Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur politiska sympatier och social klass skillnader är relaterade till individens värdering av miljöfrågor. Utifrån studiens syfte har två frågeställningar formulerats: Hur är politiska sympatier relaterade till individers värdering av
28 avslutande avsnittet av denna uppsats kommer studiens resultat kritiskt diskuteras utifrån teoretiska kopplingar, i relation till de två frågeställningarna. Därefter redogörs studiens styrkor och begränsningar, samt idéer till vidare forskning.
Inledningsvis visar deskriptiva analyser av studiens beroende variabel att 82% värderar
miljöfrågor ganska eller mycket högt (se Tabell 3). Det tyder på att en överhängande majoritet av alla svenskar har en enad bild av att miljöfrågor bör värderas högt i samhället. Det kan vara ett resultat av att den svenska miljödebatten funnits längre och är mer progressiv än i andra länder (Kronsell, 2002). Men det kan även vara ett resultat av kollektiva attityder bland svenskar gentemot miljön som grundar sig på ekocentriska idéer, snarare än antropocentriska idéer. Ekocentriska attityder kan exempelvis innebära att svenskar ser ett egenvärde i naturen och en skyldighet att bevara och förvalta den på ett hållbart sätt. Detta kan i sin tur tyda på att Sverige genomgått det paradigmskifte gällande attityder gentemot miljön som New Environmental Paradigm talar om (Dunlap och Van Liere, 1978: 26). Genom kollektiva attityder gällande den naturliga miljön skapas därmed en enighet kring miljöfrågornas betydelse och värde, vilket kan vara en förklaring till att en majoritet av alla svenskar värderar miljöfrågor högt.
5.1 Politiska sympatier och attityder
Studiens första hypotes, Individer som positionerar sina politiska sympatier mer åt vänster
värderar miljöfrågor högre än individer som positionerar sig mer åt höger, stöds och resultatet
går i linje med tidigare forskning. Enligt New Environmental Paradigm kan en förklaring till varför individer med politiska sympatier åt vänster värderar miljöfrågor högre vara att de tenderar att vara mer positiva till statliga regleringar, vilket kan resultera i en mer positiv
inställning till statliga satsningar och regleringar gällande klimat och miljö (Dunlap, 1975: 432). Vidare kan vänsterorienterade individer vara mer öppna för samhällsförändring, trots att vissa miljösatsningar kan innebära inskränkningar på tillväxt eller konsumtions- och levnadsvanor (Ibid., 432–433). Samtidigt tenderar högerorienterade individer att prioritera en stabil ekonomisk tillväxt och personliga fri- och rättigheter över miljösatsningar (Ibid., 432, 450). Studiens resultat tyder även på en större åsiktsmässig oenighet bland högersympatisörer, i jämförelse med
vänstersympatisörer, gällande värdering av miljöfrågor. Individer som är något eller klart till höger har nämligen svagare samband med värdering av miljöfrågor än individer som är något eller klart till vänster. Detta kan spegla en motsättning inom den svenska högern, mellan en mer
29 konservativ och en mer liberal höger, där placeringen på den politiska gal/tan-skalan skiljer sig åt bland högersympatisörer (Svensson, 2019: 129).
Även studiens andra hypotes, Individer med mer liberala politiska sympatier värderar
miljöfrågor högre än individer med mer konservativa politiska sympatier, stöds. En möjlig
förklaring till detta är att konservativa individer motsätter sig stora samhällsförändringar i större utsträckning än liberala (Dunlap, 1975). Resultaten visar även att skillnaden mellan att ha konservativa eller liberala sympatier spelar en större roll för värdering av miljöfrågor än skillnaden mellan att sympatisera med högern eller vänstern. Det kan bero på att miljöfrågor spelar en mer avgörande och åtskiljande roll i denna dimension. Klimat- och miljöfrågor nämns till exempel i definitionen av liberala sympatier (Grön, Alternativ, Libertär). Individer med liberala sympatier kan därmed uppvärdera miljöfrågor i och med att de explicit förknippas med liberala sympatier, samtidigt som individer med konservativa sympatier kan nedvärdera
miljöfrågor av samma anledning. I höger-vänsterdimensionen är däremot frågor som rör miljö inte lika centrala. Traditionellt sett har istället ekonomi spelat en större roll (Oscarsson, 2017: 411). Detta kan förklara varför denna dimension har mindre betydelse för individens värdering av miljöfrågor än liberala eller konservativa sympatier.
5.2 Social klass och attityder
Studiens tredje hypotes, Högutbildade individer värderar miljöfrågor högre än lågutbildade
individer, stöds av studiens resultat. Utifrån Becks riskteori kan detta förklaras genom att
högutbildade individer har bättre möjlighet att hålla sig välinformerade och pålästa om klimat- och miljöfrågor. Genom utbildning kan individen även förbättra sina möjligheter att hantera risker, som klimatförändringar för med sig (Beck, 1992: 35). På så sätt kan utbildning vara av betydelse för individens värdering av miljöfrågor. Studiens resultat visade även att sambandet mellan utbildningsnivå och värdering av miljöfrågor till viss del påverkas av ålder och kön. En trolig förklaring till att ålder påverkar sambandet är att yngre individer inte hunnit utbilda sig i samma utsträckning som äldre individer. Tidigare forskning har även visat att kvinnor är mer benägna att värdera miljöfrågor högre än män (Hornsey m.fl., 2016: 623).
Studiens fjärde och sista hypotes, Medelinkomsttagare värderar miljöfrågor högre än hög- och
låginkomsttagare, stöds inte av studiens resultat. I analysen konstateras att det råder
30 och värdering av miljöfrågor tycks förklaras av skillnader i utbildningsnivå. Tidigare forskning visar att inkomst påverkar attityder till miljöfrågor i mindre utsträckning än utbildning (Hornsey m.fl., 2016: 623). Studiens resultat går i linje med detta och konstaterar att utbildning är av större betydelse för individens värdering av miljöfrågor än inkomst, även i en svensk kontext. Det kan tolkas som att kunskap eller intresse är av större vikt för hur högt svenskar värderar miljöfrågor än ekonomiska förutsättningar eller förmåner. Att besitta god kunskap om klimatförändringar kan ses som nödvändigt för att bli medveten om klimatförändringarnas problematiska
konsekvenser, vilket i sin tur kan vara en förutsättning för att värdera miljöfrågor högt (Gifford och Nilsson, 2014: 142). På så sätt blir det individens utbildningsnivå i form av kunskap och medvetenhet som är avgörande, inte inkomstnivå. Utifrån Bourdieus klassperspektiv innebär det att kulturellt kapital har större betydelse än ekonomiskt kapital, för individens värdering av miljöfrågor. Detta kan utifrån Bourdieus perspektiv förklaras av att individer med samma utbildningsnivå har ett gemensam habitus, och därmed har liknande åsikter och värderingar (Bourdieu 1994a: 340; Calhoun et al. 2012: 329).
Beck argumenterar för att medvetenheten om risker kopplade till klimatförändringar och miljöförstöring uppstår först när den omedelbara stressen att försörja sig är liten eller obefintlig (Beck, 1992: 72-73). På så sätt går det att tänka sig att låginkomsttagare värderar miljöfrågor lägre än medel- och höginkomsttagare. En möjlig anledning till att inget sådant samband återfanns i en svensk kontext skulle kunna vara svenskar har en hög materiell standard (SCB, 2018), liksom ett välutvecklat välfärdssystem. Även bland låginkomsttagare kan den absoluta stressen att försörja sig därför vara låg, vilket skulle kunna förklara varför det inte finns någon signifikant skillnad i värdering av miljöfrågor mellan olika inkomstgrupper.
5.3 Studiens styrkor och begränsningar
Denna studie breddar forskningsfältet genom att undersöka värdering av miljöfrågor, kopplat till social klass och politiska sympatier i en svensk kontext, då tidigare forskning på ämnet främst är USA-centrerad, eller fokuserar på en bredare europeisk kontext. Genom att applicera ett
samhällsvetenskapligt perspektiv på miljö- och klimatfrågor kan studien bidra till en djupare förståelse för sociala aspekter av dessa frågor. På så sätt är forskningsämnet mycket relevant, vilket är en styrka med studien. Vidare baseras studiens analyser på data med hög validitet och reliabilitet vilket styrker studiens trovärdighet och giltighet. Urvalet är även representativt för hela populationen vilket möjliggör för generaliseringar.
31 Tre av studiens fyra hypoteser får stöd i resultatet. De oberoende variablerna kan dock förklara en relativt liten del av variationen inom den beroende variabeln, vilket innebär en viss osäkerhet i prediktionerna (Djurfeldt m.fl., 2017: 160-161). Det är inte oväntat att fler faktorer än de som undersöks i denna studie har betydelse för individens värdering av miljöfrågor. Beck menar dessutom att sociala faktorer såsom social klass har mindre betydelse i allmänhet i det moderna samhället, vilket är en möjlig förklaring till den relativt låga förklaringsgraden (Beck, 1992: 131). Studiens tvärsnittsdata gör det svårt att kontrollera för andra faktorer som påverkar
sambanden. Med longitudinell data hade det varit möjligt att bättre kontrollera för kausalitet och andra faktorer som kan leda till skensamband, såsom ideologi (Bryman, 2011: 71). På grund av studiens begränsningar gällande tid och omfång var det nödvändigt att avgränsa
forskningsområdet. Det var därmed inte möjligt att anta en longitudinell design eller att undersöka fler bakgrundsvariabler. Med en större tidsram hade det även varit möjligt att
undersöka fler aspekter av attityder till miljöfrågor. I denna studie operationaliserades variabeln utifrån respondentens attityd till att satsa mer på ett miljövänligt samhälle. Genom att exempelvis skapa ett index med fler variabler som indikerar värdering av miljöfrågor hade studiens interna reliabilitet kunnat styrkas (Bryman, 2011: 161).
5.4 Idéer till vidare forskning
Studiens resultat visar att kvinnor i genomsnitt värderar miljöfrågor högre än män. Detta går i linje med tidigare forskning som visar att detta ofta är tendensen (Gifford och Nilsson, 2014: 146-147). På grund av studiens tidsbegränsning fanns inte möjlighet att undersöka anledningen till detta närmare. Ett förslag till vidare forskning är därför att djupare analysera attityder till, eller värdering av miljöfrågor i relation till genus. Det skulle även vara relevant att undersöka vilka andra faktorer som kan påverka en individs värdering av miljöfrågor med hjälp av
longitudinell data. Det kan till exempel vara intressant att undersöka skillnader mellan individer som bor i städer och på landsbygden. Ett ytterligare förslag till vidare forskning på ämnen är att göra en diskursanalys av vad som förändrar människors attityder och värdering av miljöfrågor. Vilken roll spelar till exempel politikers eller medias sätt att framställa dessa frågor?
32