I denna avslutande diskussion stämmer vi av med frågeställningarna och kontrollerar om vi har fått svar på dem eller inte. Här kommer vi även att dra slutsatser kopplade till tidigare
teorier samt eftersom denna studie har en induktiv ansats så kommer nya teorier formas utifrån den empiri vi analyserat. Till slut kommer vi diskutera och reflektera kring frågor och tankar som väckts i och med denna undersökning.
Utifrån våra frågeställningar upplever vi att vi fått svar på vårt syfte från intervjupersonerna och den tidigare forskningen att undersöka vilka skillnader och likheter yrkesverksamma inom socialt arbete kan identifiera bland missbrukande män och kvinnor. Frågeställningarna handlar om orsaker till varför människor missbrukar, hur manligt och kvinnligt missbruk ser ut samt hur behandlingen ser ut. När det gäller orsakerna anser intervjupersonerna att bland annat arvet kan vara av betydelse. Frågeställningen som berör faktorer som är gemensamt för både män och kvinnor handlar om att missbruket påverkas av hur tillgängligt det
beroendeframkallande medlet är. De skillnader som informanterna kunde se mellan manligt och kvinnligt missbruk handlar exempelvis om fysiska och psykiska skillnader där kvinnor anses var mer utsatta och traumatiserade än män samt att kvinnor självmedicinerar i högre grad än män. I den sista frågeställningen som innefattar skillnaden i behandling för män och kvinnor har vi fått till svar att minnesotamodellen är något som intervjupersonerna anser är lätt att använda samt att de inte gör skillnad på klienterna utifrån vilket kön de tillhör utan de gör skillnad på individer och ger dem det stöd varje enskild individ behöver. Som vi skrivit tidigare så har vi delat upp empirin utifrån de fyra kategorierna som kom fram i
kodningsmodellen, dessa fyra delar sammanfattas med ett tema som återfinns i
kodningsmodellen. Denna handlar om komplexitet i missbruk och behandling vad gäller män och kvinnor. Vi har reflekterat en del över temat vi valt och vi har kommit fram till att det går att se vissa skillnader mellan könen vad gäller missbruk och behandling men det finns också områden där det inte alls går att se någon skillnad mellan könen. Vi tänker att det kan bero på att det kan finnas ett mörkertal av missbrukare som gör att resultatet blir missvisande men också beroende på vilka personer som intervjuas. Om två personer ser samma sak, så kan det hända att detta ändå tolkas olika.
Utifrån de teorier vi hade under studiens gång angående traditionella könsmönster som speglas i samhället drar vi slutsatser att det inte nödvändigtvis behöver finnas skillnader mellan missbrukande män och kvinnor utan att vissa faktorer gäller för både män och kvinnor. Dock påpekar både forskningen och intervjupersonerna att det är viktigt att se till individens behov göra skillnad på varje individ som vi människor kommer i kontakt med.
Detta är något vi kommer lägga på minnet och använda oss av i samtliga situationer här i livet. Även det faktum att samhället påverkar vilken syn som finns på könsmönster och att de kan förändras utifrån hur var och en av oss uttrycker sig i olika frågor, detta är något som vi tar till oss av. Alla har rätt till sin åsikt och därför anser vi att vi har låtit intervjupersonerna ha sina egna åsikter utan att vi medvetet påverkat dem på något sätt. De åsikter och
upplevelser som vi har fått lyssna till från informanterna speglar endast en möjlig sanning om hur fenomenet kan se ut i samhället och vi anser att även den är av betydelse att lyfta fram.
Några reflektioner som väckts hos oss under arbetets gång är bland annat hur ens egen könsroll kan påverka våra erfarenheter och upplevelser. Vi författare är båda kvinnor, vilket vi tänker kan ha påverkat studiens utveckling. Precis som en fokusgrupp diskuterar, att de kan ha lättare förståelse för en kvinna som blir misshandlad än för mannen som misshandlar. Vi
tänker att det är viktigt att bli medveten om att ens egna kön kan vara av betydelse för klienternas förutsättningar att få det stöd som de behöver. Därmed har en ny teori väckts hos oss att behandlarens kön kan spela roll när det gäller att ha förståelse för klienten och ge personen det stöd som den behöver, vilket kan vara viktigt att vara medveten om som yrkesverksam. Vi tänker därför att det kan vara viktigt att ha en jämn könsfördelning på en arbetsplats för att beakta jämställdheten bland både personalen och klienterna.
Andra reflektioner som vi kommit fram till under arbetets gång är att vi upplever att könet hos intervjupersonerna inte var av betydelse eftersom de hade liknande tankar. Vi kan därmed dra slutsatser om att män och kvinnor som arbetar med missbrukare kan ha liknande
upplevelser och erfarenheter. Dock tänker vi ändå att det kan se annorlunda ut ifall det skulle vara andra intervjupersoner och att män och kvinnor i det sammanhanget skulle kunna ha olika upplevelser. Det innebär att det skulle kunna vara endast i denna undersökning som mannen och kvinnorna har liknande tankar.
Så här i slutskedet av arbetet känner vi oss nöjda och stolta med det vi kommit fram till och vill därmed tacka alla som bidragit på något sätt. Det finns alltid aspekter som går att förbättra, exempelvis intervjuguiden som vi skulle kunna putsa på. Även att vi författare är mer samspelta så att det inte går se vem av oss som skrivit vilket avsnitt skulle vi ha kunnat göra bättre, eftersom detta skulle underlätta för läsaren. Detta fenomen skulle kunna
undersökas vidare genom att exempelvis specificera skillnaderna mellan missbrukande män och kvinnor genom att dela in dem i biologiska, sociala och psykologiska skillnader. Vi fick även med oss många kloka råd om hur vi som socionomer kan tänka i arbetet med
missbrukare, exempelvis när det gäller bemötande. Sådant finns det forskat om och därför tänker vi att det inte behöver forskas vidare om men att det har varit intressant och nyttigt att få ta del av sådana upplevelser från våra intervjupersoner.
Referenslista
Bell, J. & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Berg, I. K. & De Jong, P. (2003). Att bygga lösningar: en lösningsfokuserad samtalsmodell.
Stockholm: Mareld.
Butler, J. (1990). Gender trouble: feminism and the subversion of identity. New York:
Routledge.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Byqvist, S. (2006). Patterns of drug use among drug misusers in Sweden: gender differences.
Substance use & misuse, 41(13), 1817-1835. doi: 10.1080/10826080601006805.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2014).
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Engdahl, O. & Larsson, B. (2011). Sociologiska perspektiv: grundläggande begrepp och teorier. Lund: Studentlitteratur.
Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Fahlke, C. (2009). Beroendeutveckling: ett komplext förhållande mellan psykologiska, sociala och biologiska faktorer. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Hämtad 9 mars, 2016, från:
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0ahUKEwjt3Pj
u1oTMAhWHEywKHfvVCNEQFggwMAA&url=http%3A%2F%2Fsu.diva-portal.org%2Fsmash%2Fget%2Fdiva2%3A286071%2FFULLTEXT01.pdf&usg=AFQjCNEk O4NxjCJRg1bVqf_DYkW4mn8z5Q&sig2=KLdw9D9MEKnivZQ6pbspGg&bvm=bv.11902 8448,d.bGg
Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Malmö: Liber.
Forman, R. F., Marlowe, D. B. & McLellan, A. T. (2006). The internet as a source of drugs and abuse. Current psychiatry reports, 8(5), 377-382. doi: 10.1007/s11920-006-0039-6 Goffman, E. (2003). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Prisma.
Guttormsson, U. (2006). Mönstrandes drogvanor 2006. (CAN Rapport, 105). Stockholm:
Centralförbundet för alkohol- och drogupplysning. Hämtad 19 februari, 2016, från http://can.se/contentassets/d919da7edbca4b6fb155e9cc0fc117c0/can_rs_105.pdf
Hilte, M. (2005, 21 april). Missbruk är inte en sjukdom. Sydsvenskan. Hämtad 14 april, 2016, från http://www.sydsvenskan.se/
Hirdman, Y. (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.
Holden, T. (2012). Addiction is not a disease. CMAJ, 184(6), 679. doi: 10.1503/cmaj.112-2033
Hydén, M. & Månsson, S.-A. (2006). Kön i teori och praktik. I A. Meeuwisse, S. Sunesson &
H. Swärd. (Red.), Socialt arbete: en grundbok. (s. 265-284). Stockholm: Natur och Kultur.
Karlsson, L.-B. & Piuva, K. (Red.). (2012). Genusperspektiv i socialt arbete. Stockholm:
Natur och Kultur.
Johansson, K. & Wirbing, P. (2005). Riskbruk och missbruk: alkohol, läkemedel, narkotika;
uppmärksamma, motivera och behandla inom primärvård, socialtjänst och psykiatri.
Stockholm: Natur och Kultur.
Laanemets, L. (2009). Missbruksbehandling ur ett genusperspektiv. Män, kvinnor, klienter och personal - kategorier i samspel. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
Stockholms Universitet. Hämtad 9 mars, 2016, från:
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0ahUKEwjt3Pj
u1oTMAhWHEywKHfvVCNEQFggwMAA&url=http%3A%2F%2Fsu.diva-portal.org%2Fsmash%2Fget%2Fdiva2%3A286071%2FFULLTEXT01.pdf&usg=AFQjCNEk O4NxjCJRg1bVqf_DYkW4mn8z5Q&sig2=KLdw9D9MEKnivZQ6pbspGg&bvm=bv.11902 8448,d.bGg
Leissner, T. & Hedin, U.-C. (Red.). (2002). Könsperspektiv på missbruk. Stockholm: Bjurner och Bruno.
Leshner, A. I. (2001). Addiction is a brain disease. Issues in Science & Technology, 17(3), 75-80. Hämtad från databasen EBSCOhost Academic Search Elite.
Mattsson, T. (2005). I viljan att göra det normala: en kritisk studie av genusperspektivet i missbrukarvården. Växjö: Grafiska punkten.
Meeuwisse, A., Sunesson, S. & Swärd, H. (Red.). (2006). Socialt arbete: en grundbok.
Stockholm: Natur och Kultur.
Meeuwisse, A. & Swärd, H. (Red.). (2010). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur.
Patel, R & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Ramstedt, M. (2009). Alkoholkonsumtion och skadeutveckling i Sverige 1995-2007.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Stockholms Universitet. Hämtad 9 april, 2016, från:
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0ahUKEwjt3Pj
u1oTMAhWHEywKHfvVCNEQFggwMAA&url=http%3A%2F%2Fsu.diva-portal.org%2Fsmash%2Fget%2Fdiva2%3A286071%2FFULLTEXT01.pdf&usg=AFQjCNEk O4NxjCJRg1bVqf_DYkW4mn8z5Q&sig2=KLdw9D9MEKnivZQ6pbspGg&bvm=bv.11902 8448,d.bGg
Raninen, J. (2015). Ingen dricker som Svensson: om svenska befolkningens dryckesvanor.
(CAN Rapport, 153). Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och drogupplysning. Hämtad 10 april, 2016, från
http://www.can.se/contentassets/7d2e459f509f4f3f92f0723e0d687180/ingen-dricker-som-svensson_webb.pdf
Røkenes, O. H. & Hanssen, P.-H. (2011). Bära eller brista: kommunikation och relationer i arbetet med människor. Malmö: Gleerups.
Samuelsson, E. (2015). Substance use and treatment needs: constructions of gender in Swedish addiction care. Contemporary drug problems, 42(3), 188-208. doi:
10.1177/0091450915592912
SFS 1968:64. Narkotikastrafflag. Hämtad 15 april, 2016, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Narkotikastrafflag-196864_sfs-1968-64/
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Hämtad 19 februari, 2016, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/
SFS 2010:1622. Alkohollag. Hämtad 15 april, 2016, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Alkohollag-20101622_sfs-2010-1622/#K6
Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende:
stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 14 april, 2016, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19770/2015-4-2.pdf Statistiska centralbyrån. (2007). Alkohol- och tobaksbruk. (Levnadsförhållanden rapport, 114). Statistiska centralbyrån. Hämtad 10 april, 2016, från:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_2004I05_BR_LE114SA0701.pdf Statistiska centralbyrån. (2014). På tal om kvinnor och män: lathund om jämställdhet 2014.
Örebro: Statistiska centralbyrån. Hämtad 28 april, 2016, från:
http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0201_2013B14_BR_X10BR1401.pdf
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
Trulsson, K. (2003). Manligt och kvinnligt i smältdegeln - om könets betydelse för missbruk.
Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift, 20(1). Hämtad 10 april, 2016, från:
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0ahUKEwj_56 Tp4IPMAhUpDZoKHWGpBUEQFggeMAA&url=http%3A%2F%2Fwww.nordicwelfare.or g%2FPageFiles%2F9698%2FManligt%2520och%2520kvinnligt%2520i%2520sm%25C3%2 5A4ltdegeln%2520%25E2%2580%2593%2520om%2520k%25C3%25B6nets%2520betydels e%2520f%25C3%25B6r%2520missbruk.pdf&usg=AFQjCNHeyPgwaIs_6vA82xglBU-sfIm2IA&sig2=Eq8wry_506NLuKIC_dFBgg
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 20 mars, 2016 från:
https://www.google.se/?gws_rd=ssl#q=samh%C3%A4llsvetenskapliga+r%C3%A5det
Bilagor
Bilaga 1 – Informationsbrev
Detta informationsbrev skickades per e-post till våra intervjupersoner.
Till dig som arbetar med missbrukande människor
Hej!
Vi heter Erika Eklund och Wilma Krook och vi studerar till socionomer vid Umeå Universitet på termin 6 och vi har påbörjat skrivandet av examensarbetet. I vårt examensarbete kommer vi att studera hur du som professionell ser på missbruk och behandling. Vi är särskilt
intresserade av hur och om det skiljer sig mellan män och kvinnor. Vi har en föreställning om att mäns och kvinnors missbruk skiljer sig åt och att de därför även behöver olika typer av behandling.
Vi är därför intresserade av att få ta del av just dina erfarenheter av detta och vad det innebär att arbeta med klienter som har missbruksproblematik. Vi hoppas att du vill medverka i en intervju och att vi får spela in samtalet för att bättre komma ihåg allt som sägs. Intervjun kommer att ta cirka en timme i anspråk. Du kommer att vara anonym och ingen kommer att kunna identifiera just dig i våra resultat.
Din medverkan är frivillig och du har möjlighet att avbryta intervjun när du vill. Vi hoppas verkligen att du vill dela med dig av just dina erfarenheter.
Tack på förhand för din medverkan!
Har du frågor kan du alltid kontakta oss Erika Eklund
E-post:
Mobilnummer:
Wilma Krook E-post:
Mobilnummer:
Med vänliga hälsningar
Erika Eklund & Wilma Krook
Bilaga 2 – Intervjuguide
Denna intervjuguide användes i intervjuerna med de yrkesverksamma inom socialt arbete.
Tema 1 - bakgrund
● Hur ser dina arbetsuppgifter ut?
● På vilket sätt kommer du i kontakt med missbrukande människor?
● Hur länge har du jobbat med missbrukande människor?
● Varför vill du arbeta med just dessa?
● Har du någon utbildning? Om ja, vad för utbildning?
Tema 2 - syn/ erfarenheter om missbruk
● Hur ser du på missbruksvården? Om det fungerar, får de rätt hjälp osv.
● Vad tycker du är viktigt i arbetet med missbrukande människor?
● Vad anser du orsakar att människor utvecklar ett missbruk?
● Har arbetet förändrats något under tiden du jobbat där? (arbetsuppgifter, )
● Har det skett någon förändring i hur man ser på missbruksbehandling genom tiderna?
Tema 3 - skillnad män/ kvinnor
● Hur många kvinnor har du kommit i kontakt med?
● Hur många män har du kommit i kontakt med?
● Hur ser kvinnornas missbruk ut?
● Hur ser männens missbruk ut?
● På vilket sätt arbetar du med män/ kvinnor? Ser det olika ut?
● Upplever du att du gör skillnad mellan män i kvinnor som du kommer i kontakt med i arbetet?
● Hur ser dödligheten på grund av missbruk ut, skillnaden mellan män och kvinnor?
● Ser behandlingen lika ut för män respektive kvinnor?
Bilaga 3 – kodningsmodell
Detta är en kodningsmodell som visar vilket innehåll som tagits ut från intervjuerna med de yrkesverksamma inom socialt arbete som kommer i kontakt med missbrukande människor.
Meningsbärande enheter
”Vi brukar konstatera med jämna mellanrum att vi har tur som sitter på rätt sida om skrivbordet, det är inte skicklighet utan det kunde lika gärna ha varit vi som behövde den här insatsen och det här stödet.”
”Handlar det om alkohol så är det alkoholhaltiga drycker överhuvudtaget. Då är det allt från dyraste whiskyn till handsprit. Det har ju som inte så stor betydelse.”
”Ofta är det ju blandmissbruk.
Att de missbrukar det de kommer över. Att de har någon favoritdrog.”
”Men jag har varit i kontakt med kvinnor också som använder tillhyggen och sådana saker för att försvara sig som männen är rädda för. Men överlag så är ju kvinnan till sist svagare.”
”Skämströskeln är ännu lägre för kvinnor. Som mamma och som kvinna i allmänhet är man ännu mer illa sedd eller dömd.
Självföraktet är ännu värre. Den fyllan det kanske är lite svårare än att ha en förståelse för kvinnan som har varit utsatt för misshandel.”
Bilaga 4 - Diagnoskriterier
Detta underlag att diagnostisera används i arbetet med bland annat missbrukande människor.
Missbruk
Ett missbruk enligt DSM-IV innebär att minst ett av följande fyra kriterier är uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod:
1. Individen upprepar användningen av alkohol eller narkotika, vilket gör att personen inte lyckas slutföra de skyldigheter som hen har i skolan, hemmet eller på arbetet
2. Individen upprepar användningen av alkohol eller narkotika i situationer som är riskfyllda, till exempel i arbetslivet eller vid bilkörning.
3. Individen har upprepade substansrelaterade problem med rättsväsendet
4. Individen fortsätter använda substansen fastän sociala problem uppstår, till exempel slagsmål.
Beroende
Ett beroende enligt DSM-IV kräver att tre av följande sju kriterier är uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod:
1. behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt 2. abstinensbesvär när bruket upphör
3. intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs 4. varaktig önskan eller misslyckade försök till att minska intaget
5. betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika
6. viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas 7. fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador
Ett beroende enligt ICD-10 kräver att tre av följande sex kriterier är uppfyllda:
1. stark längtan efter drogen 2. svårighet att kontrollera intaget
3. fortsatt användning trots skadliga effekter
4. prioritering av droganvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser 5. ökad tolerans
6. fysiska abstinenssymtom.
Skadligt bruk
Ett skadligt bruk av psykoaktiva substanser som skadar individens hälsa diagnostiseras också genom ICD-10. Den skadan kan vara både psykisk eller fysisk.
Substansbrukssyndrom
Substansbrukssyndrom ersätter missbruks- och beroendediagnoserna i den nya DSM-5, där de tidigare kriterierna kombineras. Ett substansmissbruk enligt enligt DSM-5 kräver att minst två kriterier är uppfyllda. I denna finns även olika svårighetsgrader där en mild anges om 2–3 kriterier är uppfyllda, måttlig om 4–5 kriterier är uppfyllda och svår om mer än 5 kriterier är uppfyllda.