I detta avsnitt återkommer jag till de tre grupper av frågeställningar jag utifrån syftet med uppsatsen formulerade, och ger en avslutande diskussion kring dessa.
1) Hur används kulturarvsbegreppet i statliga utredningar och propositioner kopplade till arkivväsendet och kulturpolitiken?
Hur hanteras frågor om mångfald och genus, som ibland nämns i samband med kulturarvet, inom arkivvärlden?
Jag konstaterade i min genomgång, liksom tidigare forskning har visat, att kulturarvsbegreppet används på flera olika sätt med olika bredd och ambition. Historiskt har begreppet gått från idéer om ett nationsdanande, kollektivt redskap mot en bredare tolkning. I statliga utredningar från de senaste decennierna finns en ambivalens mellan ett mer enhetligt, gemensamt kulturarv som framställs som ett slags nationellt avgränsat kollektivt minne, och å andra sidan en strävan mot att framhäva olikheter, olika minoriteter och underrepresenterade grupper, betona att ”alla har sitt kulturarv”. Begreppets innebörd blir således abstrakt och obestämt. Detta avspeglas i arkivinstitutionernas bruk av ordet, vilket jag återkommer till under punkt 2.
Inom museivärlden har utredningar och projekt bedrivits för att integrera genus- och mångfaldsperspektiv. Även arkivverket har enligt regleringsbrevet och statliga direktiv krav på att beakta dessa perspektiv. En del av svårigheterna består kanske i att samma projekt för att integrera perspektiven ännu inte har bedrivits i arkivvärlden. Som kulturarvsförvaltare har emellertid arkivverket också påverkats av försöken att göra kulturarvsdefinitionen bredare, mer inkluderande. Det tycks saknas metoder för att tillämpa direktiven på den vardagliga arkivverksamheten, därför att sådana inte fått utrymme att utarbetas. De kulturpolitiska ambitionerna får ett visst avtryck i regleringsbrev och styrdokument, men ofta på ett så abstrakt och ickeoperationellt plan att det är svårt att tillämpa dem på verksamheten.
I min b-uppsats hävdade jag att användandet av det i mitt tycke problematiska begreppet kulturarv skulle kunna ersättas med en term som ”historiskt källmaterial” när det avsåg den delen av arkivinstitutionernas uppdrag som inte byggde på bevarande av juridiska eller legala skäl (bevisvärdesaspekten). I den genomgång jag nu gjort av den statliga kulturpolitiken är det uppenbart att kulturarvsbegreppet inte kan ersättas rakt av på detta sätt. Begreppet har en oerhört bred betydelse som kan implicera såväl identitet och samhörighet som egenvärde och mångfald. Detta är både en styrka och en svaghet. Det gör att begreppet blir laddat och signalerar att det rör sig om något värdefullt som inte får skingras eller förstöras, vilket gör det relevant för institutionerna att presentera sig som förvaltare av kulturarvet. Samtidigt gör begreppets oklara definition och omfång det konkret meningslöst. Att en institution förvaltar kulturarvet ger, anser jag, inte per automatik institutionen existensberättigande eftersom det inte säger någonting alls om dess verksamhet. Betydelselösheten gör att, som en av de intervjuade konstaterade, ”det är liksom behändigt och bekvämt att slänga ordet omkring sig”, men att det egentligen inte betyder eller tillför speciellt mycket.
Bristen på gemensam definition eller uppfattning kring vad kulturarvet egentligen innebär och hur det ska förvaltas kan ställas på sin spets när kulturarvsinstitutioner ska enas i
ABM-samarbeten med kulturarv som gemensam ideologisk plattform, och när man inom kulturpolitiken använder begreppet som självförklarande motiv till ABM-institutionernas verksamhet. Samtidigt kan det, som en respondent i den empiriska studien noterade, finnas en fara i att definiera och därmed exkludera någon grupp.
2) Hur används kulturarvsbegreppet av ett urval regionala arkivinstitutioner? Hur ser man på sin roll som kulturarvsinstutioner?
På nedskriven nivå förekommer kulturarvsbegreppet hos de undersökta arkivinstitutionerna i idéskrifter och allmänt hållna uppdragsbeskrivningar. På ett konkret plan, i handlingsplaner och föreskrifter, används begreppet i väldigt liten utsträckning. Arkivinstitutionerna tycks inte ha något emot att bli benämnda kulturarvsinstitutioner, även om det inte är något begrepp som används i dagligt tal. Begreppet verkar emellertid inte ha någon operationell funktion som värderingsfaktor vid insamlande eller mottagande av enskilda arkiv, eller som ledord vid vårdande och tillgängliggörande. Om det är så att arkiven samlar in kulturarvet, eller om arkiven skapar kulturarvet genom insamlandet, tycks det inte finnas någon enhetlig åsikt om. Begreppet används i hög utsträckning som i sin abstrakta men positivt laddade bemärkelse för att signalera vikten av det som arkivinstitutionerna sysslar med, i kontakt med exempelvis stat och kommun, eventuellt i kontakt med arkivbildare och i ABM-sammanhang. En respondent talade om att ”vi inbillar ju oss ändå att det finns ett verkligt behov av att ta del av kulturarvet”. Kulturpolitiken talar om vikten av att bevara kulturarvet, arkivinstitutionerna understryker detta och verkställer det i praktiken, och det antas finnas ett behov hos allmänheten att ta del av kulturarvet. Som tidigare konstaterats kan emellertid begreppet tolkas på så skilda sätt, att de tre aktörerna lika gärna kan vara oense som överens.
De kulturpolitiska önskemålen om ett mer aktivt ”brukande” av kulturarvet inom institutionen och främjandet av brukande framför när det gäller vissa marginaliserade grupper avspeglas på få ställen i arkivinstitutionernas handlingsplaner eller idéskrifter. Min undersökning visade på en viss ambivalens i utredningarna beträffande om dessa grupper skulle studeras (att deras efterlämnade arkiv skulle tillvaratas och/eller att deras arkivbildande skulle uppmuntras) eller själva studera (att man särskilt skulle tillgängliggöra kulturarvet för dessa grupper).
En eventuell förändring av arkivinstitutionens roll till en medvetet subjektiv och aktiv uttolkare kan innebära en fara för historierelativism och godtycklighet om det inte görs på ett reflexivt genomtänkt sätt. I bästa fall kan en förändring innebära att mekanismer som alltid existerat beträffande värdering och urval, men som betraktats som objektiva och neutrala därför att de utgjort normen, synliggörs och omprövas. I sämsta fall riskerar det som är politiskt korrekt för dagen att sätta spår som gör det svårare för framtida forskare att skapa en klar bild av arkivbildningen. Genus- och mångfaldsperspektiv som varit på tapeten det senaste decenniet är långt ifrån oproblematiska att implementera och det krävs genomtänkta metoder för att implementera dessa så att det nationella arkivbeståndet i sin helhet blir så mångfacetterat, fylligt och rättvist representerat som möjligt. (Hur rättvisebegreppet i det här fallet ska definieras är naturligtvis ännu en fråga att diskutera.)
3) Speglas synen på kulturarvet i arkivinstitutionernas insamlande och/eller mottagande av enskilda arkiv?
Vilka idéer/riktlinjer styr i övrigt hanteringen av enskilda arkiv?
Mottagandet av enskilda arkiv i regionen styrs i hög grad av en traditionell arbetsuppdelning och ett slags ”gott omdöme” om vad som är värt att bevara, bland annat med faktorer som representativitet, vad som redan förvaras av institutionen och arkivbildarens samhällsrelevans. Samtidigt är arkivinstitutionerna beroende av bidrag från statligt och andra håll, i synnerhet de mindre institutionerna som inte har lagstadgade krav på att bevara myndighetsarkiv. Politiska initiativ för att främja minoriteter och lyfta fram tidigare försummade områden har därför ett visst genomslag, som yttrar sig exempelvis i arkivförbundets arkivinventeringsprojekt och i landsarkivets intresse för att eventuellt ta emot enskilda arkiv från kvinnoorganisationer. En motsättning skulle potentiellt kunna finnas mellan ambitionerna att bevara dels ”det viktigaste” (större industrier, gods med mera), dels ”lite av allt” (enstaka mindre företag och liknande) och dels ”marginaliserade grupper” (invandrarföreningar, kvinnoförbund etcetera). Som en parallell till den debatt om kvotering i samhället som pågått i flera år, kan man fråga sig om det innebär en risk för ett slags de enskilda arkivens A- och B-lag att arkivinstitutionen tar emot å ena sidan det som är viktigt därför att det har ”hög samhällsrelevans” och anses vara av stort forskningsintresse och å andra sidan det som tenderar att premieras med bidrag och ger ett alibi mot kritik för bristande genus- och mångfaldsperspektiv men, underförstått, inte har samma höga samhällsrelevans. Och finns det andra arkivbildare som kommer i kläm mellan dessa två sidor? Min undersökning kan inte besvara dessa frågor, en studie med annan metod och större räckvidd skulle behövas. Jag nöjer mig med att ställa frågorna och lämna dem öppna. Det bör dock noteras att respondenterna från de utvalda arkivinstitutionerna alla visade ödmjukhet och eftertänksamhet kring frågorna om de enskilda arkivens urval och bevarande. Inom institutionerna finns personal som gör sitt bästa för att enskilt historiskt källmaterial ska bevaras och tillgängliggöras, en insats som inte alltid är prioriterad när akuta frågor om digitala informationssystem, växande myndighetsarkiv och mycket annat står på agendan i arkivvärlden såväl som i politiken. Därmed inte sagt att en översyn och ett övergripande ansvar behöver tas för att på allvar ställa frågorna kring vad som bevaras och varför, och vad som avses när man hävdar att man tillvaratar kulturarvet.
Min främsta slutsats av denna studie är att det finns en viss diskrepans mellan målsättningarna med kulturarvsförvaltningen såsom de formuleras i kulturpolitiska sammanhang, och kulturarvet såsom det förvaltas på arkivinstitutionerna idag. Denna diskrepans beror i hög grad på att begreppets otydlighet och den kulturpolitiska ambivalensen försvårar en praktisk tillämpning. Om exempelvis genus- och mångfaldssatsningar, som det gärna talas om i kulturarvssammanhang idag, på allvar bedöms som önskvärda måste betydligt större insatser göras för att integrera dessa i de kulturarvsförvaltande institutionernas, och framför allt arkivens, verksamhet. Jag tror att arkivinstitutionernas roll samt vilka värderingar och principer denna roll bygger på måste föras upp till diskussion såväl inom arkivvärlden som i den kulturpolitiska sektorn i stort.
Källförteckning
Tryckta källor
− Bohman, Stefan (1997): Historia, museer och nationalism. Carlssons, Stockholm.
− Dahlin, Jan (2003): ”Landsarkivet under den weibullska eran” i Landsarkivet i Lund 1903-2003, red Ulfsparre. Landsarkivet, Lund.
− Ejvegård, Rolf (2003): Vetenskaplig metod. Tredje omarbetade upplagan. Studentlitteratur, Lund.
− Gidlöf, Leif (2005): ”Informationsfrihet eller historiedidaktik. Några reflektioner kring arkivens kulturarvsbevarande uppgift” i Arkiv, samhälle, forskning 2005:1.
− Grundberg, Jonas (2000): Kulturarvsförvaltningens samhällsuppdrag. En introduktion till kulturarvsförvaltningens teori och praktik. Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet, Göteborg.
− Harding, Tobias (2006): ”Det breddade kulturarvet och den oromantiska nationalismen” i Demokratiskt kulturarv? Nationalla institutioner, universella värden, lokala praktiker. Tema kultur och samhälle, Linköpings universitet, Norrköping, skriftserie 2006:1, Red Alzén, Annika och Aronsson, Peter.
− Holme, Idar Magne och Solvang, Bernt Krohn (1997): Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Andra upplagan. Studentlitteratur, Lund.
− Johansson, Carina; Kriström, Örjan och Leijonhufvud, Christina (2000): Kulturarvets betydelse. Människors tankegångar kring åtta kulturarvsprojekt på Gotland och ett i Bohuslän. Högskolan på Gotland, Visby.
− Jönsson, Lars-Eric och Svensson, Birgitta (2005): I industrisamhällets slagskugga. Om problematiska kulturarv. Carlsson, Stockholm.
− Larsson, Maria och Sjögren, Eva (1997a): Immigrantarkiv i Skåne: en inventering av invandrarföreningar. Skånes Arkivförbund, Lund.
− Larsson, Maria och Sjögren, Eva (1997b): Korset, månen och stjärnan: invandrarnas trossamfund i Skåne. Skånes Arkivförbund, Lund.
− Lindh, Björn (1998): ”Ny internationell arkivkod för arkivarier”. Arkiv, samhälle och forskning 1998:1.
− Lundström, Catarina (2005): Fruars makt och omakt. Kön, klass och kulturarv 1900-1940. Institutionen för historiska studier, Umeå Universitet, Umeå.
− Lönnroth, Louise (2005): ”Genus- och mångfaldsperspektiv i arkivverksamhet” i Arkiv, samhälle, forskning 2005:1.
− Molina, Irene och de los Reyes, Paulina (2003): ”Kalla mörkret natt! Kön, klass och ras/etnicitet i det postkoloniala Sverige” i Maktens (o)lika förklädnader, red de los Reyes, Molina och Mulinari, 2:a tryckningen 2003. Atlas, Bjärnum.
− Nilzén, Göran (2006): ”Personarkiv – vad är det och till vilken nytta?” i Liv i eftervärldens spegel – om arkiv och samlingar efter personer. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2006.
− Pettersson, Richard (2003): Den svenska kulturmiljövårdens värdegrunder. En idéhistorisk bakgrund och analys. Skrifter från Forskningsprogrammet Landskapet som arena, 7. Umeå universitet, Stockholm.
− Schwarz, Joan M och Cook, Terry (2002): ”Archives, Records, and Power: The Making of Modern Memory”, Archival Science 2: 1-19, 2002.
− SOU 1988:11. Öppenhet och minne. Fritzes offentliga publikationer, Stockholm.
− SOU 1995: 85. Tjugo års kulturpolitik 1974-1994. En rapport från Kulturutredningen. Fritzes offentliga publikationer, Stockholm.
− SOU 1999:18 Frågor till det industriella samhället. Fritzes offentliga publikationer, Stockholm.
− SOU 2002:78. Arkiv för alla – nu och i framtiden. Fritzes offentliga publikationer, Stockholm.
− SOU 2007:50. Mångfald är framtiden. Slutbetänkande för Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006. Fritzes offentliga publikationer, Stockholm.
− Statens arkiv (2008): Statens arkiv i framtiden – en idéskrift.
− Tarkiainen, Kari (1998): ”Det svenska kulturarvet i arkiven” i Sveriges Kulturarv. Att förvalta det förflutna, red von Schultz, Ulla. Svenska Institutet, Stockholm.
− Wallberg, Evabritta (2006): ”Personarkiv – några problemområden” i Liv i eftervärldens spegel, red. Abukhanfusa, Kerstin. Riksarkivet, Stockholm.
− Welander, Lars-Olof (2006): ”Personarkiven – där allt kan finnas” i Liv i eftervärldens spegel, red. Abukhanfusa, Kerstin. Riksarkivet, Stockholm.
Otryckta källor
− Johansson, Sofia (2006): Vems är det svenska kulturarvet? En diskursanalys av Riksantikvarieämbetets kulturarvs- och identitetsproduktion. D-uppsats från utbildningsprogrammet för Samhälls- och kulturanalys, Linköpings universiet.
− Kinman, Sarah (2007): Det vi bevarar och brukar. Om kulturarv i svenska offentliga utredningar 1997-2004. D-uppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås.
− Landsarkivet i Lund: Leveranspolicy för enskilda arkiv. Dnr LLA 25-2007/1817. Fastställd 2007-08-29.
− Landsarkivet i Lund: Verksamhetsplan 2008. Fastställd 2008-02-18. − Skånes Arkivförbund: Verksamheten 2007. odaterad.
− Spånning Westerlund, Fredrik (2002): Synen på mottagande av enskilda arkiv hos ett antal svenska arkivinstitutioner under 2002 – en enkätundersökning. C-uppsats i arkiv-och informationsvetenskap, Mitthögskolan.
− Stangefelt, Sofia (2003): Enskilda arkiv och offentliga arkivinstitutioner. De enskilda arkiven på landsarkivet i Uppsala och Uppsala stadsarkiv. C-uppsats vid Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier, Uppsala Universitet.
− Svensson, Martina (2000): Förvärv av enskilda arkiv vid Landsarkivet i Härnösand. B-uppsats i arkiv- och informationsvetenskap, Mitthögskolan.
− Wallin, Maria (2007): Kulturarv och bevisvärde. De nordiska riksarkivens verksamhetsmotiveringar. B-uppsats i arkiv- och informationsvetenskap, Mittuniversitetet.
Muntliga uppgifter
− Intervju med Lars Jörwall, ställföreträdande landsarkivarie, Landsarkivet i Lund, 2008-04-15. Ljudupptagning och transkribering i författarens ägo.
− Intervju med Anna Ketola, institutionschef, Skånes Arkivförbund, 2008-04-17. Ljudupptagning och transkribering i författarens ägo.
− Intervju med Patrik Kumlin, arkivarie, Näringslivsarkivet i Skåne, 2008-04-16. Ljudupptagning och transkribering i författarens ägo.
Webbplatser
− Cook, Terry (1999): “Archival Appraisal and Collection: Issues, Challenges, New Approaches”. Special Lecture Series, University of Maryland and to NARA Staff http://www.mybestdocs.com/cookt-nara-990421-2.htm (2008-04-14)
− Cook, Terry (2000): “The Records Continuum and Archival Cultural Heritage. Paper delivered at the Australian Society of Archivists Conference, Melbourne, 18 August
2000”
http://www.archivists.org.au/files/Conference_Papers/2000/terrycook.pdf (2008-04-03)
− Kommittédirektiv 2007:99: Kulturpolitikens inriktning och arbetsformer, 2007-06-28. http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/49/91/f9f74a58.pdf (2008-03-26)
− Kulturrådet (odat): Kulturpolitiska mål
http://www.kulturradet.se/upload/kr/ovriga%20dokument/kulturpolitiska_mal.pdf (2008-04-10) − Kulturutredningen (2008): Presentation-startsida
http://www.sou.gov.se/kulturutredningen/index.htm (2008-07-15) − Nationalencyklopedin, http://www.ne.se (2008-08-27) − Nämnden för enskilda arkiv, protokoll 2007-10-04.
http://www.statensarkiv.se/Sve/Dokumentarkiv/Filer/e-n-protokoll-07-10-04.pdf (2008-03-22) − Nämnden för enskilda arkiv, protokoll 2008-01-30.
http://www.statensarkiv.se/Sve/Dokumentarkiv/Filer/enskilda-namnden-080130.pdf (2007-04-24) − Prop 1996/97:3. Kulturpolitik.
http://www.regeringen.se/content/1/c4/17/87/32aadd60.pdf (2008-05-05) − Prop 2004/05:124. Arkivfrågor
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GS03124 (2008-09-01) − Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Riksarkivet och landsarkiven
2007-12-13. Ku2007/3443/SAM
http://www.esv.se/StatsliggarenApp/OpenFile?regleringsbrevId=10077&visningTyp=1&mediaTyp=0&peri od=2008 (2008-03-23)
− SFS 1990:782: Arkivlagen, utfärdad 1990-06-07 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19900782.HTM (2008-03-29)
− SFS 2007:1179: Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven.
http://62.95.69.15/cgi-bin/thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst&%24%7BOOHTML%7D=sfst_dok&%24%7BSNHTML%7D=sfst _err&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&BET=2007%3A1179% 24 (2008-03-27)
− SFS 2007:1368: Förordning om statsbidrag till enskilda arkiv
http://62.95.69.15/cgi-bin/thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst&%24%7BOOHTML%7D=sfst_dok&%24%7BSNHTML%7D=sfst _err&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&BET=2007%3A1368% 24 (2008-04-25)
− Skånes Arkivförbund:
Mer om minnesarkivet. http://skanearkiv.se/merminnen.htm (2008-04-09) Stadgar http://skanearkiv.se/stadgar.htm (2008-04-09)
− Skånes näringslivsarkiv: http://www.sn-arkiv.org (2008-04-09)
Historia: http://www.sn-arkiv.org/page.asp?omrID=1&SubID=2&SubSubID= (2008-04-09) Stadgar: http://www.sn-arkiv.org/page.asp?omrID=1&SubID=15&SubSubID= (2008-04-09) Verksamheten: http://www.sn-arkiv.org/page.asp?omrID=1&SubID=3&SubSubID= (2008-04-09) − Statens arkiv (publicerad 2007-02-18, uppdaterad 2008-04-22)
http://www.statensarkiv.se (2008-04-10)
Enskilda nämnden: Övriga bidrag (publicerad 2007-05-31, uppdaterad 2008-01-29) http://www.statensarkiv.se/default.aspx?id=7512&refid=1326 (2008-04-25)
Otto Waldes katalog (publicerad 2007-06-20)