Avslutande diskussion

Utifrån empirin tolkade vi att FaR motiverar patienter, då det skrivs ut till de som är vill ha det. Det som förskrivarna har gemensamt är att de allra flesta verkar fråga patienterna om de vill ha ett FaR-recept innan de skriver ut ett, något vi anser som bra ur ett empowermentbaserat perspektiv. Vill man inte göra en förändring kan man bli provocerad istället för motiverad, om någon annan styr förändringen istället för att respektera personens autonomi (Rollnick, Miller & Butler, 2009). Det framgår också att resultatet i behandlingen blir bättre då man är aktiv och känner egenmakt över sitt liv (ibid.). Det som har framkommit utifrån intervjuerna, är att fysisk aktivitet på recept skrivs ut i samband med ett vanligt besök, då oftast i början av behandlingsprocessen. Enligt förskrivarna verkar uppföljningen vara den motivationsfaktorn som har mest tyngd för patienterna. Dock anser vi att rutinerna för uppföljningen kan förbättras då det ser väldigt olikt ut jämfört med hur Norrbottensmodellen beskriver det. De möjligheter som upplevs med FaR, är bland annat att receptet gör patienterna mer följsamma vilket är väldigt positivt enligt många förskrivare. Utifrån empirin blir responsen från patienterna, i och med att de får receptet i handen samt att det görs uppföljning, väldigt positiv. Något som har framkommit som ett hinder i arbetet med FaR är de resurser som finns och inte finns. Vi anser att samhället och ledningen inom vården borde se över de resurser som finns och prata med professionerna om vad som kan behövas för att förbättra arbetet med FaR. Detta för att förskrivarna ska kunna jobba så optimalt som möjligt med ett hälsofrämjande arbete. Något vi även har erfarit under intervjuerna är att väldigt mycket ansvar ligger på förskrivarna att de ska skriva ut FaR. Då det har visat sig att långt ifrån alla arbetar med FaR, tycker vi att det borde ställas mer och tydligare krav från landstinget på att metoden ska användas.

Det som har förvånat oss mest i denna studie är hur arbetet med FaR går till. Innan studien inleddes, försökte vi ta reda på så mycket fakta om FaR som möjligt. Dels genom att söka på internet men vi var även och träffade en person som är väl insatt i arbetet med FaR. I inledningen beskriver vi den så kallade Norrbottensmodellen, ett dokument som beskriver FaR, vad syftet är och hur arbetet går till. Vi hade därför en tydlig bild av hur arbetet skulle fungera och att det görs utifrån Norrbottensmodellen. Men som vi beskrivit tidigare verkar de flesta jobba på sitt sätt och följer inte modellen till punkt och pricka. Efter det att vi tolkade empirin, kom det fram att det exempelvis sällan görs konditionstester och mätning av längd, vikt och BMI. Den delen anser vi borde följas bättre då det kan öka patientens motivation om

man gör mätningar och tester före man skriver ut receptet samt vid en uppföljning. På så sätt kan patienten se eventuella resultat, bli mer motiverande i sitt fortsatta arbete med sin nya livsstil. Vid en beteendeförändring handlar det om att komma till insikt och bli medveten om sitt problem (Faskunger & Hemmingsson, 2005). Enligt Kostenius och Lindquist (2006) menar man också att motivationen kan öka om man sätter upp tydliga och realistiska mål. Den kognitiva teorin beskriver att det är viktigt att sätta upp mål som är specifika, tydliga och attraktiva att nå (ibid.). Därför tror vi att olika mätningar som beskrivs i Norrbottensmodellen skulle kunna hjälpa fler människor, då de lättare kan se sin utveckling.

Vi har fått uppfattningen om att arbetet med FaR har fungerat bättre på vissa orter än på andra. Det finns i nuläget två hälsocenter i södra Sverige, som i samarbete med landstinget, bland annat jobbar med hälsosamtal, stresshanteringsgrupper och kostsamtal (Landstinget Västmanland, 2012). De som jobbar på hälsocentren är hälsovägledare i grunden och därför ser vi det som en stor möjlighet för oss utan legitimation att kunna ha ett samarbete med landstingen. Vi anser att det skulle vara bra om det kom ett sådant tänk i hela landet då man likt det holistiska synsättet, ser på hälsa som en helhet och att man kan hjälpa alla utifrån dess behov. FaR kan i längden ha en promotiv inverkan hos många som väljer FaR framför annan medicinering. Detta då FaR förhoppningsvis kan få människor att behålla den nya livsstilen genom att fortsätta att röra på sig eller att i ett tidigt stadie, innan en eventuell sjukdom brutit ut, ändra den farliga livsstilen. Arbetet med FaR kan kopplas till vår framtida yrkesroll som hälsovägledare eftersom denna metod handlar mycket om att patienter ska genomgå en beteendeförändring, från att vara inaktiv till att börja röra på sig i allt större utsträckning. I inledningen beskriver vi forskning som visar på att människor som arbetar inom sjukvården upplever ett hälsofrämjande arbete som svårt och diffust (Johnsson, 2010). Detta är något som en hälsovägledare har stor kunskap om, då hälsopromotion är utbildningens huvudämne.

Därför ser vi ett behov av kompetens som HVL som yrkesgrupp kan fylla. En hälsovägledare kan vara med i ett team där denne kan fungera som hjälp för de patienter som finner det svårt att genomgå en förändring eller vill ha mer kunskap om exempelvis träning. Men även för att göra uppföljningar, konditionstester och vägleda patienten med hjälp av motiverande samtal.

Därför anser vi att det finns bra förutsättningar för hälsovägledare att bidra med kunskap inom vården.

Avslutningsvis vill vi lyfta ett citat från en av våra deltagare:

“Men man skulle önska att det finns ett långsiktigare tankesätt inom ledningsstrukturen som satsar mer, lägger mera pengar på de här resurserna istället för att som vi gjort de senaste 10 åren, minska

på resurserna”

Slutsats

 Fysisk aktivitet på recept kan i många fall ses som en drivande faktor för patienter till att bli mer aktiva. Dock kan motivationen ibland vara bristfällig, därför anser vi att motiverande samtal är något som kan användas som komplement i arbetet med FaR.

 Uppföljningen ses som en viktig del av ett FaR-recept, men vi menar på att rutiner för hur den ska göras kan ses över och förtydligas.

 Resursmässigt anser förskrivarna att tiden inte alltid räcker till för att de ska kunna arbeta med FaR i den utsträckning de önskar. De vill även ha fler möjligheter till gruppaktiviteter för patienterna men detta kan ses som svårt ur ett ekonomiskt perspektiv.

 Evidens om fysisk aktivitet anses ge en större tyngd till receptet som ges till patienten.

Dock önskar deltagarna i studien fler möjligheter till kunskapsutbyten i form av träffar med andra förskrivare.

Framtida forskning

Vi har gjort en relativt liten studie där de som ville delta fick det så länge de hade skrivit ut fysisk aktivitet på recept. På så sätt tycker vi att det är svårt att dra generella slutsatser av vår forskning i just denna yrkeskategori. Under studiens gång har det dykt upp många frågor, inte enbart inom vårt forskningsområde utan även frågor som kan beröra det fortsatta arbetet med FaR. Det hade varit intressant att undersöka varför de som aldrig har skrivit ett FaR-recept, tankar kring det och varför de inte gör det. Det skulle även vara intressant att veta hur det går för de som fått ett FaR-recept utskrivet, om de har gjort någon förändring och ifall den bibehålls.

Referenser

Al-Yateem, N. (2012). The effect of interview recording on quality of data obtained: a methodological reflection. Nurse Researcher, 19(4), 31-5.

Andersson, I. (2007). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health Promotion. Health Promotion International, 11(1), 11-18.

Berg, G. & Sarvimäki, A. (2003). A holistic-existential approach to health promotion.

Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 17(4), 384-391.

Brooks, G. (2005). Physical Activity Counseling: Beyond the Workout. Cardiopulmonary Physical Therapy Journal, 16(1), 5-9, 31.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Cowley, S. & Billings, J-R. (1998). Resources revisited: salutogenesis from a lay perspective.

Journal of Advanced Nursing, 29(4), 994-1004.

Faskunger, J. & Hemmingsson, E. (2005). Vardagsmotion vägen till hållbar hälsa.

Stockholm: Forum bokförlag.

Funk, L., Stajduhar, K. & Purkis, M. (2011). An exploration of empowerment discourse within home-care nurses' accounts of practice. Nursing Inquiry, 18(1), 66-76.

Gard, G. (2001). Work motivating factors in rehabilitation: A brief review. Physical Therapy Reviews, (6), 85-89.

Gard, G. & Larsson, A. (2003). Focus on motivation in the work rehabilitation planning process: A qualitative study from the employer’s perspective. Journal of occupational rehabilitation, 3(13), 159-167.

Grandes, G., Sanchez, A., Ortega Sanchez-Pinilla, R., Torcal, J., Montoya, I., Lizarraga, K. &

Serra, J. (2009). Effectiveness of Physical Activity Advice and Prescription by Physicians in Routine Primary Care .A Cluster Randomized Trial. Archives of Internal Medicine, 169(7), 694-701.

Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.

Henriksen, J-O. & Vetlesen, A-J. (2001). Etik i arbete med människor. Lund:

Studentlitteratur.

Holm-Ivarsson, B. (2009). MI – motiverande samtal i hälso- och sjukvården. Praktisk handbok för hälso- och sjukvården. Gothia: Stockholm.

Johansson, H. (2010). En mer hälsofrämjande hälso‐ och sjukvård: Hinder och möjligheter utifrån professionernas perspektiv. Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Institutionen för

folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Från http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:369438

Kallings, L. (2008). Physical Activity on Prescription. Studies on physical activity level, adherence and cardiovascular risk factors. Doktorsavhandling, Stockholm, Karolinska Institutet. Från https://www.nllplus.se/Forskning-utveckling-och-

forbattringsarbete/Folkhalsa/Halsoframjande-sjukvard/FaR---Fysisk-aktivitet-pa-Recept/Artiklar-och-rapporter/

Kallings, L. (2010). Fysisk aktivitet på recept i Norden. Erfarenheter och rekommendationer (Statens folkhälsoinstitut, nr R 2010:12). Statens folkhälsoinstitut. Från

http://www.nhv.se/upload/Biblioteket/Fysisk%20aktivitet.pdf

Kerse, N., Elley, C., Robinson, E. & Arroll, B. (2005). Is physical activity counseling effective for older people? A cluster randomized, controlled trial in primary care. Journal Of The American Geriatrics Society, 53(11), 1951-1956.

Korp, P. (2004). Hälsopromotion. Lund: Studentlitteratur.

Kostenius, C. (2008). Giving voice and space to children in health promotion. Doctoral dissertation, Luleå University of Technology, Department of Health Science.

Kostenius, C. & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning, från ord och tanke till handling.

Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Landstinget Västmanland. (2012). Hälsocenter Västerås. Hämtad 26 april, 2013, från 1177,

http://www.1177.se/Vastmanland/Tema/Liv-och-halsa/Har-kan-du-fa-hjalp-med-livsstilsforandringar/halsocenter-Vasteras/

Lezwijn, J., Vaandrager, L., Naaldenberg, J., Wangemakers, A., Koelen, M. & van Woerkum, C. (2011). Healthy ageing in a salutogenic way: building the HP 2.0 framework. Health and Social Care in the Community, 19(1), 43–51.

Lindseth, A. & Norberg, A. (2004). A phenomenological hermeneutical method for researching lived experience. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18, 145–153.

Lindwall, L. (2004). Kroppen som bärare av hälsa och lidande. Doktorsavhandling, Åbo Akademi, Institutionen för vårdvetenskap. Från http://www.doria.fi/handle/10024/4230

Medin, J. & Krettek, A. (2008). An apple a day keeps the doctor away: Interdisciplinary approaches to solving major public health threats. Scandinavian Journal of Public Health, 36, 857-858.

Nordenfelt, L. (1991). Hälsa och värde. Stockholm: Thales.

Norrbottens läns landsting. (2010). Hälsobokslut. Hämtad 26 mars, 2013, från NLL, https://www.nll.se/upload/lg/sekr/fh/H%C3%A4lsobokslut/H%C3%A4lsobokslut2010.pdf

Norrbottens läns landsting. (2013a). FaR- Fysisk aktivitet på recept. Hämtad 13 mars, 2013, från NLL+, https://nllplus.se/Forskning-utveckling-och-forbattringsarbete/Folkhalsa/FaR---Fysisk-aktivitet-pa-Recept/

Norrbottens läns landsting. (2013b). Information till förskrivare. Hämtad 26 mars, 2013, från NLL+,

http://www.nll.se/upload/IB/pv/bjnvc/FaR/Instruktion%20till%20f%C3%B6rskrivare.pdf

Norrbottens läns landsting. (2013c). Många Norrbottningar har fått FaR 2012. Hämtad 26 april, 2013, från NLL+, https://nllplus.se/Forskning-utveckling-och- forbattringsarbete/Folkhalsa/Fysisk-aktivitet/FaR---Fysisk-aktivitet-pa-Recept/Nyhetsarkiv-FaR/Manga-norrbottningar-har-fatt-FaR-2012/

Oberg, E. (2007). Physical activity prescription: our best medicine. Integrative Medicine: A Clinician's Journal, 6(5), 18-22.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber.

Picard, M., Sabiston, C M. & McNamara, J K. (2011). The Need for a Transdisciplinary, Global Health Framework. Journal Of Alternative & Complementary Medicine, 17(2), 179-184.

Povlsen, L. & Borup, I K. (2011). Holism in nursing and health promotion: distinct or related perspectives? - A literature review. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 25(4), 798-805.

Riksidrottsförbundet. (2011). FaR på frammarsch. Hämtad 22 mars, 2013, från Riksidrottsförbundet,

http://www.rf.se/Forskningochfakta/ForskningFakta/Nyheter/Nyhetsarkiv/Fysiskaktivitetpare ceptpaframmarsch/

Rollnick, S., Miller, W R. & Butler, C C. (2009). Motiverande samtal i hälso- och sjukvården.

Lund: Studentlitteratur.

SISU Idrottsutbildarna. (2013) Om SISU Idrottsutbildarna. Hämtad 8 april, 2013, från SISU Idrottsutbildarna, http://www.sisuidrottsutbildarna.se/Omoss/

Schäfer Elinder, L. & Faskunger, J. (red.). (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. (Statens folkhälsoinstitut, nr R 2006:13). Huskvarna: NRS Tryckeri ab. Från http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Fysisk-aktivitet-och-folkhalsa/

Sjöling, M., Lundberg, K., Englund, E., Westman, A. & Jong, M-C. (2011). Effectiveness of motivational interviewing and physical activity on prescription on leisure exercise time in subjects suffering from mild to moderate hypertension. Biomedical Cental Research Notes, 352(4), doi: 10.1186/1756-0500-4-352.

Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011.

Västerås: Edita Västra Aros. Från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-11-11

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2006). Metoder för att främja fysisk aktivitet.

En systematisk litteraturöversikt. Hämtad 05 maj, 2013, från SBU, http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Metoder-for-att-framja-fysisk-aktivitet/

Statens folkhälsoinstitut Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2008). FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (2. uppl.) Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Från http://www.fyss.se/fyss-kapitel/

Statens folkhälsoinstitut (2011). FaR: Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet (Statens folkhälsoinstitut nr R 2011:30). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

Statens Folkhäloinstitutet. (2012a). Arbetsnivå i befolkningen. Hämtad 26 mars, 2013, från FHI, http://www.fhi.se/Handbocker/FaR-Individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet/Rekommendationer/Aktivitetsnivan-i-befolkningen/

Statens folkhälsoinstitut. (2012b). Hälso- och sjukvårdens roll. Hämtad 26 mars, 2013, från FHI, http://www.fhi.se/Handbocker/FaR-Individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet/Halso--och-sjukvardens-roll/

Svensson, P-G. & Starrin, B. (red.). (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund:

Studentlitteratur.

Sörensen, J-B., Skovgaard, T. & Puggaard, L. (2006). Exercise on prescription in general practice: A systematic review. Scandinavian Journal of Primary Health Care, (24) 69-74.

Thurén, T. (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Saltsjö-Boo: Tiger Förlag.

Tsey, K., Harvey, D., Gibson, T. & Pearson, L. (2009). The role of empowerment in setting a foundation for social and emotional wellbeing. Australian e-Journal for the Advancement of Mental Health, 8(1), 1-10.

Warburton, D., Nicol, C W. & Bredin, S. (2006). Health benefits of physical activity: the evidence. Canadian Medical Association Journal, 174(6), 801-809.

Whitehead, D. (2005). Health promoting hospitals: the role and function of nursing. Journal Of Clinical Nursing, 14(1), 20-27.

World Health Organization. (1948). Official Records of the World Health Organization, no. 2.

World Health Organization (2010). Global Recommendations on Physical Activity for Health.

Hämtad 14 maj, 2013, från WHO,

http://www.who.int/dietphysicalactivity/publications/9789241599979/en/index.html

World Health Organization. (2013). Physical inactivity: A global public health problem.

Hämtad 26 mars, 2013, från WHO,

http://www.who.int/dietphysicalactivity/factsheet_inactivity/en/index.html

Bilaga 1

Informerat samtycke

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskrivare av fysisk aktivitet på recept upplever arbetet med och kring FaR. Studien kommer genomföras i form av en intervju där resultatet senare kommer presenters i form av en rapport (kandidatuppsats vid Hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet). Då rapporter av dessa slag är offentliga handlingar kommer den bli tillgänglig för vem som helst att läsa. Deltagarna i denna studie kommer vara anonyma och har rätt att när som helst avsluta sitt deltagande.

Jag samtycker till deltagande i denna studie:

……… ……….

Deltagarens underskrift Datum

Bilaga 2 Intervjufrågor

1. Hur jobbar du med FaR här?

2. Hur upplever du att jobba med FaR?

3. Vilka möjligheter och hinder ser du med FaR?

4. Hur upplever du att responsen är från patienterna som får fysisk aktivitet på recept?

5. I vilket skede är det vanligast att du förskriver FaR?

6. Anser du att Ni har alla resurser som krävs för att arbetet med FaR ska fungera så bra som möjligt?