första kvantilerna, vilket står i kontrast med den genomsnittliga skillnaden mellan kvinnor och män. Detta resultat visar på vikten av att bryta ner löneskillnaderna i kvantiler istället för att enbart fokusera på medelvärdet då detta kan ge en missvisande bild av löneskillnaderna och fördelning över hela lönedistributionen. För att kunna komma till rätta med eventuellt osakliga löneskillnader är det viktigt att veta var fokus, åtgärder och insatser bör sättas in. Uppsatsens lönedekomponering visar också att det är viktigt att lyfta blicken från medelvärdet eftersom kvantildekomponeringen av lönegapet redovisar en tydlig skillnad mellan det 5:e och 95:e kvantilen för kvinnor och män. I den 5:e, 10:e, 25:e och 50:e kvantilen redovisas en relativt knapp fördel för kvinnor, medan 75:e, 90:e, 95:e kvantilen redovisar en markant fördel för män.
-2%
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
0 25 50 75 100
Skillnad i residualer, koefficienter, karaktäristikor och total differens
Kvantiler
Residualer Koefficienter Karaktäristikor Differens
34
Samtidigt visar BO-dekomponeringen på en genomsnittlig differens på 1,7 procent till mäns fördel.
Dessutom antyder BO-dekomponeringen att 29,4 procent av den totala differensen är förklarad samtidigt som 70,6 procent är oförklarad i löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Det är dock viktigt att poängtera att den förklarade respektive oförklarade delen av löneskillnaderna, trots resultatens signifikans, bör tolkas med försiktighet och ska kanske snarare ses som en indikation på att det finns osakliga grunder för löneskillnader mellan kvinnor och män, men att det även kan finns andra förklaringar till observerade skillnader som den skattade modellen inte fångar upp. Detta eftersom tidigare studier, bland annat Kunze (2008), påpekar att det är svårt att separera den förklarade respektive oförklarade delen från varandra samt att det alltid finns en risk för att över- och underskatta delarna i dekomponeringen. Resultaten för kvantildekomponeringen och BO-dekomponeringen i denna uppsats stämmer överens med resultat från tidigare empiriska studier, bland annat Melly (2005b), Christofides et al. (2010) och Brown et al. (2011).
Genom att fokusera på medianlönen, och inte enbart på medellönen, har uppsatsen observerat en eventuell glastak-effekten inom Stockholm stad, det vill säga svansen i lönedistributionen drar iväg i de två översta kvantilerna. Detta går dels att observera i den deskriptiva statistiken för kvantilerna samt för kvantildekomponeringen där gränsen för 2 procentenheter överstiger referenskvantilen både mellan den 50:e och 75:e kvantilen, men framförallt mellan 75:e och 90:e. Uppsatsens resultat står i likhet med både Wahlbergs (2010) och Albrecht et al. (2003) resultat från både den privata och offentliga arbetsmarknaden där glastak-effekten observerades. Existensen av ett glastak på arbetsmarknaden behöver inte per definition betyda att det finns osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Däremot kan BO-dekomponeringen möjligtvis indikera på att det finns osakliga löneskillnader, samt att effekten av vissa variabler (”Chef”, ”Potentiell arbetslivserfarenhet” och
”Sysselsättningsgrad”) i kvantilregressionen tenderar att hänga samman med mäns heltidslöner i större utsträckning jämfört med kvinnors heltidslöner. För att till fullo kunna förstå löneskillnader mellan kvinnor och män, menar Lips (2003) att sociala och kulturella aspekter behöver finnas med i analysen, något som inte fångas upp av variablerna i denna uppsats. Variabeln ”Kön” i kvantilregressionen förändras från ett svagt positiv till ett stark negativ samband på heltidslönen för kvinnor ju högre upp i lönedistributionen man befinner sig. Däremot är det viktigt att även reflektera över eventuella osakliga löneskillnader i de lägre kvantilerna, där ”Kön” uppvisar ett positivt samband till heltidslönen. Detta går även att observera i kvantildekomponeringen som redovisar, om än svagt, att kvinnor tenderar att tjäna mer än män från mitten och nedåt i lönedistributionen. En förklaring till detta, enligt Löfström (2005), skulle eventuellt kunna vara att normer och föreställningar om vad kvinnor respektive män bör arbeta med. Vilket i sin tur kan hänga samman med heltidslönen för män när män kommer in i en klassiskt kvinnodominerad sektor som exempelvis vård- och omsorgssektorn.
35
Tänkvärt är slutsatsen i Booth (2008) att ekonomer bör i större utsträckning börja fundera över och sätta sig in i faktorer som sociala normer, kulturella skillnader osv., för att adressera löneskillnaderna på arbetsmarknaden.
I den empiriska analysen, går det att observera att parametrarna till alla i modellens ingående variabler har en signifikant effekt på heltidslönen. Ett intressant resultat från regressionsanalysen är att
”Kvalifikation” ger större avkastning på heltidslönen för kvinnor jämfört med män, både i genomsnitt och inom alla kvantiler. Enligt humankapitalteorin kan kvinnors något lägre löner förklaras med olika investeringar i humankapital men att löneskillnaderna kommer minska över tid när kvinnor investerar mer i humankapital. Kopplat till reallöneutvecklingen de senaste fem åren inom Stockholm stad, har kvinnors reallöneutveckling varit starkare än mäns reallöneutveckling, vilket skulle kunna vara en indikation på humankapitalteorins hypotes. Däremot finns kritik mot att teorin är förenklad eftersom signifikanta löneskillnader fortfarande existerar trots kvinnors ökade humankapital, vilket lyfts fram av Bowles och Gintis (1975), Colander och Woos (1997) och Lips (2012). Även om humankapitalteorin ensamt inte kan förklara löneskillnader på arbetsmarknaden, kan teorin fylla en funktion som en del av förklaringen till orsaken till sakliga och osakliga löneskillnader. Dessutom är det också relevant att reflektera kring Neil och Johnsons (1996) resonemang kring att de valda variablerna i regressionen redan kan vara besudlade av diskriminering, exempelvis som individens utbildningsbeslut.
Avslutningsvis är det svårt att avgöra om det handlar om osakliga eller sakliga löneskillnader i Stockholm stad eftersom det skulle vara fördelaktigt om fler variabler inkluderades i analysen. Men dekomponeringarna har gett en indikation på att det kan existera osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män och regressionsanalyserna har också bidragit till en förståelse kring vilka variabler (inkluderade i modellen) som hänger samman med heltidslönen. Löneskillnaderna ser olika ut genom hela lönedistributionen vilket är en viktig aspekt vid en vidare analys samt åtgärder mot eventuellt osakliga löneskillnader. I övrigt tyder reallöneutvecklingen på att löneskillnaderna över tid utjämnas, vilket uppsatsens tidigare forskning också visar på. Uppsatsens analys indikerar på att det kan finnas en glastak-effekt. Kvinnor i genomsnitt tjänar 2,6 procent mindre än män i Stockholm stad år 2013, men att det finns en relativt stor variation i löneskillnaderna över hela lönedistributionen. Trots resultaten som presenteras i uppsatsen är det även aktuellt att fundera över om diskrimineringen på arbetsmarknaden enbart skall fokusera på osakliga och sakliga löneskillnader mellan olika grupper. En intressant frågeställning bör även vara om individer kan diskrimineras på andra sätt utöver observerbara löneskillnader?
36
7.2. Framtida forskning
För att bredda analysen skulle det vara önskvärt att fler variabler inkluderades i modellen. Eftersom Stockholm stads antal anställda består till 25,9 procent av individer med utländsk härkomst skulle det vara av stor vikt att vidare analysera hur sambandet ser ut gentemot löner och löneskillnader. Vidare skulle det även gå att analysera varje enskild yrkeskategori för att fastställa eventuella löneskillnader samt dess förklaring och orsak. Slutligen kan en förståelse för normer och föreställningar vara relevant i framtida studier eftersom denna uppsats och dess variabler inte kan inkludera denna analys.
37